Detta examensarbete skall innefatta en undersökning av informationsklassning vilket är en del av området informationssäkerhet. Informationsklassning innebär att information delas in i olika nivåer beroende på hur värdefull den är för en verksamhet. Utifrån en informationsklassning väljs sedan lämplig skyddsåtgärd ut för respektive informationsklass och detta kan vara positivt för en verksamhet ur ekonomisk synvinkel då lämplig skyddsåtgärd innebär att skyddet varken är för högt eller för lågt. De säkerhetskrav som verksamheter bör beakta är, enligt den litteraturstudie som gjorts, sekretess, riktighet och tillgänglighet. Arbetets problem har gått ut på att få en inblick i vilka informationsklasser som används ute i verksamheter för de tre informationssäkerhetskraven sekretess, riktighet och tillgänglighet. Undersökningen baseras på intervjuer kombinerat med litteraturstudier och verksamheterna som studerats verkar inom olika verksamhetsområden. Resultatet och analysen tyder på att det vanligaste sättet att klassa information på är genom att benämna klasserna för sekretess, riktighet och tillgänglighet med siffror från ett till tre. Dock skiljer sig informationsklassning åt mellan olika verksamhetsområden och ibland även inom samma verksamhetsområde. Att klassningen skiljer sig åt beror på att det inte finns någon generell klassningsmodell att tillämpa utan varje verksamhet gör sin egen klassningsmodell.

Denna uppsats belyser något som är aktuelltidag, nämligen mobilt surfande. I och med den eskalering av surfvänligamobiltelefoner som snart var man har i sin ägo blir påföljden att företag ochverksamheter, som inte förenar sitt budskap via dessa telefoner, går obemärktaförbi. Det som inte heller alltid respekteras är att göra webbsidornatillgängliga för alla. Detta medför olyckligt nog att personer med skildaförmågor och funktionshinder blir utestängda från den värld Internet kanerbjuda. Studien i denna uppsats kommer dock låta undersöka hur man kantillhandahålla ett samspel mellan god användbarhet och tillgänglighet påmobilanpassade webbsidor.

Denna uppsats behandlar nätverksoptimering, med fokus på att få fram den bästa möjliga tillgängligheten till lägsta möjliga kostnad, i form av länkar. I studien tas en teoretiskt grundad hypotes om en metod fram för att lösa detta problemet. Samt genomförs ett test där metoden appliceras på ett studieobjekt för att bekräfta huruvida metoden verkar fungerar eller inte. Resultatet blir slutligen en metod som genom att analysera tillgängligheten, länk redundansen samt beräkna antal oberoende vägar mellan noder i ett nätverk. Kan genom att jämföra resultat från före en förändring med resultat från efter en förändring lyfta fram de förändringar som medför förbättringar. Varpå ett nätverk kan optimeras till bästa möjliga tillgänglighet till lägsta möjliga kostnad, i form av länkar.

Målet med denna studie har varit att undersöka huruvida tillgänglighet inom IT och på internet kan vara värdeskapande för ett fallföretag specialiserat på utveckling av mobila IT-­‐‑lösningar, samt hur dessa potentiella värden kan realiseras. Det har gjorts genom en kvalitativ undersökning där stort fokus har legat på att hålla intervjuer med representanter från fallföretaget samt ett antal av dess kunder. Dessa intervjuer har baserats på en semistrukturerad intervjuguide som i sin tur är baserad på ett teoretsikt ramverk som tar upp tre huvudområden: tillgänglighet, värderealisering och värdeskapande, och affärsystem. Baserat på intervjuerna har sedan analyser kunnat göras för att få reda på vilken syn som finns rörande tillgänglighet i dagsläget samt hur fallföretagets förutsättningar ser ut inför en utvidgning av deras affärsmodell. Undersökningen har kommit fram till att området tillgänglighet med fokus på internet och IT är under utveckling och att marknaden är relativt ny och utan några riktigt stora aktörer. En av de största fördelarna med att ha kompetens inom tillgänglighet är att det skulle var en bra konkurrensfördel för utvecklingsfirman som skulle kunna vinna fler uppdrag genom att erbjuda särskild fokus på tillgänglighet. / The main purpose of this thesis work have been to determine if web accessibility can be of value for the case company, which is specialised on mobile solutions and IT, as well as find a way to make potential values into a reality. The project have been conducted in a manner of qualitative methodology where a great focus have been to interviewing employees at the case company as well as some representatives from their customers. The interviews have been conducted in a semi-­‐‑ structured fashion, based upon a theoretical outline consisting of: web accessibility, value creation and value realisation, and business model. The analysis has grounded in the results from the interviews, with the aim to determine the current overall view of accessibility and how the conditions for a future stretching of the business model of the case company. The conclusion of the study has been that the market for web development with a focus on accessibility is rather new and with few large contesters. One of the greatest advantages with accessibility is that it offers a competitive advantage for the case company so that it would be able to win more business by offering a special focus on web accessibility.

När urbaniseringen ökar i världen och människor i allt högre grad flyttar till städer, blirkonkurrensen mellan det urbana och det gröna allt större. Grönområden har positiva effekterinte bara på människor i form av rekreation, friluftsliv och tysta miljöer. De har även positivaeffekter på djur- och växtliv och bidrar till att motverka den uppvärmning som sker i städer. Detråder en vetenskaplig konsensus om att grönområdens fördelar överväger nackdelarna,framförallt synsättet att grönområden ses som mark där potentiell urban närvaro kan öka.Globalt i dag krymper och/eller försvinner grönområden.Stockholm är Sveriges huvudstad och dess största urbana region. Trenden visar på att dettaförhållande kommer att hålla i sig och Stockholm kommer att fortsätta att växa för varje år.Detta gör att staden behöver bygga bostäder och övrig infrastruktur till den ökade befolkningen.Hur kommer detta att påverka de urbana grönområdena? I denna studie genomförs en rumsligGIS-analys för att bedöma tillgängligheten till två grönområden i Stockholms län, Stora Ursvikoch Årstafältet. I dessa områden planeras det för nybyggnation av framförallt bostäder men ävenannan verksamhet. Jämförelsen genomförs från dagsläget till hur situationen kan komma att seut i framtiden när den urbana närvaron är på plats.Tillgänglighetsanalysen genomförs från kollektivtrafiksstationer (tunnelbana och tvärbana) ochgrönområdena. Studien fokuserar på de människor som på egen hand tar sig till grönområdenavia dessa kollektiva transportmedel. GIS-analysen är en cost distance-analys som beräknaravståndet mellan stationer och grönområden. Resultaten visar att tillgängligheten i Stora Ursvikförsämras i framtiden för de stationer som befinner sig i västlig riktning från grönområdet ochgenerellt blir grönområdet mer otillgängligt då nybyggnationen i kombination medomkringliggande motorvägar avskärmar området mer än i dag. Resultaten för Årstafältet liknardem för Stora Ursvik då tillgängligheten generellt försämras från samtliga omkringliggandestationer då den framtida nybyggnationen även här isolerar det kvarvarande grönområdet på etttydligare sätt än jämfört med dagens mer öppna Årstafält.

Det moderna arbetslivets utveckling har bidragit till införandet av flexibla arbetsvillkor, vilket medfört ett ökat ansvar för medarbetaren att själv styra över sin arbetssituation och dra gränser mellan arbete och privatliv. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några skillnader mellan tjänstemän med en gränsdragningspreferens för segmentering respektive integrering, när det kom till upplevelse och hantering av flexibla arbetsvillkor i en global organisation. I studien tillämpades ett målinriktat urval som resulterade i n = 192. Skillnader mellan grupperna studerades med hjälp av en blandstudie, där både kvantitativa och kvalitativa data inhämtades med hjälp av en webbaserad enkät. Data analyserades dels genom envägs variansanalys (ANOVA) i SPSS och dels genom en tematisk analys, för att kunna studera skillnader från olika infallsvinklar. Resultaten av de olika analyserna visade att det fanns skillnader mellan segmenterare och integrerare i upplevelse och hantering av de flexibla arbetsvillkoren. Skillnader mellan grupperna kunde framförallt påvisas när det flexibla arbetsvillkoret IT-tillgänglighet undersöktes. Sammantaget kan det konstateras att de skillnader som hittades, i de flesta fall, hade en tydlig koppling till det som i tidigare forskning fastställts som typiska karaktärsdrag för segmenterare respektive integrerare.

Every individual shall have the same access and opportunity to participate in the society. There  shall  not  be  any  barrier  which  prevents  participation  of  a  certain  target  group  in  the society due to a lack of accessibility. Uppsala  municipality´s goal is to make every  function in  the  municipality  accessible  for  everyone.  It's  about  individuals  with  disabilities  shall  feel involved. Safety  within  both  the outdoor  and  indoor  environments is also  a  part of Uppsala municipality  ´s work with accessibility.  In  this study  the accessibility  of two  public spaces in  Uppsala  have been  analyzed  and  the objects are, the City  Library  and  the area  by  the river,  åstråket.   The  aim  of  this  study  is  to  verify  how  accessibility  has  been  applied  to  the  public  spaces above  after  they  went through changes.  A  case-study  has been used as method in this study,  a  litterature  review  was  the  foundation. Interviews and an observation have  been performed  with  the  intention  of  being  able  to  answer  the  research  questions.   The  respondents  Anna  Sofia  Perotti  and  Karin  Åkerblom  have defined  accessibility  as  an important part of the society  where everyone shall have the same opportunities.  Social sustainibility is important  for  both  the respondents  and  it is something  they  constantly  try to  improve.  The  new  main  entrance  of  the  City  Libarary  is  completely  accustomed  to  the laws. Accessibility was applied to  åstråket  by the existing law  at that time, which resulted a lack of tactile pavings. One of the piers at  åstråket  isn´t fully  accessible since it only  has a staircase on one end. The observations  showed that the new  installed lifting device in the City  Library´s  main  entrence  is  an  obstacle  to  a  certain  extent.  The  signs  in  the  City Library  is  for  the  most  part  satisfactory  but  there  is  some  faults.  Åstråket  has a even paved surface and ramps to accomodate accessibility. A  public  place  should  be  accessible,  everyone  shall  have  the  same  access  regardless  of disability.  The  City  Library  now  has  a  main  entrance  which  follows  the  laws  and  åstråket  is a  place  where  everyone  has  access  to.

No description available.

Idag reser människor allt mer och besöksnäringen växer i en snabb takt, framför allt gäller detta Sveriges storstäder där Stockholm går i täten. Besöksnäringen är en viktig näring som spänner över flera politik- och intresseområden, aktörerna är oftast många och inte sällan förenas offentlig sektor och det privata näringslivet i olika typer av konstellationer. Utanför Stockholms stad ligger Stockholms skärgård vilket kan ses som en unik men svårtillgänglig plats. För att få fler besökare till skärgården handlar det om att minimera och överbrygga geografiska avstånd. Syftet med denna studie är att undersöka tillgängligheten i Stockholms södra skärgård ur besöksnäringens perspektiv, vilka positiva effekter en tillgänglig skärgård skulle medföra samt vilka som har ansvaret för att göra den södra skärgården tillgänglig för besökare.   Utifrån en hermeneutisk inriktning och ett induktivt förhållningssätt har kvalitativa intervjuer genomförts. Den insamlade empirin har tillsammans med teorier som behandlar en destinations komponenter och attraktionskraft; samverkan, utveckling och planering; turistisk tillgänglighet samt betydelse av en tillgänglig destination analyserats. De huvudsakliga slutsatserna i denna studie är att arbetet kring tillgänglighet i Stockholms södra skärgård sker utifrån olika nivåer. Här framgår det att både privata och offentliga aktörer arbetar med att öka tillgängligheten på ett fysiskt och ett kommunikativt sätt för att skapa en öppen och tillgänglig skärgård för alla. En tillgänglig skärgård skulle gynna besöksnäringen och stärka attraktiviteten för Stockholmsregionen som besöksmål. En tillgänglig skärgård skulle även möjliggöra för ett större antal besökare vilket kan ge positiva effekter för stödjande samhälls-service och faciliteter. För att göra den södra skärgården tillgänglig för besökare står det klart att ansvaret ligger hos samtliga aktörer. Dock ses det som en problematik i att ingen har det övergripande ansvaret.

Utformningen av inomhusmiljön kan se väldigt olika ut på olika förskolor där variationer finns vad gäller användning av rum och material. Syftet med studien är att ta reda på förskollärares upplevelser av miljöutformning och materials betydelse för barns lärande samt vilka möjligheter och begränsningar som finns i inomhusmiljön. Eftersom studien fokuserar på förskollärarnas upplevelser har intervjuer genomförts med fem stycken förskollärare utifrån en kvalitativ metodansats och på så vis har information erhållits som är fördjupad och nyanserad. Intervjun har strukturen av öppna frågor för att få förskollärarnas upplevelser beskrivna med deras egna ord. Intervjufrågorna är till viss del formulerade utifrån personlig erfarenhet men även av studiens tidigare forskning samt den teoretiska utgångspunkten som är det sociokulturella perspektivet. Intervjuerna är transkriberade och resultatet är kategoriserat och analyserat. Resultat som framkom i studien kring miljöutformning och barns lärande visar att inomhusmiljöns utformning i sig inte påverkar barns lärande lika mycket som de personer som vistas i miljön. Resultat gällande material och barns lärande visar att det inte är materialet i sig som påverkar barns lärande utan vad barn och vuxna tillsammans gör med det. Resultat kring möjligheter och begränsningar i inomhusmiljön lyfter betydelsen av att förskollärare uppmärksammar och tillmötesgår barns intressen, att de skapar en miljö som är säker och trygg samt att de introducerar material och är närvarande i barnens lek och aktivitet.