Läroplanen från 2011 förespråkar en skola för alla som grundar sig i en likvärdighet i utbildningen som innebär att alla elever ska undervisas utifrån sina egna förutsättningar och behov, detta innebär att undervisningen inte kan utformas lika för alla elever. En skola för alla skulle innebära att det inte borde spela någon roll om föräldrar och elever pratar om skolarbete och lärande hemma eller om eleverna får stöd hemma för att klara av eventuella läxor. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka om det finns samband mellan hög- respektive lågpresterande elevers matematikresultat. Materialet som använts är från den internationella studien TIMSS, där ett kunskapsprov från 2011 i matematik i årskurs fyra och fyra frågor från TIMSS elevenkät har studerats. Frågorna från enkäten behandlar elevers upplevelse av föräldrars engagemang i elevernas lärande, skolgång och läxor. För att besvara forskningsfrågorna om huruvida det finns samband mellan hög- respektive lågpresterande elevers resultat på kunskapsprovet i TIMSS 2011 och hur föräldrars engagemang tar sig i uttryck har kvantitativa sambandsanalyser gjorts. Resultaten visar att det finns samband mellan elevers resultat på TIMSS kunskapsprov och föräldrars engagemang i sina barns skolgång. Sambanden för hög- och lågpresterande elever ser olika ut och därför diskuteras olika faktorer som kan påverka hur hög- respektive lågpresterande elever presterar på TIMSS kunskapsprov i matematik 2011. Slutsatsen är att lågpresterande elever är, i högre grad än högpresterande elever, beroende av att deras föräldrar ser till att de planerar tid för att göra läxor och kontrollerar att de gör läxorna samt att föräldrarna frågar sina barn om deras lärande för att få bättre resultat i matematik.

Syftet med denna studie är att studera hur frekvent algebra förekommer i utvalda matematikböcker för årskurs 3 samt om det finns någon skillnad mellan läromedel från tidigare läroplaner i fokusen på algebra.  Frågeställningarna till studien är följande: Hur frekvent återfinns algebra i de utvalda matematikböckerna för årskurs 3? Är det någon skillnad mellan läromedel skapade för läroplanen Lgr11 och Lpo94? Ser vi någon förändring av hur frekvent algebra förekommer i läromedlen från de olika läroplanerna? I denna studie används den kvantitativa innehållsanalysen för att studera hur frekvent algebra förekommer i läromedlen. Studien legitimeras av de bristfälliga resultat som svenska elever visar på i exempelvis TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study). Svenska elever presterar dåligt i algebra och har gjort under en längre period, vad detta beror på studeras inte i denna studie dock ses denna problematik i relation till hur ofta det förekommer algebraiska uppgifter i läromedel för årskurs 3 från läroplanerna Lgr11 samt Lpo94. I studien används TIMSS tolkning (vidare kallade kategorier) av vad algebra innebär samt Bernsteins begrepp klassificering (classification) och inramning (framing). TIMSS tolkningar används för att identifiera algebraiska uppgifter. Bernsteins begrepp används för att studera hur väl kunskapsområdet algebra särskiljs från övriga områden samt för att se hur väl uppgifterna stämmer överens med de kunskaper som efterfrågas i TIMSS.    Resultaten av studien kan sammanfattas med att de analyserade läromedlen i övervägande fall inte särskiljer algebran från övriga kunskapsområden, d.v.s. klassificeringen är i majoritet svag. Vidare kan man även se att de olika läromedlen betonar TIMSS kategorier olika mycket vilket visats sig i hur frekvent de olika kategorierna förekommer i läromedlen. Inramningen av uppgifterna präglas i många fall av både svaga och starka uppgifter. Resultatet visar på en liten eller om än obefintligt skillnad mellan läromedel producerade för Lgr11 och Lpo94.

The aim of this thesis is to gain insight into the problems that pupils have when switching between verbal and algebraic expressions, through the analysis of their problem-solving processes. The work is divided into theoretical and experimental parts. The theoretical part of the paper contains three sections. The first describes the analysis of three selected Czech textbooks series for primary schools in terms of teaching the concept of variables and algebraic expressions. The next section deals with international comparative research TIMSS and the success of Czech pupils of year 8 in algebra. In the third section, results of international research concerning the issue of transition between verbal and algebraic expressions are described. The main part of the work is the experimental part, it aims to describe the difficulties encountered by pupils in algebra and to identify their likely sources. The basis for the own research was a set of 9 problems based on released TIMSS problems. The target group of pupils was year 9 of primary school, with whom the investigation was carried out via think-aloud interviews. First, a pilot study was conducted on a sample of 3 pupils, during which a set of test problems was checked. The main study involved 8 pupils. The think-aloud interviews were recorded and later...

There were two purposes set out in this study, first to identify the principal associations with educational performance of Scottish students as reported in the 2007 wave of the Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS2007), and second to evaluate methods of data analysis where sample surveys use plausible value (PV) methodology. Four sets of data were used for the secondary analysis of TIMSS2007, with student's responses to cognitive items and questionnaire data emanating from two stages (G$ and G*) that each addressed two disciplines (mathematics and science). Explanatory models for each stage and discipline were analysed using hierarchical linear modelling techniques to accommodate the cluster sample design of the survey. Guided by existing literature in STEM education the study examined elements of students' learning experiences that fell within a social constructivist theory of learning to ascertain whether the empirical data supported current claims on effective practice. A number of control variables were included in the analyses, some well-established constructs and others derived from background questionnaires. Overall, the results showed that selected background characteristics were consistently related to mathematics and science achievement. The strength of association with home resources, and although girls were generally associated with lower achievement scores, that gender association was strongest in G4 mathematics achievement. The findings suggest there is limited support for current claims in respect of a reform agenda that privileges discussion and collaborative group work. Other policy initiatives on assessment for learning and using technologies in class are not supported in the data, with either no evidence of association or a significant negative effect in the models of mathematics and science achievement. Aspects of practical work and scientific enquiry are positively associated with G4 science achievement, with particular credence given to 'doing' and 'watching' experiments or investigations, buy there is no association with achievement scores at G8 for any of planning, watching or conducting experiments. This latter finding provides empirical evidence of difference across stages on an aspect of practice that is heavily debated. The primary method of analysis utilised a four-level structure, with PV as the unit of analysis. Substantive findings were compared with alternative methods: first making the dependent variable an average of the five PVs; second using one PV as the response variable; and third computing statistics from all five PVs and merging results using Rubin's Rules for combining multilevel method underestimates standard errors in the model in the same way as witnessed for the average of PVs. This leads to the conclusion that the only valid route to analysing imputed data is through Rubin's method of combining results from all five PVs.

I denna kunskapsöversikt presenterar vi resultat från internationell forskning om den matematikundervisning som har sitt ursprung i Singapores skolsystem. Vårt syfte är främst att vinna kunskap om de specifika metoder som används i undervisningen men vi har även som målsättning att kartlägga eventuella vetenskapliga belägg för Singaporemetodikens fördelar. Dessutom har vi granskat den forskningsmetodik som man använt och vi diskuterar även alternativa förklaringar till Singapores framgångar i TIMSS. För att uppnå syftet i vår kunskapsöversikt valdes följande frågeställningar: Vilken effekt har implementeringen av Singaporemetodiken på elevernas matematikprestationer, enligt de kartlagda studierna? Vilka metoder anses vara effektiva vid matematisk problemlösning, enligt de vetenskapliga studier vi kartlagt? I resultatdelen har vi sammanställt studiernas individuella resultat i två underrubriker. I första resultatdelen presenteras resultatet som besvarar vår första frågeställning där det redovisas att tre av fyra studiers resultat påvisade positiva effekter efter implementeringen av Math in Focus (MIF). I andra resultatdelen presenteras resultatet som besvarar vår andra frågeställning där resultaten visade att flertalet metoder som undersökts i samband med matematisk problemlösning bidrog till positiva effekter för elevernas matematikprestationer.

Thesis advisor: Ina V.S. Mullis / As an extension of the effort devoted to updating the questionnaires for TIMSS and PIRLS 2011, this dissertation explored a new reporting strategy for contextual questionnaire data. The study investigated the feasibility of constructing "global indicators" from a large number of diverse background variables, which could provide policy makers and practitioners with meaningful information on effective learning environments. Four broad constructs of effective learning environments were derived from the TIMSS and PIRLS Contextual Frameworks for 2011. These were: 1) effective school environments for learning to read, 2) effective home environments for learning to read, 3) effective classroom environments for learning mathematics, and 4) students' motivation to learn mathematics. Using the TIMSS and PIRLS 2011 Frameworks, the conceptual definitions of the constructs were formulated as constructs maps. Next, relevant questionnaire items were identified that addressed each aspect of the construct maps, capitalizing on the full range of background information in the TIMSS 2007 and PIRLS 2006 International Databases. The questionnaire items were used to create sets of variables for scaling, and subsequent to principal component analysis to confirm scale unidimensionality, the variables were combined into 1-Parameter IRT (Rasch) scales. The idea of conveying the meaning of the broad contextual scales through item mapping was explored, as well as reporting country-by-country results on the global scales. The scaling was successful and it was concluded that contextual information could be reported more globally in future cycles of TIMSS and PIRLS. However, the study also demonstrated that it is extremely complicated to choose background constructs at the right level of aggregation for both analysis and reporting. It is difficult to develop scales that summarize data for educational policy makers without loss of vital information. / Thesis (PhD) — Boston College, 2011. / Submitted to: Boston College. Lynch School of Education. / Discipline: Educational Research, Measurement, and Evaluation.

Syftet med denna uppsats är att genom en manuell textanalys undersöka det språk som används i de olika naturvetenskapliga ämnena i TIMSS 2011 (Trends in International Mathematics and Science Study) för årskurs 4. Uppsatsen redogör för språkets roll inom naturvetenskap samt vilka språkliga drag som ses vara karaktäristiska för ämnet. Vidare presenteras det teoretiska ramverk som uppsatsen utgår från. Analysen är uppdelad i två delar utifrån uppsatsens frågeställningar, där den första delen ämnar undersöka vilka språkliga likheter och skillnader som kan ses inom språket i de naturvetenskapliga ämnena för årskurs 4. Den andra delen av analysen jämför dessa resultat med motsvarande forskning om hur språket ser ut i TIMSS 2011 i naturvetenskap för årskurs 8, för att identifiera vilka språkliga likheter och skillnader som kan ses mellan dessa årskurser. Analysen visade på variation i språket i de naturvetenskapliga TIMSS-uppgifterna för årskurs 4 gällande längden på uppgifterna, grad av informationspackning samt personifiering. Uppgifterna i geovetenskap var genomgående korta, medan uppgifterna i biologi och fysik/kemi var av varierande längd. Packning (användning av substantiv och långa ord) var mer karaktäristiskt i biologi jämfört med fysik/kemi och geovetenskap i årskurs 4, medan det omvända sågs i årskurs 8. Personifiering (förekomsten av personliga pronomen och egennamn) var låg i samtliga ämnen för båda årskurserna. Nyckelord: naturvetenskap, ämnesspråk, systemisk funktionell lingvistik, TIMSS

This dissertation proposes two modified cognitive diagnostic models (CDMs), the deterministic, inputs, noisy, "and" gate with hierarchy (DINA-H) model and the deterministic, inputs, noisy, "or" gate with hierarchy (DINO-H) model. Both models incorporate the hierarchical structures of the cognitive skills in the model estimation process, and can be used for situations where the attributes are ordered hierarchically. The Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) 2003 data are analyzed to illustrate the proposed approaches. The simulation study evaluates the effectiveness of the proposed approaches under various conditions (e.g., various numbers of attributes, test lengths, sample sizes, and hierarchical structures). The simulation study attempts to address the model fits, items fit, and accuracy of item parameter recovery when the skills are in a specified hierarchy and varying estimation models are applied. The simulation analysis examines and compares the impacts of the misspecification of a skill hierarchy on various estimation models under their varying assumptions of dependent or independent attributes. The study is unique in incorporating a skill hierarchy with the conventional DINA and DINO models. It also reduces the number of possible latent classes and decreases the sample size requirements. The study suggests that the DINA-H/ DINO-H models, instead of the conventional DINA/ DINO models, should be considered when skills are hierarchically ordered. Its results demonstrate the proposed approaches to analyzing the hierarchically structured CDMs, illustrate the usage in applying cognitive diagnosis models to a large-scale assessment, and provide researchers and test users with practical guidelines.

<p>Examensarbetets syfte är att jämföra de provuppgifter inom matematik som ingår i TIMSS Advanced 2008 med provuppgifter från nationella prov för Matematik D och provbanksprov för Matematik E.</p><p>För att jämföra dessa två provkonstruktioner har 76 provuppgifter från TIMSS Advanced 2008 och 88 provuppgifter från nationella prov i Matematik D och provbanksprov i Matematik E kategoriserats. Detta har skett enligt en framarbetad taxonomi.</p><p>Jämförelsen mellan de två provkonstruktionerna visar både på skillnader och likheter. Innehållsmässigt hamnar stora delar av Matematik E utanför innehållet i TIMSS prov. Endast 7 procent av poängen i TIMSS prov ligger utanför det kunskapsområde som en Matematik D-elev fått tillgång till i skolan. Motsvarande siffra för en Matematik E-elev är 5 procent. En stor skillnad är den högre grad av sammanhang i vilket de matematiska problemen i de nationella proven presenteras jämfört med TIMSS prov.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa hur den inledande undervisningen inom ämnet matematik kan se ut samt se orsaker till de sjunkande resultat inom ämnet matematik som visats genom undersökningar.</p><p>Uppsatsen har sin utgångspunkt i det resultat som undersökningen TIMSS 2007 visat och följs därefter upp av intervjuer med två grundskolelärare, en specialpedagog samt en matematikutvecklare som berättar om den inledande matematikinlärningen. Därtill genomförs ett kunskapstest med elever i årskurs 4. Intervjuerna samt resultatet av kunskapstestet blev, efter sammanställning, jämförda mot tidigare forskning tagen. Relevant litteratur söktes fram från bibliotek samt från databaser på Internet med inriktning mot matematik.</p><p>Resultatet visar att många lärare har läroboken som utgångspunkt för sin undervisning men att det konkreta materialet är ett viktigt komplement som gör eleverna delaktiga samt befäster matematiken i vardagen. Elevundersökningen visar att eleverna i årskurs 4 har svårigheter inom området taluppfattning och aritmetik.</p>