<p>Sammanfattning</p><p>När resultatet av den internationella undersökningen i matematik för skolår 8, TIMSS 2003, presenterades i december 2004, visade den en kraftig prestationsnedgång av de svenska elevernas matematikkunskaper. Detta orsakade en debatt om undervisningskvalitén i matematikämnet, vilket väckte vårt intresse att undersöka vilken kunskapssyn som ligger bakom undersökningen. Vårt motiv var att vi genom denna studie ville förstå dagens kunskapsdiskussion och stärka oss i kommande diskussioner om varför vi väljer ett visst innehåll i matematikundervisningen. Syftet med vårt arbete var att först studera olika kunskapsformer genom en teorigenomgång och därefter analysera vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i Lpo94, kursplanen i matematik, nationella provet i matematik och TIMSS 2003. Genom en jämförelse ville vi sedan se hur kunskapssynen i den svenska skolans styrdokument stämde överens med kunskapssynen i TIMSS 2003. I teorigenomgången fann vi att kunskap ofta diskuteras i aspekterna teori/praktik, subjektiv/objektiv och individ/grupp. Detta ledde till att vi utvecklade dessa sex poler till ett analysverktyg för den textanalys som följde. I analysen försökte vi se vilken syn som dominerar då det gäller hur eleverna tillägnar sig kunskap, vad kunskap är och var kunskapen finns. Resultatet av analysen visade att i styrdokumentet samarbetar kunskapsformerna praktisk/teoretisk, objektiv/subjektiv och individ/grupp, även om kunskap hos individ dominerar läroplanen. I det nationella provet menar vi att det finns en förskjutning mot den teoretiska polen och individpolen och att en dominans av den subjektiva kunskapssynen råder. TIMSS 2003 uttrycker i vårt perspektiv en kunskapssyn som prioriterar teori framför praktik. Där fann vi också en tydlig dominans av objektiv kunskap och individens kunskap. Enligt vår analys finns det skillnader mellan kunskapssynerna i svenska skolans styrdokument och TIMSS 2003. Den betydelse som TIMSS-rapportens efterföljande debatt fick, gör att vi ställer frågan om det är önskvärt att den svenska skolan närmar sig den ensidiga kunskapssynen som vi menar dominerar i TIMSS 2003, eller om skolans styrdokument ska fortsätta med det pragmatiska synsätt på kunskap där flera olika kunskapsformer får samarbeta. Vi menar att ett val som enbart följer den ensidiga kunskapssynen kan få konsekvenser för undervisningens övergripande mål.</p>

Sammanfattning När resultatet av den internationella undersökningen i matematik för skolår 8, TIMSS 2003, presenterades i december 2004, visade den en kraftig prestationsnedgång av de svenska elevernas matematikkunskaper. Detta orsakade en debatt om undervisningskvalitén i matematikämnet, vilket väckte vårt intresse att undersöka vilken kunskapssyn som ligger bakom undersökningen. Vårt motiv var att vi genom denna studie ville förstå dagens kunskapsdiskussion och stärka oss i kommande diskussioner om varför vi väljer ett visst innehåll i matematikundervisningen. Syftet med vårt arbete var att först studera olika kunskapsformer genom en teorigenomgång och därefter analysera vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i Lpo94, kursplanen i matematik, nationella provet i matematik och TIMSS 2003. Genom en jämförelse ville vi sedan se hur kunskapssynen i den svenska skolans styrdokument stämde överens med kunskapssynen i TIMSS 2003. I teorigenomgången fann vi att kunskap ofta diskuteras i aspekterna teori/praktik, subjektiv/objektiv och individ/grupp. Detta ledde till att vi utvecklade dessa sex poler till ett analysverktyg för den textanalys som följde. I analysen försökte vi se vilken syn som dominerar då det gäller hur eleverna tillägnar sig kunskap, vad kunskap är och var kunskapen finns. Resultatet av analysen visade att i styrdokumentet samarbetar kunskapsformerna praktisk/teoretisk, objektiv/subjektiv och individ/grupp, även om kunskap hos individ dominerar läroplanen. I det nationella provet menar vi att det finns en förskjutning mot den teoretiska polen och individpolen och att en dominans av den subjektiva kunskapssynen råder. TIMSS 2003 uttrycker i vårt perspektiv en kunskapssyn som prioriterar teori framför praktik. Där fann vi också en tydlig dominans av objektiv kunskap och individens kunskap. Enligt vår analys finns det skillnader mellan kunskapssynerna i svenska skolans styrdokument och TIMSS 2003. Den betydelse som TIMSS-rapportens efterföljande debatt fick, gör att vi ställer frågan om det är önskvärt att den svenska skolan närmar sig den ensidiga kunskapssynen som vi menar dominerar i TIMSS 2003, eller om skolans styrdokument ska fortsätta med det pragmatiska synsätt på kunskap där flera olika kunskapsformer får samarbeta. Vi menar att ett val som enbart följer den ensidiga kunskapssynen kan få konsekvenser för undervisningens övergripande mål.

Examensarbetets syfte är att jämföra de provuppgifter inom matematik som ingår i TIMSS Advanced 2008 med provuppgifter från nationella prov för Matematik D och provbanksprov för Matematik E. För att jämföra dessa två provkonstruktioner har 76 provuppgifter från TIMSS Advanced 2008 och 88 provuppgifter från nationella prov i Matematik D och provbanksprov i Matematik E kategoriserats. Detta har skett enligt en framarbetad taxonomi. Jämförelsen mellan de två provkonstruktionerna visar både på skillnader och likheter. Innehållsmässigt hamnar stora delar av Matematik E utanför innehållet i TIMSS prov. Endast 7 procent av poängen i TIMSS prov ligger utanför det kunskapsområde som en Matematik D-elev fått tillgång till i skolan. Motsvarande siffra för en Matematik E-elev är 5 procent. En stor skillnad är den högre grad av sammanhang i vilket de matematiska problemen i de nationella proven presenteras jämfört med TIMSS prov.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur den inledande undervisningen inom ämnet matematik kan se ut samt se orsaker till de sjunkande resultat inom ämnet matematik som visats genom undersökningar. Uppsatsen har sin utgångspunkt i det resultat som undersökningen TIMSS 2007 visat och följs därefter upp av intervjuer med två grundskolelärare, en specialpedagog samt en matematikutvecklare som berättar om den inledande matematikinlärningen. Därtill genomförs ett kunskapstest med elever i årskurs 4. Intervjuerna samt resultatet av kunskapstestet blev, efter sammanställning, jämförda mot tidigare forskning tagen. Relevant litteratur söktes fram från bibliotek samt från databaser på Internet med inriktning mot matematik. Resultatet visar att många lärare har läroboken som utgångspunkt för sin undervisning men att det konkreta materialet är ett viktigt komplement som gör eleverna delaktiga samt befäster matematiken i vardagen. Elevundersökningen visar att eleverna i årskurs 4 har svårigheter inom området taluppfattning och aritmetik.

There are two serious methodological problems in the research literature on school effectiveness, the ecological problem in the analysis of aggregate data and the problem of not controlling for important confounding variables. This dissertation corrects these errors by using multilevel modeling procedures, specifically Hierarchical Linear Modeling (HLM), and the Canadian Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) 2007 data, to evaluate the effect of school variables on the students’ academic achievement when a number of theoretically-relevant student variables have been controlled. In this study, I demonstrate that an aggregate analysis gives the most biased results of the schools’ impact on the students’ academic achievement. I also show that a disaggretate analysis gives better results, but HLM gives the most accurate estimates using this nested data set. Using HLM, I show that the physical resources of schools, which have been evaluated by school principals and classroom teachers, actually have no positive impact on the students’ academic achievement. The results imply that the physical resources are important, but an excessive improvement in the physical conditions of schools is unlikely to improve the students’ achievement. Most of the findings in this study are consistent with the best research literature. I conclude the dissertation by suggesting that aggregate analysis should not be used to infer relationships for individual students. Rather, multilevel analysis should be used whenever possible.

There are two serious methodological problems in the research literature on school effectiveness, the ecological problem in the analysis of aggregate data and the problem of not controlling for important confounding variables. This dissertation corrects these errors by using multilevel modeling procedures, specifically Hierarchical Linear Modeling (HLM), and the Canadian Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) 2007 data, to evaluate the effect of school variables on the students’ academic achievement when a number of theoretically-relevant student variables have been controlled. In this study, I demonstrate that an aggregate analysis gives the most biased results of the schools’ impact on the students’ academic achievement. I also show that a disaggretate analysis gives better results, but HLM gives the most accurate estimates using this nested data set. Using HLM, I show that the physical resources of schools, which have been evaluated by school principals and classroom teachers, actually have no positive impact on the students’ academic achievement. The results imply that the physical resources are important, but an excessive improvement in the physical conditions of schools is unlikely to improve the students’ achievement. Most of the findings in this study are consistent with the best research literature. I conclude the dissertation by suggesting that aggregate analysis should not be used to infer relationships for individual students. Rather, multilevel analysis should be used whenever possible.

East Asian countries have achieved high levels of mathematics competency. This study investigated classroom activities of East Asian countries based on the idea that different learning experiences lead to gaps in academic outcomes. The main purposes of this study were: (1) to identify the features of classroom activities in the four East Asian countries of Chinese Taipei, Hong Kong, Japan, and South Korea and the two non-Asian countries of Hungary and England, (2) to determine whether or not there are predominant features of classroom activities shared in East Asia, and (3) to verify whether or not the perceptions of classroom activities between teachers and students are consistent with each other. The data was gathered from the Student Questionnaire and the Teacher Questionnaire in TIMSS 2007. Descriptive statistics and Pearson's chi-square tests were employed to examine classroom activities in the six countries. The results indicated that, compared to traditional mathematics activities, the activities related to reform mathematics were not more likely to be deemphasized in each East Asian country. Also, with respect to reformed mathematics activities, all East Asian countries did not necessarily emphasize them less than the two non-Asian countries. Furthermore, in the frequencies of all ten activities, statistically significant differences existed between all six countries as well as within the East Asian countries. Lastly, it was found that in numerous instances, there were differences in perceptions of classroom activities between teachers and students within a country. Based on the findings, this study suggested not to regard educational practice in East Asia as traditional and to over-simplify it by the label 'East Asian style.' However, further studies are needed on various aspects of classroom practice, except for classroom activities, in East Asia. In addition, this study argued that both the views of students and teachers should be considered together in the study for educational practice. Moreover, it is suggested that future studies investigate the relationships of discrepancies between teachers and students with students' learning and achievement.

I det här arbetet undersöks tre frågeställningar. För det första undersöks huruvida teorier om sambandet mellan elevers självförmåga och prestation i matematik stämmer i TIMSS 2015 för elever i årskurs 4 i Sverige. Högt skattad självförmåga förväntas leda till ett bättre faktiskt resultat. Den här undersökningen visar att elevers självförmåga har ett samband med kunskaper i matematik. Självförmåga kan förklara 15,5 procent av skillnaderna i elevernas testresultat. Det har tidigare konstaterats att elever födda utanför Sverige har sämre resultat på kunskapstestet i matematik i TIMSS 2015. Den andra frågeställningen undersöker om det finns ett samband mellan resultat och i vilken utsträckning eleverna talar svenska i hemmet. Undersökningen visar att det fanns ett samband. Sammantaget förklarar huruvida eleven är född i Sverige eller inte tillsammans med i vilken utsträckning eleven talar svenska i hemmet 6,3 procent av det faktiska resultatet. Den tredje frågan som besvaras i det här arbetet är om det finns ett samband mellan i vilken utsträckning elever talar svenska i hemmet och hur elever skattar sina kunskaper i matematik. Undersökningen visar att det inte finns något samband. Resultaten ger skäl att påstå att självförmåga spelar en större roll för elevers faktiska kunskaper än vad födelseland och talat språk i hemmet gör, samt att självförmåga inte är direkt kopplad till i vilken utsträckning eleven talar svenska i hemmet.

No description available.

Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) undersöker, vart fjärde år, kunskapsnivån i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs fyra och årskurs åtta. Över 50 länder deltar i TIMSS och den sammanställda datan granskas av forskare. De svenska eleverna presterar generellt sett betydligt lägre än de högpresterande asiatiska länderna, Japan, Singapore, Hongkong, Korea och Taipei. Syfte Syftet med den här kunskapsöversikten är att undersöka vad som kännetecknar forskningen kring skillnader i elevers matematikresultat i TIMSS. Då det fanns ett intresse för om faktorn/variabeln elevers attityd gentemot matematik har en inverkan på prestationsnivå utformades även en djupgående analys angående detta. Syftet med den djupgående analysen är att undersöka vilken inverkan faktorn/variabeln elevers attityd gentemot matematik har på elevers prestationsnivå i TIMSS. Metod Litteratursökningen utfördes i databasen Primo och för att avgränsa sökfältet lades, stegvis, ytterligare inklusionskriterier till. När sökfältet avgränsats till ett greppbart antal artiklar utfördes en granskning av studiernas sammanfattningar. För att kunna göra ett slutgiltigt urval av artiklar utformades urvalskriterier vilka vi utgick ifrån när artiklarnas syfte, resultat och slutsats närlästes. Artiklarna som uppfyllde de utvalda urvalskriterierna inkluderades och kartlades därefter i form av tabeller. Tabellerna låg som grund för den här kunskapsöversiktens resultat och analysdel. Resultat Resultatdelen är uppdelad i fem underkategorier; Syftet med studierna, Faktorer/Variabler som undersöks i relation till prestation, Studiernas data, Urval i studierna och Studiernas diskussion/Slutsats. Samtliga studier undersöker diverse faktorers/variablers inverkan på elevers prestationsnivå i TIMSS. Studierna undersöker olika länders elevresultat och får fram olika resultat beroende på vilket land som undersöks. Den faktor/variabel som flest studier undersöker är den socioekonomiska statusens inverkan på prestation. Avseende faktorn/variabeln elevers attityd gentemot matematik, som undersöks i den djupgående analysen, visar studiernas resultat på att den har en inverkan.