I den här avhandlingen beskrivs hur hög- och lågpresterande flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi har förändrats från 1995 till 2007. Data från den svenska delen av TIMSS-studierna för årskurs 8 i Sverige används. För att definiera hög- och lågpresterande används resultatet på matematikprovet från TIMSS och attityderna undersöks med hjälp av fyra frågor från elevenkäterna. Resultatet diskuteras utifrån olika perspektiv som kan bidra till förståelsen av den komplexa bilden av olika faktorers betydelse för elevers attityder till naturvetenskap. Det första resultatet, pojkar är mer positiva till fysik och kemi och flickor till biologi, diskuteras utifrån ämnenas genuskodning. På ett symboliskt plan är fysik och kemi mer förknippade med maskulinitet än biologi. Det andra resultatet, högpresterande elever och särskilt pojkar, är mindre positiva till de tre ämnena 2007 än 1995. Det resultatet diskuteras mot bakgrund av ungdomars identitet och identitetskonstruktion. Det verkar som om unga människor i dag inte tycker att utbildningar och arbeten inom det naturvetenskapliga och tekniska området ger dem möjligheter att använda sina talanger, kreativitet och självförverkligande. Resultatet diskuteras också utifrån de förändringar av arbetsmetoder som har skett i svensk skola där det individuella arbetet har ökat och lärarledda genomgångar har minskat. Kan det ha påverkat de högpresterande eleverna så att de har blivit mindre stimulerade och fått färre utmaningar och på så sätt blivit mindre positiva till de naturvetenskapliga ämnena? Det tredje resultatet, en större andel hög- och lågpresterande pojkar tycker att de tre ämnena är tråkiga 2007 jämfört med 1995, diskuteras utifrån begreppen "antipluggkultur" och att vara "cool". Kan resultatet från denna studie indikera att det är viktigare för pojkar 2007 att ha en attityd att visa sig ”cool” och att inte plugga. Kan detta ha påverkat attityderna till de naturvetenskapliga ämnena negativt? Slutligen visar resultaten att lågpresterande flickor och pojkar tycker att de presterar bättre 2007 än 1995 och det diskuteras mot bakgrund av förändringarna av arbetsmetoder i den svenska skolan. Mer tid ägnas åt individuellt arbete vilket kan innebära att de lågpresterande eleverna väljer att inte arbeta med svårare uppgifter och att de därför upplever att de presterar bättre. Avhandlingen avslutas med mina egna reflektioner kring undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena i grundskolan, kring förändringarna av flickors och pojkars attityder till naturvetenskap utifrån resultaten från denna studie och kring mina erfarenheter som lärare i dessa ämnen. / This thesis explores the change over time of high-and low-performing girls' and boys' attitudes towards biology, physics and chemistry. Data from the TIMSS studies for grade 8 in Sweden is used to investigate how the attitudes have changed between 1995 and 2007. In order to define high- and low performing pupils the results from the mathematic test in the TIMSS studies are used. The attitude is measured by four questions from the student questionnaire in the TIMSS studies. The results are discussed from various perspectives that can contribute to the understanding of the complex picture of the importance of different factors on students' attitudes towards science. The first result, boys are more positive to physics and chemistry and girls to biology, is discussed from the subjects association with gender. On a symbolic level physics and chemistry are more associated with masculinity than biology. The second result, high-performing students especially the boys have a less positive attitude toward the three subjects in 2007 than in 1995. That result is discussed from youth identity and identity construction. It seems that young people today do not think that education and work within the field of science and technology will give them opportunities to use their talents, creativity and self-fulfillment. These results are also discussed based on changes in teaching methods that have taken place in the Swedish school where the individual work has increased and teacher-controlled tuition   has been reduced. Is it possible that these changes have affected the high-performing students so they have become less stimulated and have met fewer challenges and therefore have become less positive towards science in school? The third result, both high- and low-performing boys think that the three science subjects are more boring 2007 compared to 1995, is discussed from the discourses of "effortless achievment” and "uncool to work". Is it possible that this result indicates that it is more important for boys in 2007 to have an “uncool to work”-attitude and that this attitude also affects the attitudes towards science in school in a negative direction? Finally, the result showing that the low-achieving students think that they are performing better in all three subjects 2007 compared to 1995, are discussed in the light of changes in the Swedish school. During this period the teaching methods have changed. More time is spent on individual work perhaps implying that the low-performing pupils choose not to work with more difficult tasks and therefore feel that they are performing better. The thesis is concluded with my own reflections on the teaching of science subjects in primary education, on the changes of girls' and boys' attitudes towards science based on the results of this study and on my experience as a teacher in these subjects.

Thesis advisor: Ina V.S. Mullis / More than ever before, countries are relying on their experts in STEM (Science, Technology, Engineering, and Mathematics) fields to find solutions to serious global problems, such as climate change, hunger, and disease. Unfortunately, the growing demand for these experts is outpacing supply. At each stage in the educational pipeline from the primary grades through university, there is substantial attrition in the number of students studying STEM subjects.From the early grades, students’ home environment has a powerful influence on their science achievement. However, there has been little research into the factors that have the most influence on inspiring young students to continue studying science. This dissertation extended investigations by Swedish researchers who used TIMSS and PIRLS 2011 data and structural equation modeling to show that that fourth grade students with higher achievement in science had well-educated parents who had many books at home, and spent time engaging their child in early learning activities, such that the child began school with basic skills already developed. After replicating the Swedish TIMSS and PIRLS 2011 Common Model with TIMSS 2015 data and finding good agreement, additional variables were systematically examined with a focus on the role of attitudes. Extending the explanation of the influence of parents’ education to include their educational expectations for their child and updating the model to include home digital resources elaborated on this Base Model. However, the hypothesis that parents’ attitudes toward mathematics and science would have a role in explaining science achievement was not supported. Analyzed either as a second independent variable with parents’ education or as a mediating variable, the effect was negligible. Finally, parents’ education levels had little or no relationship with the degree to which students like learning science, but a notable relationship with students’ confidence in their ability to do science. Clearly, more research into how parents’ attitudes and other home factors can influence students’ to study science throughout their academic careers is warranted. / Thesis (PhD) — Boston College, 2021. / Submitted to: Boston College. Lynch School of Education. / Discipline: Educational Research, Measurement and Evaluation.

Studiens syfte är att genom analys av data från TIMSS 2015 bidra med kunskap om sambanden mellan elevers självförtroende i matematik och deras matematikprestationer beroende på kön, och vidare hur det skiljer sig mellan årskurs 4 och 8. Studiens fyra forskningsfrågor är: Skiljer sig matematikprestationer beroende på kön och ålder (årskurs 4 och 8) och i så fall på vilka sätt?, Skiljer sig självförtroende i matematik beroende på kön och ålder (årskurs 4 och 8) och i så fall på vilka sätt?, Vilka samband finns mellan matematikprestaioner och självförtroende i matematik beroende på kön? och Vilka samband finns mellan matematikprestationer och självförtroende i matematik beroende på ålder (årskurs 4 och 8)?. Begreppen självförtroende, kön och genus som används i studien definieras under centrala begrepp i avsnittet bakgrund. Studien genomförs med utgångspunkt i Hirdmans teori om genussystemet och Schoenfelds teoretiska beskrivning av elevers uppfattningar och attityder gentemot matematik. För att besvara forskningsfrågorna genomförs en statistisk analys i form av korrelationsanalys och t-test. Resultaten visar att elevernas matematikprestationer är likvärdiga mellan könen i båda årskurserna och att prestationerna för båda könen har försämrats från årskurs 4 till i årskurs 8, men framför allt för flickor. Elevernas självförtroende är likvärdigt mellan könen i årskurs 4, medan i årskurs 8 visar pojkarna på ett högre självförtroende. Båda könens självförtroende verkar ha försämrats med åldern och då i större utsträckning för flickorna. Vidare visar resultaten ett samband mellan elevers självförtroende i matematik och matematiska prestationer. Ett starkare samband uppfattas i årskurs 8 medan ett svagare samband i årskurs 4. Resultatet visar även att sambandet tenderar att vara starkare bland flickor än pojkar.

Denna studie synliggör sambanden mellan elevers attityder och prestationer utifrån könstillhörighet inom naturvetenskap. Studien ämnar att analysera elevers attityder till naturvetenskap utifrån positiva och negativa aspekter, samt elevers attityd till undervisande lärare i naturvetenskap. Denna studie kan ses som ett komplement till Skolverkets analys av TIMSS 2015 för att ge ytterligare förklaringsmodeller till skillnaderna i sambanden mellan elevers attityd och prestation. Studien tillägger förklaringsmodeller för attityd utifrån positiva och negativa aspekter och behandlar elevers prestationer utifrån tre kognitiva områden och analyserar detta med ett genusperspektiv. Resultatet visar att det finns skillnader i sambanden mellan elevers attityder till ämnet och till läraren beroende på kön. Flickor och pojkar tenderar att påverkas olika mycket av positiva och negativa påståenden angående deras attityd till ämnet och könstillhörighet samt prestationsnivå är möjliga faktorer som kan påverka. Resultatet av studien visar att elevers attityd till lärare inom naturvetenskap skiljer sig mellan flickor och pojkar, däremot är sambanden mellan elevers attityd till undervisande lärare och prestation mindre starka än sambanden mellan positiv respektive negativ attityd och prestation. Studien visar att sambanden mellan elevers attityder och prestationer är starkast om man ser till negativa aspekter och könstillhörighet. Utifrån resultatet syns det störst skillnader i sambanden mellan elevers attityd och prestation inom de tre kognitiva områdena; Veta, Tillämpa och Resonera, och resultatet visar att elevers könstillhörighet och prestationsnivå påverkar deras attityder olika mycket beroende på vilket kognitivt område som undersöks.

Syftet med detta examensarbete är tvåfaldigt: Dels att ta reda på mer om internationella kunskapsmätningar som TIMSS och PISA och debatten kring dem, dels att undersöka lärares syn på testen. I bakgrunden till arbetet framkommer att lärare ofta saknar röst i den skolpolitiska debatten. Genom en dokumentstudie granskas debatten kring internationella kunskapsmätningar. Sammanfattningsvis kan sägas att testen kan ses som problematiska av flera anledningar: Testen i sig ifrågasätts som relevanta mätinstrument. Dessutom leder testen till konsekvenser i form av likriktning och svartmålning av skolan och de styrs av ett nyliberalt tänkande. I enkätstudien framkommer att lärarna känner till mycket lite om testen och de uttrycker åsikter kring testen endast i mycket begränsad utsträckning.

Syftet med denna studie är att undersöka kopplingen mellan resultaten i matematik i förhållande till elevers inställning och elevers motivation till matematik. Enligt TIMSS och andra forskningsresultat finns det ett samband mellan elevers inställning och vilka resultat eleverna uppnår. Om kopplingen mellan skolresultat och andra faktorer har utbildningsforskarna Thomson & Wery(2013), dragit slutsatser att motivationen är en viktig nyckel till elevers skolframgång. Utifrån liknande teorier och undersökningsresultat bestämdes att närmare undersöka elevers inställningar till matematik och deras motivation till att lära sig matematik. Undersökningens frågeställningar är: 1. Vad har eleverna för inställning till matematik och matematikämnet? 2. Vilken typ av motivation är mer vanligt bland lågstadieelever? Metoden för att kunna besvara mina frågeställningar är en kvalitativ studie respektive intervjuer. Intervjuerna har genomförts med tio lågstadieelever, en grupp som enligt läraren lyckas mycket bra i ämnet matematik. För att kunna analysera elevers inställning till matematik och deras motivation till lärandet har jag använd mig av kvalitativ analysmetod utifrån fenomenografin. Analysprocessen har gått ut på att få ett helhetsintryck av datamaterialet och att uppmärksamma skillnader och likheter i elevers utsagor och slutligen att kategorisera deras uppfattningar i olika beskrivningskategorier och dra mina slutsatser. Resultatet i undersökningen visar att alla elever tycker att matematik är viktigt för framtida studier och/eller för vardagslivet. Däremot har majoriteten av mina informanter en negativ inställning till matematik och de flesta drivs av yttre motivation. Nyckelord: Attityd, Inställning, Matematik, Matematikämne, Motivation, PISA, TIMSS

Publiceringar från internationella undersökningar syns flitigt i den svenskaskoldebatten, då det skett en globalisering och internationalisering av skolresultat desenaste 20 åren. Flera av de senaste internationella undersökningarna visar att bådemåluppfyllelsen och attityden till naturvetenskap har sjunkit i grundskolans senareårskurser.Under 1990-talet startade en nationell utvärdering för att undersöka omgrundskoleelever når kunskapsmålen i naturvetenskap. Denna undersökning byggerpå en återupprepning av de nationella utredningar som gjordes 1992 respektive 2003och samma metodansats användas. Undersökningen begränsas till att ämnet kemi.Syftet med denna undersökning var att undersöka hur elevers måluppfyllelse i kemihar förändrats för årskurs 9 i jämförelse med 1992 respektive 2003 och om det finnsnågon skillnad mellan könen. Vidare undersöktes också om attityden till ämnet kemihar ändrats mellan 2003 och 2021. För att undersöka måluppfyllelsen besvarades 16st frågor av eleverna. Därefter besvarades enkätfrågor av eleverna med givnasvarsalternativ. 99 st elever från tre skolor deltog i studien och alla svarenanalyserades manuellt av författaren.Undersökningen visade att mellan 1992 och 2021 påvisades ingen signifikantskillnad mellan antal rätta svar. Mellan åren 2003 och 2021 påvisades en ökning iantal rätt svar. Vidare visade undersökningen att attityden till kemi har förändrats.Tidigare studie 2003 visade att pojkar tyckte ämnet var viktigt och intressant medandenna undersökning visade att nu var det flickor som tyckte det.De tidigare undersökningarna har gjorts på ett större elevunderlag än i dennaundersökning. Likaså kan inte en undersökning på 16 frågor helt täcka in och ge enfull förståelse för elevers kunskap i ett ämne. Utifrån de besvarade frågorna kandenna undersökning dock anses visa att det är en signifikant skillnad mellan 2003och 2021 i antal rätta svar. Resultatet i undersökningen visar en trend i att attitydentill kemi nu är mer positiv hos flickor, istället för som tidigare pojkar.

Thesis advisor: Matthias von Davier / Children internationally are entitled to quality education. International education initiatives monitor education system quality through complex evaluations, historically relying on academic benchmarks operationalized by robust comparative achievement data. However, quality in schooling is evolving to comprise development beyond academic abilities – it should support emotional, social, and psychological development. Valid systems-level evaluations of these features internationally require well-defined benchmarks for school conditions suitably supportive of this development. Emerging international initiatives, such as UNESCO’s Happy Schools Framework, define frameworks for non-academic facets but have not been empirically tested. This study defines school climate health as the intersection of the Happy Schools Framework, existing literature on school climate and wellbeing, and the Trends in International Mathematics and Science (TIMSS) Context Questionnaire. This research aims to provide a first step towards defining benchmarks by exploring an international dataset to define existing patterns of interrelated school context variables. This study is responsive to empirical literature and relevant theoretical frameworks for evaluating social systems (systems evaluation, ecological systems theories). An exploratory multilevel latent class analysis (MLCA) of 22 variables is conducted for the 58 participating countries to define four school clusters and three country classes defining the composition and distribution of school climate health internationally. Combining response variables from students, teachers, principals, and parents is a novel application. Characteristics of each school cluster and country class are described. Secondary analyses investigate possible confoundedness of school demographics and possible relationships between school-level average achievement. / Thesis (PhD) — Boston College, 2024. / Submitted to: Boston College. Lynch School of Education. / Discipline: Education.

Hur använder lärare matematikboken i dagens undervisning? Dominerar boken undervisningen eller fungerar den som ett redskap, en så kallad artefakt? Syftet med denna studie är att undersöka matematikbokens vikt i dagens undervisning i årskurs tre, genom en kvalitativ metod. Studiens två forskningsfrågorundersökgenom observationer och semistrukturerade intervjuer med tre olika respondenter och tre olika skolor. Datainsamlingen analyseras med fenomenografisk forskningsansats skolinspektionens analysschema. Samtliga lärare som medverkade i studien hävdar att matematikboken är grundläggande i undervisningen samt att matematikboken används till åttio procent i undervisningen. Lärarna belyser att tiden är knapp och matematikboken underlättar tidsmässigt. Resultaten som framkom i studien är att matematikboken dominerar undervisningen. Elever arbetar i stora drag enskilt i matematikboken eller med material som är framtaget från matematikboken under lektionerna. Slutsatsen i denna studie är att det inte råder någon större individualisering eller socialt samspel i klassrummen på grund av den stora del enskilda arbete, lärare använder till största del material från matematikboken eller matematikboken. Slutligen visar både observationer och intervjuer att matematikboken dominerar undervisningen tidsmässigt. Stora undersökningar som TIMSS och PISA visar att nordiska länder använder matematikboken mer än övriga länder, samt ett nedåtgående resultat i matematik för Sverige. I denna studie undersöks matematikbokens vikt i dagens undervisning. / How do teachers use the mathematic textbook in teaching today? Is the mathematic textbook dominant in teaching or is it used as a tool, a so-called artefact? The purpose is to examine the importance of mathematical textbook in today´s teaching in grade three, through a qualitative method. The study two research questions are examined by observations and semi-structured interviews with three different respondents and schools. The data collection is analyzed with phenomenografic research approach. All teachers that participated in the study claim that the mathematic textbook is fundamental in the teaching and that the textbook is used to eighty percent in teaching. The teachers assert that there is very little time and that the mathematic textbook facilitates time. The results that emerged from the study are that the mathematic book dominates the teaching. Pupils generally work individually in the mathematics book or with material that is proceed from the mathematic book during the lessons. The conclusion in this study is that there is no major individualization or social interaction in the classroom because of the large proportion of individual work, teachers mostly use materials from the mathematics book or the mathematic book. Finally, both observations and interviews show that the mathematical book dominates teaching in time. Large studies such as TIMSS and PISA shows that Nordic countries use the mathematics book more than other countries, and a falling result in mathematics in Sweden.  The importance of mathematical textbook in teaching is examined in this study.

Diploma thesis includes information about percentages, mathematical olympiad, mathematical corresponding seminars and PISA ant TIMSS tests. The first, theoretical part describes historical development of mathematical olympiad and its organization, the history of mathematical corresponding seminars and list of current seminars for primary school students. The second part of the diploma thesis consists of the collection of tasks examples with percentages that appear in mathematical olympiad, mathematical corresponding seminars and PISA and TIMSS tests.