<p>Bakgrunden till uppsatsen är att alltfler teknikbaserade självservice tjänster dyker upp på marknaden, dels för att öka ekonomi men också för att öka service för kunden. Risker med ökad teknologi är att den blir ett självändamål och att kundens uppfattningar och upplevelser kommer i andra hand, med konsekvenser för det ursprungliga syftet att öka konkurrenskraft. En av dessa teknikbaserade tjänster är självscanning. Tidigare uppsatser har fokuserat ekonomi och kundens förväntningar men saknar en fördjupad förståelse och en modell för vad som är fruktbart att mäta och var det är viktigt att mäta.</p><p>Syftet med vår uppsats är att generera en kartläggningsmodell som ska kunna tillämpas vid utveckling av tjänsteprocesser, samt identifiera förbättringsförslag i en kartläggning av tjänsteprocessen självscanning.</p><p>Våra huvudsakliga frågeställningar är:</p><p>· Var och vad kan man mäta i en tjänsteprocess?</p><p>· Vilka problem och styrkor har tjänsteprocessen självscanning?</p><p>För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en litteraturstudie, för att få kunskap om vad tidigare undersökningar och teorier visat när det gäller vad som är relevant att mäta. Vi valde därefter att göra en kvalitativ studie för att få så många variationer i svaren som möjligt. Studien genomfördes på en stormarknad i Karlstad. Vår undersökning baseras på 43 semistrukturerade intervjuer med kunder på stormarknaden. Intervjupersonerna hade varierade erfarenheter av självscanning. Intervjupersonerna var både användare och icke användare med både övervägande positiva och övervägande negativa uppfattningar.</p><p>Vi frågade om upplevelser och förväntningar på hela processen, vid aktiviteter och resurs samt om styrkor, svagheter, problem och förbättring. Intervjuerna visade att de flesta börjat använda självscanning för att spara tid och slippa stå i kö. Styrkorna är trevlig och hjälpsam personal samt användarvänlig teknik. De viktigaste problemen uppstår vid vägning och avstämning. Avstämning kan t.o.m. leda till att man slutar att använda självscanning. De flesta förbättringsförslag handlade om att försöka hitta ett annat avstämningssystem och att förbättra vågen. För att förbättra vägning framkom förslag på framförallt information och förenkling av vågen. Vid utcheckningen framkom förslag på att införa en självutcheckningskassa.</p><p>Vår analys visade att det finns ganska många dimensioner som kan mätas, exempelvis behov, kommunikation, lättanvändlighet och tillgänglighet. Det är viktigt att reflektera över vad som är relevant för den egna undersökningen och att vara öppen för andra dimensioner. De slutsatser vi kom fram till är att det som är viktigast att mäta är kundens upplevelser. Hastighet är också mycket viktigt eftersom kunden vill spara tid. Andra viktiga faktorer är tillmötesgående och artighet, som kan göra att kunden i slutresultatet upplever att de fått bra service trots att de upplevt det obekvämt med avstämningar, eller problem med scanner. Analysen visade också att var man kan mäta i en tjänsteprocess är dess aktiviteter (ex. packa varor), aktörer (ex. kund som scannar varor) och utifrån resultatet (ex. maten på en restaurang). Vi har i våra slutsatser kommit fram till en modell som kartlägger var man kan mäta i en tjänsteprocess. Modellen visar att kunden (även framtida kunder), input, flödet, aktörer, aktiviteter, resurser, beslut, information: output efter en aktivitet och slutresultatet: output i slutet av processen kan mätas. Modellen kan användas av företag som en generell modell vid utveckling av tjänsteprocesser.</p>

Leanproduction börjar i allt större utsträckning appliceras inom olika verksamheter. Filosofins fokus på kundvärde samt dess skapade av effektiva och felförebyggande processer lockar mängder av aktörer inom olika sektorer av marknaden. Då kundvärde bör vara fokus för samtliga verksamheter och effektiva, kvalitetssäkra processer är något att eftersträva bör filosofin lämpa sig inom fler områden än just produktion. Tjänsteverksamhet är ett marknadssegment där kundvärde är särskilt viktigt. Då målet med tjänsteverksamhet vanligen är att skapa en bra service och på så sätt addera kundvärde bör leankonceptet framgångsrikt kunna appliceras inom verksamheten. Dock är leanfilosofin huvudsakligen utformad för produktionsverksamhet och få konkreta riktlinjer finns om hur den kan appliceras inom andra verksamheter. Scania Finans är ett företag som nyligen påbörjat ett initiativ att införa lean i sin organisation.Det här examensarbetet syftar till att analysera möjligheten att applicera lean inom tjänsteverksamhet genom att använda Scania Finans som fallföretag. Företagets kreditprocess har analyserats med hjälp av värdeflödesanalyser för att finna slöseri i processen. För att finna problem och slöseri i Scania Finans kreditprocess utfördes processkartläggningar i workshops med medarbetarna samt tidstudier för att mäta ledtid och processtid. Därefter kunde värdeflödesanalyser av processen utföras.En anpassning av värdeflödesanalyser för tjänsteprocesser har utformats i examensarbetet. Dessa är inte helt i enlighet med de traditionella värdeflödeskartorna som upprättats inom produktionsverksamhet men mer applicerbara för tjänsteföretag. Värdeflödesanalyserna pekade ut tydliga problem samt allokerade slöseri i processen och visade sig därav vara ett mycket användbart verktyg inom tjänsteverksamhet. En ny definition av slöseri, gällande inom tjänsteverksamhet, har framtagits i examensarbetet. Dåflera av de problemområden som identifierats hos Scania Finans är kännetecknande för tjänsteföretag är dessa mer representativa slöserier inom tjänsteverksamhet än de som tidigare definierats. Bland annat lider företaget av instabila processer med mycket defekter och bristfällig information.Företaget har också en mycket hög variation i ledtid. Just variation är ett svårt problem i tjänsteprocesser då det råder en variation i efterfrågan, som inte kan elimineras. Därför är det viktigare för tjänsteföretag att hantera den rådande variationen snarare än att eliminera den. En bidragande orsak till de varierande ledtiderna är frekventa avbrott av processen som leder till förlorad koncentration. Avbrotten beror i huvudsak på kundens närvarande i processen, vilket även det är karakteristiskt för tjänsteverksamhet. Då avbrotten i många fall kan vara värdeskapande för kunden går de inte att helt eliminera. Ett annat huvudsakligt problem är det abstrakta flödet som gör det svårt att arbeta flödesorienterat i en tjänsteprocess. På grund av medarbetarnas arbete i parallella processer, de frekventa avbrotten samt det abstrakta flödet är det svårt för tjänsteföretag att ha ett fokus på flödeseffektivitet. Flera åtgärder har föreslagits i examensarbetet med syfte att förbättra kreditprocessen ur ett leanperspektiv och reducera de identifierade problemen. Examensarbetet visar hur leankonceptet kan användas för att förbättra en tjänsteprocess genom att reducera slöseri och på så sätt öka det adderade värdet till kunden. Det belyser även den problematik som råder vid en introduktion av lean inom tjänsteverksamhet. En anpassad modell för värdeflödesanalyser inom tjänsteprocesser finns redovisad i examensarbetet vilken har visat sig vara framgångsrik. Arbetet definierar även slöseri inom tjänsteverksamhet och visar problemområden som är representativa för tjänsteföretag, vilka inte är helt i enlighet med de slöserityper som tidigare definierats för produktionsverksamhet. / Different business sectors are increasingly applying lean production. The philosophys focus on customer value and its establishment of efficient and defect preventing processes appeals multitude actors in different market sectors. Since customer value should be a general focus for all organizations and efficient, quality proofed processes are main objectives, the lean philosophy should be suitable for more areas than just production. In particular, customer value is vital in the market segment of service business. Since the objective of service business is to create good service and thereby add customer value, a successful application of the lean concept in this particular segment should be possible. However, the lean philosophy is mainly designed to suit manufacturing companies and there are few concrete guidelines on its applications in other areas. The company ScaniaFinans AB has recently introduced an initiative to apply lean in their organization. This master thesis aims to analyze the possibility of applying lean in service business with ScaniaFinans as model. The sales process of the company has been analyzed with the use of value stream mapping in order to identify waste. Process mapping was conducted at workshops held with employees, in order to identify obstacles and waste in the sales process. Subsequently, a time study, where waiting times and process times were measured, was conducted. The mapped processes along with the time studys result were converted to value stream maps to enable value stream analysis. These analyses pointed out legible obstacles and allocated waste in the processes. They therefore proved to be a useful tool in service business. Some adjustments of the most common metrics and symbols were necessary but the value stream analyses still fulfilled their purpose; identifying waste in the process. Several identified obstacles at ScaniaFinans are characteristic in service business. For instance, the company suffers from unstable processes with several defects and inadequate information. It is possible for service companies to make tremendous improvements by increasing their process focus, which also was illustrated at ScaniaFinans. High variation in total lead time is also a main obstacle at ScaniaFinans. Standardization is a common lean tool in order to eliminate variation, although not applicable in service companies. Since handling a fluctuating demand is vital to service companies the standardization application is not suitable in that area.ScaniaFinans is therefore recommended to handle the variation with use of process control in order to attain a stable process. A factor increasing lead times at ScaniaFinans is frequent disruptions causing loss of concentration. The disruptions are mainly due to the participation of the customer in the process, which also is characteristic in service business. To attend the disruptions, ScaniaFinans are recommended to change the distribution of employees and accordingly make one individual responsible for all disruptions every day. This allows the remaining employees to execute tasks undisturbed and waste consisting loss of concentration is reduced. This master thesis illustrates how the lean concept can improve a service process by reducing waste and therefore increase the added customer value. The report implies how application of lean enables allocation and elimination of waste using value stream mapping in service companies. Since the main identified obstacles are characteristic to service companies the problem is general and is of interest for several actors in the service business.

Studien har utförts på ett företag för att öka förståelsen för hur kartläggning av tjänsteprocesser och förbättringsarbete inom det området går till. Det har identifierats sex olika problem i form av otydlig planering, mycket ställtider, överarbete, dålig struktur i projektarkiv och brist på förbättringsarbete som leder till att processen står still i utvecklingen. Med hjälp av fyra förbättringsförslag syftar studien till att öka produktiviteten i processen.

Bakgrunden till uppsatsen är att alltfler teknikbaserade självservice tjänster dyker upp på marknaden, dels för att öka ekonomi men också för att öka service för kunden. Risker med ökad teknologi är att den blir ett självändamål och att kundens uppfattningar och upplevelser kommer i andra hand, med konsekvenser för det ursprungliga syftet att öka konkurrenskraft. En av dessa teknikbaserade tjänster är självscanning. Tidigare uppsatser har fokuserat ekonomi och kundens förväntningar men saknar en fördjupad förståelse och en modell för vad som är fruktbart att mäta och var det är viktigt att mäta. Syftet med vår uppsats är att generera en kartläggningsmodell som ska kunna tillämpas vid utveckling av tjänsteprocesser, samt identifiera förbättringsförslag i en kartläggning av tjänsteprocessen självscanning. Våra huvudsakliga frågeställningar är: · Var och vad kan man mäta i en tjänsteprocess? · Vilka problem och styrkor har tjänsteprocessen självscanning? För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en litteraturstudie, för att få kunskap om vad tidigare undersökningar och teorier visat när det gäller vad som är relevant att mäta. Vi valde därefter att göra en kvalitativ studie för att få så många variationer i svaren som möjligt. Studien genomfördes på en stormarknad i Karlstad. Vår undersökning baseras på 43 semistrukturerade intervjuer med kunder på stormarknaden. Intervjupersonerna hade varierade erfarenheter av självscanning. Intervjupersonerna var både användare och icke användare med både övervägande positiva och övervägande negativa uppfattningar. Vi frågade om upplevelser och förväntningar på hela processen, vid aktiviteter och resurs samt om styrkor, svagheter, problem och förbättring. Intervjuerna visade att de flesta börjat använda självscanning för att spara tid och slippa stå i kö. Styrkorna är trevlig och hjälpsam personal samt användarvänlig teknik. De viktigaste problemen uppstår vid vägning och avstämning. Avstämning kan t.o.m. leda till att man slutar att använda självscanning. De flesta förbättringsförslag handlade om att försöka hitta ett annat avstämningssystem och att förbättra vågen. För att förbättra vägning framkom förslag på framförallt information och förenkling av vågen. Vid utcheckningen framkom förslag på att införa en självutcheckningskassa. Vår analys visade att det finns ganska många dimensioner som kan mätas, exempelvis behov, kommunikation, lättanvändlighet och tillgänglighet. Det är viktigt att reflektera över vad som är relevant för den egna undersökningen och att vara öppen för andra dimensioner. De slutsatser vi kom fram till är att det som är viktigast att mäta är kundens upplevelser. Hastighet är också mycket viktigt eftersom kunden vill spara tid. Andra viktiga faktorer är tillmötesgående och artighet, som kan göra att kunden i slutresultatet upplever att de fått bra service trots att de upplevt det obekvämt med avstämningar, eller problem med scanner. Analysen visade också att var man kan mäta i en tjänsteprocess är dess aktiviteter (ex. packa varor), aktörer (ex. kund som scannar varor) och utifrån resultatet (ex. maten på en restaurang). Vi har i våra slutsatser kommit fram till en modell som kartlägger var man kan mäta i en tjänsteprocess. Modellen visar att kunden (även framtida kunder), input, flödet, aktörer, aktiviteter, resurser, beslut, information: output efter en aktivitet och slutresultatet: output i slutet av processen kan mätas. Modellen kan användas av företag som en generell modell vid utveckling av tjänsteprocesser.

<p>Inom offentlig sektor pågår introduktionen av New Public Management (NPM), vilket innebär att teorier kring ledning och styrning av företag utvecklade för den privata sektorn  börjar användas inom offentliga verksamheter.</p><p> </p><p>Under de närmaste åren kommer Skatteverket tillsammans med försäkringskassan och arbetsförmedlingen skapa gemensamma servicekontor på 82 orter i landet. Servicekontoren producerar en samlad service till medborgare och företag. Anställda på dessa kontor kommer vara företrädare för flera myndigheter samtidigt. Service är tänkt att vara livshändelsebaserad  och ska utgå från kundens situation.</p><p> </p><p>Skatteverket och andra myndigheter beskriver idag sina kontakter med medborgaren på ett sätt som påminner om privata företags sätt att betrakta sina kunder och kundservice. Utgångspunkten för denna uppsats var därför att teorier kring tjänster och tjänstekvalitet skulle kunna användas för att studera en intern verksamhetsprocess inom Skatteverket. Studien gjordes med utgångspunkten att verksamhetsprocessen som vi studerade också kunde beskrivas som en tjänsteprocess.</p><p> </p><p>En enkätundersökning gjordes bland personal som medverkade i processen invandringar inom Skatteverket. Undersökningen utformades utifrån SERVQUAL-verktyget och  modifierades för att värdera kvalitetsfaktorer i en intern tjänsteprocess. Syftet var att undersöka om en bättre bild av kvalitet i processen gick att ta fram genom att studera processen utifrån tjänsters egenskaper och kvalitetsfaktorer.</p><p> </p><p>Resultatanalysen visade att värderingen av de olika kvalitetsfaktorerna i vår undersökning på flera sätt överensstämmer med tidigare undersökningar som gjorts. Vi konstaterar att de fem kvalitetsfaktorer som vi använt oss av i undersökningen alla anses vara viktiga för kvaliteten i processen. Pålitlighet, reaktionssnabbhet samt empati /inlevelseförmåga värderas högst.</p><p> </p><p>Slutsatserna vi gjort är att resultaten stöder beskrivningen av processen som en intern tjänsteprocess. Skillnader i resultaten beroende på de anställdas position i processen visar på förekomsten av vad som skulle kunna benämnas interna kunder och tjänsteproducenter i processen. Två delprocesser, ”mottaga ärende” och ”stöd/support” kan enligt vår analys av undersökningsresultatet beskrivas som interna tjänster.</p>

Inom offentlig sektor pågår introduktionen av New Public Management (NPM), vilket innebär att teorier kring ledning och styrning av företag utvecklade för den privata sektorn  börjar användas inom offentliga verksamheter.   Under de närmaste åren kommer Skatteverket tillsammans med försäkringskassan och arbetsförmedlingen skapa gemensamma servicekontor på 82 orter i landet. Servicekontoren producerar en samlad service till medborgare och företag. Anställda på dessa kontor kommer vara företrädare för flera myndigheter samtidigt. Service är tänkt att vara livshändelsebaserad  och ska utgå från kundens situation.   Skatteverket och andra myndigheter beskriver idag sina kontakter med medborgaren på ett sätt som påminner om privata företags sätt att betrakta sina kunder och kundservice. Utgångspunkten för denna uppsats var därför att teorier kring tjänster och tjänstekvalitet skulle kunna användas för att studera en intern verksamhetsprocess inom Skatteverket. Studien gjordes med utgångspunkten att verksamhetsprocessen som vi studerade också kunde beskrivas som en tjänsteprocess.   En enkätundersökning gjordes bland personal som medverkade i processen invandringar inom Skatteverket. Undersökningen utformades utifrån SERVQUAL-verktyget och  modifierades för att värdera kvalitetsfaktorer i en intern tjänsteprocess. Syftet var att undersöka om en bättre bild av kvalitet i processen gick att ta fram genom att studera processen utifrån tjänsters egenskaper och kvalitetsfaktorer.   Resultatanalysen visade att värderingen av de olika kvalitetsfaktorerna i vår undersökning på flera sätt överensstämmer med tidigare undersökningar som gjorts. Vi konstaterar att de fem kvalitetsfaktorer som vi använt oss av i undersökningen alla anses vara viktiga för kvaliteten i processen. Pålitlighet, reaktionssnabbhet samt empati /inlevelseförmåga värderas högst.   Slutsatserna vi gjort är att resultaten stöder beskrivningen av processen som en intern tjänsteprocess. Skillnader i resultaten beroende på de anställdas position i processen visar på förekomsten av vad som skulle kunna benämnas interna kunder och tjänsteproducenter i processen. Två delprocesser, ”mottaga ärende” och ”stöd/support” kan enligt vår analys av undersökningsresultatet beskrivas som interna tjänster.

Ett av de idag mest populära processbaserade sätten att utveckla verk­sam­heter är förbättringsarbete baserat på Lean. Konceptet har sitt ursprung inom bilindustrin och har gett avsevärda förbättringar av prestanda och produktivitet inom tillverkningsindustrin. Dessa har emellertid främst rört själva tillverkningen och inte de övriga delarna av verksamheten, som de administrativa tjänster kontoret tillhandahåller. Många forskare anser att Lean är universellt och kan tillämpas på alla slags processer. Tolkningen av konceptet behöver emellertid anpassas eftersom för­ut­sättningar­na skiljer sig åt mellan olika kontexter. Skillnaderna mellan tillverknings- och tjänstekontexter får vissa forskare att varna för att förbättringsarbete i tjänstesammanhang riskerar att skada företagens konkurrensförmåga om det bygger på en till­verk­nings­baserad logik. Syftet med studien är att beskriva hur tillverkande företag som arbetar med Lean i produk­tionen tolkar Lean på kontoret. För att uppfylla syftet genom­fördes en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer på fyra svenska tillverkande företag som deltagit i Produktions­lyftet. Studien visar att de deltagande företagen ser Lean som tillämpbart på alla slags processer, men att de i praktiken upplever att konceptet är svårare att använda i kontorskontexten än i fabrikskontexten. Resultaten visar också att företagen ännu inte fullt ut tagit till sig en kundfokuserad logik, vilket kan innebära en risk för att delar av förbättringsarbetet avseende tjänste­processer skadar deras konkurrens­förmåga.

This study investigates possibilities for measuring efficiency in service processes. Although there has been considerable research around service processes over the last 25 years, concepts of measurement and evaluation of service processes are rare. The aim of the study is to identify different factors that can affect service efficiency in order to provide a practical, useable model for evaluating the performance of certain service processes. To develop a framework for further research, two service processes are analyzed. These processes were "Student examination writing" at Örebro University and "Passenger Ground Service Delivery" (PGSD) at SAS Ground Services. These processes were used to discover background factors which then structured a search of relevant research literature. Four factors were found in the studied processes, namely lead-time, flexibility, capability and resource utilization. These factors, and relations among them, are used to construct an evaluation model. The model is validated by testing in seven groups with members who are familiar with the analysis of service processes. The conclusion from the tests is that the model can be used for evaluation of service processes.