En minskad biltrafik är det nya idealet inom trafikplanering. Fysiska åtgärder har ensamma visat sig vara otillräckliga för att minska bilens framväxt. Det krävs komplement i form av strategier för beteendeförändring. Studien syftar således till att undersöka hur Linköping- respektive Åtvidabergs kommun samt bostadsbolagen Stångåstaden och Åtvidabergs bostads arbetar för att minska biltrafiken, samt hur beteendepåverkande åtgärder implementeras i trafikplaneringen. Studien byggs upp av en dokumentstudie samt kvalitativa intervjuer med representanter från samtliga aktörer. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning samt ett teoretiskt ramverk som berör mobility management. Studien visar att det finns betydande skillnader mellan en mindre och större kommun i arbetet med en minskad biltrafik. Framförallt handlar det om olika förutsättningar och invand mentalitet. Även samverkan mellan parter ses som viktig, där den största utmaningen är ansvarsfördelningen. / A reduced car traffic is the new ideal in traffic planning. Physical measures alone are insufficient to reduce the car's growth. Complements are required in the form of strategies for behavior change. The study thus aims to examine how Linköpings-and Åtvidabergs municipality respective housing companies Stångåstaden and Åtvidaberg bostads work to reduce car traffic and how behavioral measures are implemented into traffic planning. The study is built up of a document study and qualitative interviews with representatives from all parties. The empiric has been analyzed with the help of previous research as well as the theoretical framework mobility management. The study shows differences between the work in a smaller and larger municipality. Above all, it is about different conditions and the established mentality. Collaboration between parties is also seen as important, where the biggest challenge is the division of responsibilities.

För att främja hållbar utveckling är regeringens strategi att ha tillgängliga stadsmiljöer där hållbara transporter prioriteras. Det kräver en god samhällsplanering och transportsystemets uppbyggnad får en väsentlig uppgift att substituera bilanvändandet mot miljövänligare alternativ. Transportslagen måste komplettera och samverka med varandra vilket ställer krav på bytespunkternas placering och utformning. En betydelsefull bytespunkt för samverkan mellan regional- och lokaltrafik är resecentrumet. Denna forskningsstudie syftar därför till att undersöka vad som utgör attraktiva resecentrum till stöd för ett hållbart resande och hur dessa kriterier kan tillämpas vid utformning av ett resecentrum i Luleå.  Arbetet började med en litteraturstudie vilket beskriver det kollektiva resandet, olika planeringsprinciper och vilken påverkan på kollektivtrafiken coronapandemin har haft.Vidare behandlas resecentrumets utformning, vilket utbud av service och kommersiell verksamhet som bör finnas samt hur angöring med olika transportmedel sker. Litteraturstudien tar också upp viktiga aspekter för att resecentrumet ska vara tillgängligt, jämställt och tryggt samt hur säsongsanpassning bör ske. Resultatet från studien visade på att utformning av resecentrum kräver en tydlig struktur och funktionsuppdelning för att främja flöden och att trafikplaneringen bör utgå från ett ”hela-resan” perspektiv. Fotgängare och cyklister ska prioriteras vilket ger tydliga signaler att hållbara transportmedel främjas. Utbudet av service och kommersiell verksamhet är beroende av omgivningen och måste komplettera redan existerande utbud för att integreras med staden. Det är viktigt att planera för året runt användning och att tillräcklig snöröjning och halkbekämpning utförs. Utemiljön främjar då till aktiviteter under vintersäsongen och platserna blir attraktiva året runt. Resultatet sammanfattades till ett specifikationsunderlag vilket har använts för att analysera referensobjekt och östra delen av Luleå centrum. Referensstudien, med tillhörande intervjustudie, kompletterade litteraturstudien för att undersöka hur väl teorin tillämpats i praktiken. Det går att se både från intervjuer och nuvarande infrastruktur att den upplevda tryggheten är en aspekt som det läggs mycket fokus på och mycket av det litteraturenbeskriver återfinns i praktiken. Dessvärre beaktas inte säsongsvariationerna i någon större utsträckning i nuvarande utformning. Den teoretiska grund som utgörs av litteraturstudien, referensstudien och intervjustudien implementerades på lokalfallet Luleå genom ett konceptförslag som presenterar förslag ochidéer vilket kan användas vid utformning av ett framtida resecentrum. Konceptförslaget visar hur utformningen av utemiljön kan skapa en mötesplats för befolkningen, hur uppdelning av angöring främjar flöden och hur separering av oskyddade trafikanter från motordriven trafik medför trygghet, tillgänglighet och trafiksäkra passager. Genom att bygga resecentrumet över järnvägsspåren kan barriäreffekter minskas och en tydligare sammankoppling mellan stadsdelar uppnås. / To promote sustainable development the government strategy is to have accessible urban environment where sustainable transportation is prioritised. It requires good community planning, and the construction of the transport system is given an important task to substitute car use for more environmentally friendly alternatives. The modes of transport must complement and cooperate with each other, which places demands on the location and design of the interchange points. An important interchange point for collaboration between regional and local traffic is the travel center. This research study therefore aims to investigate what constitutes attractive travel centers in support of sustainable travel and how these criteria can be applied when designing a travel center in Luleå, Sweden.  The study began with a literature study which describes the public transport, different planning principles and the effects of the Corona pandemic has had on the public transport. Furthermore, the design of the travel center is discussed, what range of services and commercial activities should be available and how entering with different means of transport takes place. The literature study also addresses important aspects to ensure accessibility, equality, and safety, as well as how seasonal adjustments should be considered. The results from the study showed that the design of the travel center requires a clear structure and division of functions to promote flows and that traffic planning should be based on a “whole-journey” perspective. Pedestrians and cyclists must be given priority, which gives clear signals that sustainable means of transportation are promoted. The range of services and commercial activities is dependent on the environment and must complement the existing range to be integrated with the surroundings. It is important to plan for a year-round use and that adequate snow removal and de-icing is conducted. The outdoor environment then promotes activities during the winter season and the place becomes attractive all year round. The results were summarised into a specification which has been used to analyse reference objects and Luleå. The reference study, with accompanying interviews, supplemented the literature study to examine how well the theory is applied in practice. It can be seen from both the interviews and current infrastructure that the perceived safety is an aspect that is much focused on and much of what the literature describes is found in practice. Unfortunately, seasonal variations are not considered in any great extent. The theoretical basis consisting of the literature study, reference study and interview study was implemented on Luleå through a concept proposal that presents suggestions and ideas which can be used in the design of a future travel center. The concept proposal shows how the design of the outdoor environment can create a meeting place for the inhabitants, how the division of entering promotes flows and how the separation of pedestrians entails safety, accessibility, and safe passages. By building the travel center over the railway tracks, barrier effects can be reduced and a clearer connection between districts can be achieved.

Vid infrastrukturprojekt bör myndigheten informera de närboende om vad som sker i deras närliggande område. Forskning visar att förankring och tillit skapas när dialoger tillämpas i planeringsprocessen. De demokratiska processerna är viktiga för att kunna tillfredsställa allmänhetens intressen. Den sociala aspekten för ett hållbart samhälle stärks genom att allmänheten får vara delaktig i samhällets utveckling, vilket i sin tur leder till högre jämställdhet. Förändringar skapar olika reaktioner och kommunikation har en betydande roll mellan intressenter, eftersom informationsflöden kan bidra till mindre irritationer och missförstånd. En myndighet som Trafikverket har inte bara allmänheten att förhålla sig till vid etablering av infrastrukturprojekt, utan även system för planeringsprocesser, lagstiftning och ekonomiska ramar. Syftet med denna studie är att undersöka hur myndigheten går till väga med att ge ut information till närboende i planeringsprocessen av ny infrastruktur samt hur informationsutdelningen påverkar de närboendes acceptans till infrastrukturprojektet. En fallstudie genomfördes av två bygdevägar i Sundsvall- och Timrå kommun. Som metod användes enkäter och intervjuer i studien, i syfte att samla in kvalitativa och kvantitativa data. Två metoder användes för att kunna verifiera resultaten, samt för att få en helhetsbild av hur processen går till vid etablering av bygdeväg. Webbaserade enkäter skickades till närboende vid de två bygdevägarna, ett flertal intervjuer av närboende genomfördes under platsbesök samt att intervjuer genomfördes med anställda på Trafikverket som besitter expertis i etablering av bygdeväg.  Resultatet av intervjuerna med Trafikverket visade att det inte finns en utarbetad process för hur myndigheten ska dela ut information till närboende vid etablering av bygdeväg. Det beror på att bygdeväg är en ny vägtyp och endast ett fåtal har etablerats i Sverige. Resultatet för studien visar att information har en stor betydelse för närboendes acceptans. Acceptansen påverkas av när i tiden informationen delas ut och om innehållet i informationen är anpassat till målgruppen. Genom att information ger kunskap om hur bygdevägen ska användas samt ger en förståelse för nyttan med en bygdeväg, bidrar det till en högre acceptans hos närboende. Acceptans är ett komplext ämne som kan bero på många olika faktorer. Acceptans påverkas inte endast av information, utan kan också bero på personliga preferenser. / In the case of infrastructure projects, the authority should inform the nearby residents about what is happening in their area. Research shows that anchoring and trust are created when dialogues are applied in the planning process. These democratic processes are important to satisfy the interests of the public. The social aspect of a sustainable development is strengthened by allowing the public to participate in society's development, which in turn leads to greater equality. Changes create different reactions and communication has a significant role in the link between the public and authority, since information flows can contribute to less irritations and misunderstandings. An authority like the Swedish Traffic Authority not only has to deal with the public when establishing infrastructure projects, but also systems for planning processes, legislation, and financial frameworks. The purpose of this study is to investigate how the Traffic authority goes about giving out information to nearby residents in the planning process of new infrastructure and how the distribution of information affects the nearby residents' acceptance of the infrastructure project. A case study is carried out over two “2minus1” rural roads in Sundsvall and Timrå municipalities. For methods, questionnaires and interviews are used in studies, with the aim of collecting qualitative and quantitative data. Two methods are used to be able to verify results, as well as to get an overall picture of how the process works when establishing a “2minus1” road. Web-based questionnaires were sent to nearby residents at the two “2minus1” road, several interviews of nearby residents were conducted during site visits, and interviews were conducted with employees at the Swedish Traffic Authority who have expertise in establishing “2minus1” roads. The results of the interviews with the Swedish Traffic authority showed that there is no elaborate process for how they should distribute information to nearby residents when establishing a “2minus1” roads. This is because the “2minus1” roads are a new type of road and only a few of them have been established in Sweden. The results of the study indicate that information has a great importance for the acceptance of nearby residents. Acceptance is affected by when the information is distributed and whether the content of the information is adapted to the target group. By providing information on how the “2minus1” roads should be used and providing an understanding of the benefits of a “2minus1” roads, it contributes to greater acceptance by residents. Acceptance is a complex subject that can depend on many different factors. Acceptance is not only impact by information, but it can also depend on personal preferences.

Utvecklingen med automatiserade funktioner i fordon går framåt och i framtiden är det möjligt att bilen är helt självkörande. Stockholm växer och även trafiken vilket medför utmaningar att lösa som exempelvis att öka framkomligheten, tillgänglighet och hållbarhet. Därför har Stockholms stad tagit fram mål för tydliggöra vad det framtida gaturummen ska uppfylla. Syftet med denna rapport var att sammanställa information om hur autonoma fordon kan påverka gatuutformningen samt jämföra resultatet med målen om gatuplanering i Stockholms stad. Resultatet visade att autonoma fordon kan möjliggöra en ökad delningsekonomi inom transportsystemet där allt färre människor äger ett eget fordon. I stället kan fordonen ingå i nya mobilitetslösningar. Detta kan medföra en förbättrad markanvändning och nya möjligheter till hur vi använder gaturummen. Exempelvis nämns gaturummet kunna stängas av för trafik efter rusningstid och ge plats för andra aktiviteter. Resultatet visade även att fordonenen har behov för mer integrerad teknik i gaturummen samt krav på högre läsbarhet av linjemarkeringar och vägmärken. En slutsats som kunde dras var att många utav Stockholms stads mål kan uppnås, exempelvis miljömål, mindre trängsel och högre trafiksäkerhet. Av resultatet framgår det att de två viktigaste faktorerna är den politiska och tekniska utveckling kring autonoma fordon. / The development with automated functions in vehicles is moving forward and in the future it is possible that cars is completely self-driving. Stockholm is growing and also the traffic, which poses challenges to solve, such as increasing accessibility, availability and sustainability. Therefore, the City of Stockholm has developed goals for clarifying what the future street areas should fulfill. The purpose of this report was to compile information on how autonomous vehicles can influence street design and compare the results with the goals of street planning in the City of Stockholm. The result showed that autonomous vehicles can enable an increased sharing economy within the transport system, which means that fewer people own their own vehicle. Instead, the vehicles can be included in new mobility solutions. This can lead to improved land use and new opportunities for how we use the street space. For example, the street room is mentioned as being able to be switched off for traffic after rush hour and providing space for other activities. The results also showed that the vehicles need more integrated technology in the street space and requirements for higher readability of line markings and road signs. One conclusion was that many of Stockholm's goals can be achieved, such as environmental goals, less congestion and higher road safety. The result shows that the two most important factors are the political and technical development of autonomous vehicles.

The subject of this thesis is primarily design methodology for planning and traffic management. It is based on the real needs of company CAD Blansko and analyzing company processes and capture their support in the corporate ERP system. Next pat is detailed analysis focusing on dispatching of passenger transport. Based on the findings and conclusions of this section are outlined deficiencies, especially the need for a methodology for resource planning and specifications of that methology. To which is directly connected with the extensive design of the required design methodology and its software support, change is taken into account current business processes. It is also recommended procedure of the implementation methodology using appropriate project management tools. The final part is testing of methodology.

Wenn die Bevölkerungszahl abnimmt, dann gelten zunächst einfache Zusammenhänge: weniger Menschen benötigen weniger Wohnraum und weniger Schüler auch weniger Schulplätze. Kann diese Kausalität auch auf den Verkehr übertragen werden? Bedeutet eine verringerte Bevölkerungszahl schlicht und einfach auch, dass es weniger Verkehr geben wird? Schaut man sich die verschiedenen nationalen, regionalen und auch kommunalen Verkehrsentwicklungspläne an, ist man geneigt zu glauben, dass im Verkehr das genaue Gegenteil gilt: Angebotsverbesserungen im Öffentlichen Verkehr, Lückenschlüsse im klassifizierten Straßennetz, Ortsumgehungen, aufwändige und kostspielige innerstädtische Verkehrslösungen, die sehr häufig mit einer immensen Flächenneuinanspruchnahme verbunden sind. Hier werden die Qualität der Verkehrsnetze respektive die Erreichbarkeit deutlich verbessert – ist das die richtige und effizienteste Strategie? Wozu soll dieser Aufwand dienen, wenn die Region schrumpft? Es leitet sich die Notwendigkeit ab, Antworten auf eine ganze Reihe von Fragen zu geben, wie z. B. Wird weniger oder mehr gefahren werden? Werden die Wege kürzer oder länger und wohin können/müssen sich die einzelnen Verkehrssysteme entwickeln?

Sverige står idag inför utmaningar för att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn. Bilen har länge varit en planeringsnorm i Sverige. Till följd av satsningar för hållbar utveckling har en omställning till mer hållbara transporter som kollektivtrafik blivit aktuell. Örebro och Västerås är två medelstora kommuner som har uttryckt ambitioner om att utveckla den lokala kollektivtrafiken. Respektive kommun har ett externt handelsområde som är viktigt både för den kommunala och regionala handeln. Arbetet syftar till att analysera planering och effektivisering av kollektivtrafik till och från externa handelsområden. I studien har kvalitativa intervjuer med planerare och politiker, samt dokumentanalys av olika plandokument genomförts. Vidare har planeringshandboken Kol-TRAST och teorier om Stigberoende använts som verktyg i analysen. Resultatet visar på att externa handelsområden ofta bortprioriteras i planering för kollektivtrafik, dels på grund av stigberoende, dels på grund av bristande politisk förankring. Trots goda ambitioner i plandokument finns det ofta en brist på praktiskt initiativtagande inom planeringen. / Today Sweden is facing challenges in reducing carbon dioxide emissions in the transport sector. Planning for car traffic has long been a norm in Sweden. As a result of initiatives for sustainable development, a shift to more sustainable transport such as public transport has become necessary. Örebro and Västerås are two medium-sized Swedish municipalities that have expressed ambitions to develop public transport on a local level. Each municipality has an out-of-town shopping area that is considered important for both municipal and regional trade. This study is based on qualitative interviews, as well as document analysis. The planning manual Kol-TRAST and theories of path dependency have been used to analyze the results. The results show that out-of-town shopping areas often are de-prioritized in planning for public transport, partly due to path dependence and partly due to a lack of political support. Despite ambitious planning documents, there is often a lack of practical initiative in planning.

Free floating electric scooters is a relatively new phenomena in many cities across the world and despite the Covid-19-pandemic, electric scooters are growing in popularity. There are however mixed opinions on whether electric scooters are environmentally friendly or not and if they are an option for municipalities to utilize in their planning towards more sustainable cities or not. Laws are also lacking for regulating this new means of transport. This study aims to examine how municipalities can plan for electric scooters in their traffic planning as well as examining if electric scooters work according to the municipalities’ visions for their future traffic planning. This study also aims to map out what Swedish cities have electric scooters today and examine what characteristics these cities have. The study has been conducted through interviews with two Swedish municipalities, one Norwegian municipality and one provider of free floating electric scooters. A literature review of several municipalities’ planning and strategy documents has been carried out as well. Findings show that free floating electric scooters exist in the most populous municipalities in Sweden. The municipalities have a high share of students and young people in the ages 18-35, which is the age group that tend to use electric scooters the most. The municipalities have a lower amount of days with snow-cover than the national average. Findings also show that municipalities are positive towards free floating electric scooters and think that they fit in with the overall visions for the municipalities’ planning.

In order to investigate what place WiFi fingerprinting has in pedestrian-oriented planning, an interview study was carried out by conducting 12 semi-structured interviews with different actors working in pedestrian-related fields. The actors represent both the private and the public sector, and work in various geographical scales. The interviews investigate what pedestrian-related questions actors work with, what data their work requires and what methods they use to gather the data. For each of these three categories, topics that appeared in over half of the interviews were analyzed qualitatively. With this analysis, relevant applications of WiFi fingerprinting in pedestrian-oriented planning today are identified, namely determining capacity and dimensions, determining the spatial layout of small-scale environments, measuring congestion and providing validation data. The data needs not filled by WiFi fingerprinting are found to be spot-specific information suitable for qualitative analysis, visitor composition and network level flows and movements. Lastly, WiFi fingerprinting can be combined with other data sources to complement its drawbacks as a piece in a puzzle, such as using spot visits to better understand the reasons behind the flow data.

The focus of this thesis is to find, visualize and analyze the optimal flow of autonomous electric vehicles with charge constraints in urban traffic with respect to energy consumption. The traffic has been formulated as a static multi-commodity network flow problem, for which two different models have been implemented to handle the charge constraints. The first model uses a recursive algorithm to find the optimal solution fulfilling the charge constraints, while the second model discretizes the commodities’ battery to predetermined battery levels. An implementation of both methods is provided through simulations on scenarios of three different sizes. The results show that both methods are capable of representing the traffic flow with charge constraints, with limitations given by the size of the problem. In particular, the recursive model has the advantage of considering the charge as a continuous quantity. On the other hand the discretization of battery levels allows to handle charge constraint setups with higher complexity, that is when longer detours are needed to fulfill the charge constraints.