The purpose of this study is to investigate the factors that are related to students&rsquo / science achievement in TIMSS-R. Basically instructional activities, affective characteristics of students and socioeconomic status (SES) were taken as the variables of the model proposed within the Linear Structural Modeling (LSM) framework. This study examined the TIMSS data for Turkish students with the sample size of 7841 through the analysis of Structural Equation Modeling (SEM). Resulting path diagram showed that the largest relationship existed between science achievement and SES of students. It was also observed that students&rsquo / enjoyment of science did not seem to have a significant contribution on science achievement. In addition, science achievement had a negative relationship with the classroom activities considered as student-centered. On the other hand, the activities considered as teacher-centered had a positive impact on the science achievement scores of the TIMSS tests. It was also observed that science achievement and perception of success/failure in science were highly related with each other. The results were interpreted within the framework of Turkish educational system, and some suggestions for future research studies were proposed.

Teachers are percived as primary role in a students&#039 / learning process. To adequately perform this role, certain teacher characteristics are potentially more valuable for encouraging student learning. In an attempt to discern those charactersitics related to student learning and teacher behavior in the science classroom, numerous studies have beenconducted. The aim of this study is modeling the relationship between the teacher characteristics abd the student science achievement. Modeling analysis was carried out by using the data collected for the Third Internatioal Mathematics and Science Study (TIMS, 1999) for Turkey with Science Teacher Background Questionnaire and students&#039 / achievement test scores. For the analysis LISREL package program was used. The results show that the students of teachers who prefer student-centered learning activities got low scores from science achievement test in TIMSS. Also teachers believe that disruptive and uninterested students in the class negatively affect sciecne achievement. Moreover, there is a positive significant relationship between the science achievement and the tasks that includes anlayze relationship, explain reasoning, and work on problems. In the present study you can find an analysis about the contradiction of the some of the results of the study with the current literature in the field of education.

Följande komparativa studie genomfördes med fokus på hur nationell jämställdhet kan påverka hur elever värdesätter matematik i relation till sitt framtida yrkesval. Studien omfattar totalt tolv länder som delades in i tre jämställdhetskategorier: hög, medel och låg jämställdhetsrankning. Studien analyserar rådata från den internationella elevenkäten TIMSS 2015 för årskurs 8 med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS. Som utgångspunkt för studien används J.S.Eccles Expectancy-Value teorin (vidare EVT-modellen) och Global Gender Gap jämställdhetsindex från World Economic Forums. GGG-jämställdhetsindex redovisar ett mått på länders reella jämställdhetstillstånd. Resultatet sammanställdes i tabeller (se Bilagor och Analys) och analyserades utifrån studiens teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning. I studien formulerades tre frågeställningar där den första undersöker hur elever årskurs 8 värdesätter betydelsen av matematik utifrån fyra aspekter från EVT-modellen. Den andra frågeställningen fokuserar på vilket intresse eleverna har för ett jobb som involverar matematik. Den tredje frågeställningen analyserar sambandet i resultatet mellan de första två frågeställningarna i förhållande till varandra. Studien kom fram till att elevernas värdering av hur mycket de gillar matematik och vilken emotionell kostnad de tillskriver matematik har samband med det intresse som de har för ett jobb med matematik. Sambandet ser ut på så sätt att ju mer elever gillar matematik desto mer intresserade är dem av ett jobb som involverar matematik. Samtidigt tillskriver elever som är intresserade av jobbet också en hög emotionell kostnad till matematiken. I resultatet framkom också stora skillnader mellan pojkar och flickors värdering av matematik i de högt rankade länderna. Med studien som bakgrund ser vi att skillnader i värdering av matematik mellan pojkar och flickor inte behöver innebära något negativt. Istället indikerar de stora könsklyftor i de högt rankade länderna att de erbjuds en större frihet att uttrycka sin könsidentitet. Studien visar att det snarare är likheter i ländernas kulturella ordning än jämställdhetsrankning i sig som påverkar hur pojkar och flickor förhåller sig till matematik inom de tre jämställdhetskategorierna.

In this study, the associations of socioeconomic variables with reading test scores in grade 4 (PIRLS) and with math and science test scores in grades 4 and 8 (TIMSS) were examined across 28 OECD countries. This study adds to the current knowledge base by integrating measures of income inequality, which have been used in a few studies involving test scores, with other socioeconomic variables of interest. Bivariate correlations show that certain socioeconomic measures have stronger relationships with test score inequality than with average test scores: income inequality, gender inequality, and adolescent fertility rates all have significant relationships with test score inequality in reading, math, and science. There are also strong intercorrelations among these three socioeconomic variables. Income inequality is significantly associated with average science test scores in grades 4 and 8, while adolescent fertility rates hold significant relationships with average math and science test scores in both grades. Intercorrelations among the variables show that people who live in a country with high income inequality, and are at the lower end of that country’s income distribution, struggle in ways that people in countries with low income inequality do not. Health insurance and access to health care, paid maternity leave, and preschool education are easier to obtain in countries with lower income inequality. Examination of individual countries gives additional insight into the important role of income inequality. Slovenia, for example, has a relatively low GDP per capita but enjoys good test scores, perhaps because of its low income inequality. Finland, another country with low income inequality, attains PIRLS and TIMSS test scores that are among the highest in the world, in part because of social services that have the effect of further reducing income inequality. The U.S. is something of a puzzle because it has relatively high scores despite substantial inequality. Based on the results of this study and other current research, it seems likely that the U.S. could reduce test score inequality by providing targeted supports to low-income families, effectively reducing income inequality. Such supports may include: 1) installing wraparound services within school settings for low-income families; and 2) substantially expanding preschool access, especially among 3-year-olds.

The diploma thesis focuses on generalization tasks. Its aim is to gain insight into the solving strategies that pupils use and to determine whether the chosen approach depends on the acquired knowledge about the variable. The work is divided into theoretical and research part. The theoretical chapter contains three parts. The first is devoted to letters in mathematics and generalization problems as one of the ways of introducing a variable. The next part presents the results of Czech pupils in the international comparative research TIMSS in the problems on generalisation. The last part is devoted to curricular documents and the analysis of selected textbooks in terms of the occurrence of generalization problems. More attention was devoted to the only textbook series which includes generalization tasks. The research part is the core of the work. Its aim is to describe the solution strategies of selected pupils. Four tasks were the basis of the research. They were selected by the author from various research sources and graded according to their difficulty. Pupils who had already encountered the term variable were the target group as well as pupils for whom it was a new term. Eight pupils participated in the research. They were interviewed about their solutions of the assigned tasks. Next, the...

No description available.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad läraren bör ta hänsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus på arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbättra inlärningseffekterna hos eleverna på det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus på individuellt arbete (med lärobok) i matematikundervisning på det svenska högstadiet med lärare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper på högstadiet har försämrats till en genomsnittlig nivå (eller under) sedan dess vilket innebär att den svenska skolan måste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras på rätt sätt, att mer undervisning i helklass – utfört på rätt sätt – och mindre individuellt arbete, i synnerhet på det sätt som det ofta utförts i Sverige, borde användas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform är tillräcklig för inlärningen och att arbetsformerna borde varieras beroende på det matematiska området som ska läras eller på den förmåga som ska utvecklas samt klassammansättningen. Läraren borde utveckla planeringsstrategier i två dimensioner. För det första bör läraren planera i klassdimensionen (innehållet / förmågan och klassen som helhet i fokus). Utförandet av arbetsformerna måste sedan noggrant planeras så att, om möjligt, arbetsformernas möjligheter utnyttjas och hinder undviks. För det andra bör läraren sedan planera i den individuella dimensionen (den enstaka eleven i fokus) genom variation inom arbetsformen eller genom att erbjuda olika arbetsformer parallellt utifrån elevernas förutsättningar, intressen och behov samt inlärningsstilar.

Detta arbete syftar till att studera progressionen inom matematikämnet i Sverige och hur den förhåller sig i ett internationellt perspektiv. Progressionen undersöks genom en analys av valda delar av ämnesplanerna i matematik. Närmare bestämt studeras när ett urval av innehållsrelaterade komponenter introduceras enligt ämnesplanerna. En jämförelse görs mellan ämnesplanerna i Sverige och dem i Finland och Singapore. Vidare korreleras resultaten av jämförelsen med respektive länders resultat i några utvalda PISA- och TIMSS-undersökningar.För en majoritet av det studerade innehållet i ämnesplanerna kan konstateras att introduktion av innehållsrelaterade komponenter sker senare i Sverige än i Finland och Singapore. Särskilt framträdande är detta resultat för de innehållsrelaterade komponenter som kan betraktas som avancerade. I de valda internationella undersökningarna har Singapore och Finland ett medelresultat som är högre än Sveriges, vilket var en parameter i urvalet av länder. Det tycks alltså finnas stöd för en teori om korrelation mellan tidig introduktion av innehåll enligt ämnesplan och högt medelresultat i internationella undersökningar.

I detta arbete kommer vi att undersöka vad som påverkar elevernas motivation i matematik. Detta är för att vi under våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder har märkt att det är många elever som uttryckte sig starkt om att de tycker att matematik är ett tråkigt ämne och de förstår inte riktigt varför de måste läsa det. Vi har tidigare skrivit en kunskapsöversikt med samma tema och det som väckte vårt intresse var en tidningsartikel från Nordvästra Skånes tidning, en del av Helsingborgs Dagblad, skriven av Ewenfeldt (2015) som handlade om att elevers motstånd i matematik smittar. Detta gav oss då idén att vidare undersöka vilka faktorer som kan påverka elevernas motivation.Som tidigare nämnt har vi tidigare gjort en kunskapsöversikt där vi fördjupade oss i litteratur, vetenskapliga artiklar och rapporter från skolverket som vi nu valt att använda delar av till den tidigare forskningen. Då undersöktes vad som påverkar elevers motivation och hur den påverkar lusten i ämnet om de tycker att det är “roligt” eller “tråkigt”. Detta ledde till att vi hittade både inre och yttre faktorer som anses påverka eleverna. De faktorerna där det finns en del information kring är läraren, föräldrarna och elevernas självförtroende. Det är läraren som enligt forskningen påverkar mest och har största ansvaret för undervisningen, klassrumsklimatet men också för att hålla kontakten med föräldrarna för att meddela hur eleverna arbetar och deras resultat i skolan.Så med detta examensarbete vill vi titta närmare på om forskningen stämmer överens med det lärare och elever själva upplever kring motivation i matematik. / In this work, we will examine what affects students' motivation in mathematics. This is because we are in our clinical training periods have noticed that there are many students who expressed strongly that they think that mathematics is a boring topic, and they do not really understand why they have to read it. We have previously written a systematic review with the same theme and that aroused our interest was a newspaper article from Northwest Skåne newspaper, part of the Helsingborgs Dagblad, written by Ewenfeldt (2015), which focused on students' resistance in mathematics is contagious. This gave us when the idea to further investigate the factors that can influence student motivation.As previously mentioned, we have done a systematic review where we deepened ourselves in literature, scientific articles and reports from school work that we have chosen to use elements of the earlier research. When examined what influences students' motivation and how it affects the desire of the subject if they think it is "fun" or "boring". This meant that we found both the internal and external factors that are considered to affect the students. The factors where there is some information about the teacher, the parents and the students' self-confidence. The teacher according to the research affects the most and have the greatest responsibility for teaching, classroom climate, but also to keep in touch with parents to advise how students work and their performance in school.So with this thesis, we want to look more closely at whether the research is consistent with the teachers and students themselves feel about the motivation in mathematics.

Detta är en kvalitativ studie, och syftet är att undersöka och få en djupare förståelse för Kinas skolsystem. Resultat från internationella jämförande studier, exempelvis PISA-undersökningen och TIMSS-studien, visar att kinesiska studenter har de högsta matematiska poängen. Detta väckte vårt intresse och ledde till början av denna studie. Forskningsmaterialet kommer från observationer vid tre skolor och intervjuer med aktiva lärare, blivande lärare och en rektor i Hohhot, Kina. Resultaten och slutsatsen av denna studie visar att innehållet i den kinesiska läroplanen är omfattande och ger inte mycket tid att individualisera lektionerna. Det kinesiska skolsystemet är mycket provorienterat, och tillsammans med pressen från samhället och deras föräldrar, är eleverna tvungna att tillbringa en hel del tid att studera.En annan slutsats till denna studie är att blivande lärare i Kina inte har mycket praktik på skolor, men de studerar en hel del matematik och metodik vid universitetet. / This is a qualitative study, and the purpose is to examine and gain a deeper understanding of China’s school system. Results from international comparative studies, such as the PISA survey and the TIMSS study, show that Chinese students have the highest mathematical scores. This evoked our interest and led to the beginning of this study. The research material comes from observations at three schools and interviews with in-service teachers, pre-service teachers and a head teacher in Hohhot, China. The results and the conclusion of this study shows that the content in the Chinese curriculum is comprehensive and does not give much time to individualize the lessons. The Chinese school system is very exam-oriented, and together with the pressure from the society and their parents, the students are forced to spend a lot of time to study. Another conclusion to this study is that pre-service teachers in China do not have much teacher practice at schools, but they study a lot of mathematics and methodology separately at the university.