No description available.

Traffic simulation is a growing research field which enables study and evaluation of the dynamics of a traffic system with the help of today’s various traffic simulation models. Rural roads with separated oncoming lanes and alternating lanes for overtaking, so-called 2+1 roads, are becoming increasingly common in Sweden due to its positive safety effects. In Sweden, there is today only one traffic simulation model developed for simulation of these road types, RuTSim (Rural Traffic Simulator). RuTSim is a research tool which makes it difficult to apply for others than the developers. This study therefore investigated whether the more accessible open-source code traffic simulation model SUMO (Simulation of Urban MObility) developed for urban and motorway traffic can be modified for modeling of traffic operations on 2+1 roads. Simulations of a virtual 2+1 road section were examined qualitatively and quantitatively using various comparison metrics aimed at capturing the characteristic traffic operations and human driver behavior on 2+1 roads. The results were further compared with an identical road section simulated in RuTSim. By adjusting parameters in the SUMO model and using its source code in its original form, the results show that it is to some extent possible to reflect the traffic operations and human driver behavior on 2+1 road, while some important mechanisms cannot be fully captured. By further modifying the source code in such a way that the speed of overtaking vehicles is temporarily increased, some of these missing mechanisms are successfully captured. The conclusion is that SUMO to some extent can model 2+1 roads, but the simulation model still lacks some basic mechanisms for capturing some of the traffic operations. For future studies, it is recommended to focus on further developing the sub-models for the merging behavior at the end of the two-lane sections, which differs compared to merging at on-ramps or lane closures since merging on 2+1 roads are part of an overtaking process.

According to the climate goal set by the Swedish government Sweden will have no net emissions of greenhouse gases by 2045 (with a subgoal of decreasing) emissions from domestic transportation by 70% before 2030, compared to 2010. Because of this the vehicle fleet is being electrified and according to a prediction made by Fossilfritt Sverige 16% of the heavy vehicle fleet will be electrified by 2030. However, the electrical grid has a capacity shortage in many cities in Sweden and it will be a challenge to provide the required power. Västerås is one of those cities.    The goal of this study is to investigate the necessary electrical power in Västerås to charge city busses and freight transports in 2030, as well as look at actions that could lower the power demand. Nine places were important for charging: two depots, two public charging stations and five regions for commerce and industry, where vehicles will fast charge during loading and unloading of wares. The vehicles are predicted to stay at the loading dock for ten minutes, while they will stay in the depot and charging station for eight hours. A model created in Python was used for all nine places, as well as the bus depot, where arrival, departure and state of charge were given as input. The model then showed the power required for charging all vehicles. Load shifting was used in the depots and charging stations, and energy storages were used at the loading docks, to lower the power demand.  The result of this study shows that with direct charging of heavy vehicles 12 MW will be needed, and with load shifting and energy storages implemented the power demand would be halved.

Purpose – The main purpose of the study is to identify the data contained in the degree of completion follow-up file. An additional purpose is to be able to create a basis for improving the degree of filling with the help of, among other things, the follow up-file. To fulfil the purposes, these two research questions have been formulated: 1. What are the typical challenges in measuring the degree of filling? 2. How can the degree of filling be improved? Method – A case study was conducted at the case company to answer the research questions.A combining of quantitative and qualitative data has been collected. A literature study has been conducted to increase understanding of study’s focus area. In parallel with the literature study, empirical data is collected through the case study. Methods for data collection summarizeinterviews and analysis of document study. The theoretical framework and the information gathered were later analysed and a result was generated. Findings – At the case company, it emerged that the data on which the degree of filling is measured is not entirely known. The case company has difficulty knowing what the data contains and what criteria the data is measured against. The degree of filling has a declining trend while loaded volume has an upward trend and changes that should have given a higher degree of filling has not given the desired effect. The main reason is that the planned volume has not changed in connection with other changes that should increase the degree of filling. Limitations – The main limitation has been the Covid-19 pandemic which forced the study to be conducted on distance. The restriction prevented insight in the practical working structuresand stock structure of the case company. The study focuses on only one case company, which limits generalizability.  Keywords – Filling rate, Loading, Information flow, Transportation cost / Syfte – huvudsyfte med studien är att identifiera vilka data som finns i fyllnadsgradsuppföljningsfil. Ytterligare syfte är att med hjälp av bland annat uppföljningsfilen kunna skapa ett underlag för förbättring av fyllnadsgraden. För att uppfylla syften har dessa två frågeställningar formulerats: 1. Vilka är typiska utmaningar vid mätning av fyllnadsgrad?  2. Hur kan fyllnadsgrad förbättras? Metod – en fallstudie utfördes på fallföretaget för att svara på frågeställningarna. En kombination av kvantitativa och kvalitativa data har samlats in. En litteraturstudie har genomförts för att öka förståelse för fokusområde. Parallellt med litteraturstudie samlades empiriska data in genom fallstudien. Metoder för datainsamling sammanfattar intervjuer och analys av dokumentstudie. Teorier och de insamlade informationerna analyserades senare och ett resultat genererades. Resultat – På fallföretaget framkom att data som fyllnadsgraden mäts på inte är helt känd av anställda. Fallföretaget har svårigheter att veta vad denna data innehåller och mäts emot för kriterier. Fyllnadsgraden har en fallande trend medan lastad kubik har en uppåtgående trend,och vid förändringar som bör ha gett en högre fyllnadsgrad har inte gett den effekten som eftersöks. Den största anledningen är att den planerade volymen inte förändrats i samband med andra förändringar som bör ge ökad fyllnadsgrad.  Begränsningar – den huvudsakliga begränsningen har varit Covid – 19 pandemi som tvingades studien att genomföras på distans. Begränsningen förhindrade insyn i de praktiska arbetssätten och lagerstrukturen på fallföretaget. Studien fokuserar därmed enbart teoretisk till ett fallföretagoch inte lika mycket praktiskt vilket begränsar generaliserbarhet.  Nyckelord – Fyllnadsgrad, Lastning, Informationsflöde, Transportkostnad

Purpose – The purpose of the study is to investigate opportunities for improvement in flows around region-based plastic waste management. To be able to answer the purpose of the study, the following two questions were formulated:  What factors should be considered when introducing circular plastic waste streams?  What is the responsibility of regional stakeholders in the introduction of circular plastic flows?  Method – The study is of an inductive approach in the form of a qualitative case study with an analysis unit based on two different analysis levels. In the study, the analysis unit is plastic waste management, which is broken down into the regional and actor level. To answer the presented questions, empirical data was collected in the form of interviews, questionnaires, and a document study. The Gioia method was used to transform data from interviews and surveys into themes and common factors with theoretical foundations. The method also makes it easier for the reader to follow the chain of evidence from data to analysis.  Findings – The results of the study show that today's plastic waste flows mainly follow a linear value flow and that the necessary flow must be changed towards a circular plastic waste flow. When introducing circular plastic waste streams, the following factors need to be considered for implementation to contribute to improvement: Design, Sorting, Transport and Economy. Furthermore, the study shows that the issue of liability is important for the possibility of claiming within the plastic waste flow and that today it is not clear who is responsible and when. This contributes to the fact that changes in plastic waste management must be clarified and that those responsible need to be named. The conclusions for the study and the result are that the problems surrounding plastic waste management need to be considered from a holistic perspective along the entire supply chain and that all actors involved must take their responsibility.  Implications – The study resulted in theoretical and practical contributions based on new knowledge. The theoretical contribution that the study has made is plastic waste management based on a regional approach where the theory today mainly deals with a circular economy based on company cases and national level. Additional theoretical contributions were made through common problem areas that were presented based on four factors, design, sorting, transport, and economy. These factors together with the theory of circular economy contributed to a theoretical contribution based on a developed model of the linear flow, to a more circular and sustainable plastic waste flow. The practical contribution is in the form of an increased understanding of the regional actors in the problem and who carries the responsibility in the various parts of the flow. This study can be used to get other regions to improve and develop their plastic waste flow at a regional level that benefits all actors.  Limitations – The current Covid-19 pandemic has affected the implementation of the study in the form of limited opportunities for visits to actors in the value chain. Another limitation is the geographical delimitation where the study only examines the flow based on a selected region, a study comprising several regions would have contributed to a more generalizable result.  Keywords – Plastic waste, Circular economy, Sustainable plastic use, Plastic waste flow, Circular plastic flow / Syfte – Syftet med studien är att undersöka förbättringsmöjligheter i flöden kring regionsbaserad plastavfallshantering. För att kunna besvara studiens syfte formulerades följande två frågeställningar:  Vilka faktorer bör beaktas vid införandet av cirkulära plastavfallsflöden?  Vilket ansvar har regionala aktörer vid införandet av cirkulära plastflöden?  Metod – Studien är av induktiv ansats i form av en kvalitativ fallstudie med en analysenhet som utgår ifrån två olika analysnivåer. Analysenheten är i studien plastavfallshantering som bryts ner till regional och aktörs nivå. För att besvara de presenterade frågeställningarna samlades empiriska data in i form av intervju, enkätundersökning samt en dokumentstudie. Gioia-metoden användes för att omvandla data från intervjuer och enkätundersökning till teman och gemensamma faktorer med teoretisk förankring. Metoden underlättar även för läsaren att följa beviskedjan från data till analys.  Resultat – Studiens resultat visar att dagens plastavfallsflöden främst följer ett linjärt värdeflöde och för att förbättra flödet krävs förändring mot ett cirkulärt plastavfallsflöde. Vid införande av cirkulära plastavfallsflöden behöver följande faktorer beaktas för att implementeringen ska bidra med förbättring: Design, Sortering, Transport och Ekonomi. Vidare påvisar studien att ansvarsfrågan är viktig för möjlighet till förbättring inom plastavfallsflödet och att det idag inte är tydligt vem som är ansvarig och när. Detta bidrar till att förändringar inom plastavfallshantering måste förtydligas och att ansvariga behöver benämnas. Slutsatserna för studien och resultatet är att problematiken kring plastavfallshantering behöver beaktas utifrån ett helhetsperspektiv längs med hela försörjningskedjan och att alla inblandade regionala aktörer måste ta sitt ansvar.  Implikationer – Studien resulterade i teoretiska och praktiska bidrag utifrån ny framförd kunskap. Det teoretiska bidraget som studien har givit till är plastavfallshantering utifrån ett regionalt synsätt där teorin idag främst behandlar cirkulär ekonomi utifrån företagsfall och nationell nivå. Ytterligare teoretiskt bidrag framfördes genom gemensamma problemområden som presenterades utifrån fyra faktorer, design, sortering, transport och ekonomi. Dessa faktorer tillsammans med teori kring cirkulärekonomi bidrog till ett teoretiskt bidrag utifrån en utvecklad modell av det linjära flödet, till ett mer cirkulärt och hållbart plastavfallsflöde. Det praktiska bidraget är i form av en ökad förståelse hos de regionala aktörerna i problematiken och vem som bär ansvaret i de olika delarna av flödet. Denna studie kan användas för att få andra regioner att förbättra och utveckla sitt plastavfallsflöde på en regional nivå som gynnar samtliga aktörer.  Begränsningar – Den rådande Covid-19 pandemin har påverkat studiens genomförande i form av begränsad möjlighet i besök hos regionala aktörer i värdekedjan. Ytterligare en begränsning är den geografiska avgränsningen där studien endast undersöker flödet utifrån en utvald region, en studie innefattande flera regioner hade bidragit till ett mer generaliserbart resultat.  Nyckelord – Plastavfall, Cirkulär ekonomi, Hållbar plastanvändning, Plastavfallsflöden, Cirkulära plastflöden

Bakgrund och problem: I dagens globaliserade och snabbt rörande samhälle är ett tätt samarbete mellan företag och deras leverantör viktig för att fortsätta vara konkurrenskraftig. För att vara det är leveransprecisionen ett viktigt effektivitetsmått. För tillverkande företag som tillverkar mot order är det extra viktigt att effektivt kunna identifiera de artiklar som anses mest kritiska. Denna studie har behandlat identifiering av kritiska artiklar genom en integrerad klassificeringsmetod och även hur väl integrerad PM-processen är i ett kund- och leverantörsförhållande. Samtidigt behöver inte en integration innebära en hög integration därför är det viktigt att det finns förbättringsåtgärder att applicera. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ett tillverkande företag, genom integrering av flera klassificeringsmetoder, kunnat identifiera sina mest kritiska artiklar. Studien behandlade samtidigt hur PM-processen kunde tillämpas samt hur väl integrerad denna var för studiens fallföretag IV produkt i ett av deras kund- och leverantörsförhållande. Detta med avseende på leveransprecision. Slutligen behandlade denna studie även de diverse förbättringsåtgärder som IV Produkt kan vidta för att förbättra en eventuellt låg integration av PM-processen. Även denna del sett till ett av deras kund- och leverantörsförhållanden och hur dessa förbättringsåtgärder därmed kan förbättra leveransprecisionen.  Metod: En till stor del kvalitativ studie, med inslag av en kvantitativ studiedesign. Insamling av sekundärdata, i form av att skribenterna har analyserat litterära källor och vetenskapliga artiklar, bidrog till konstruerandet av de teoretiska referensramarna. Samtliga empiriska data har samlats in genom ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer och observationer hos studiens fallföretag samt hos en av företagets leverantörer. Slutsats: För den första frågeställningen har en integrerad metod av klassificeringsmetoderna ABC, XYZ, integrerad ABC/XYZ och Kraljic sammanställts för att ett tillverkande företag ska kunna identifiera de mest kritiska artiklarna. Den andra frågeställning kom fram till att det var framförallt två aktiviteter mellan IV Produkt och Leverantör 3 som hade en låg nivå av integration i PM-processen. Den tredje och sista frågeställningen kom fram till förbättringsåtgärder gällande en låg integration av PM-processen, dessa åtgärder involverade tillit, synlighet och prognoser.

En fallstudie som med hjälp av lean identifierat slöseri och gett för slag på processförbättringar hos Norrköpings Hamn / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Totalkostnaden för inköp och leverans av material kan reduceras genom att analysera fler kostnadsposter än endast inköpspriset för materialet. Ett sätt att åstadkomma detta är att tillämpa en totalkostnadsanalys för materialet från inköp till dess att det används i produktionen på byggarbetsplatsen. Studien tillämpar en totalkostnadsanalys för att jämföra och utvärdera två olika leveransmetoder av gipsskivor till lägenhetsprojektet JM Ikon. Totalkostnadsanalysen appliceras på ett lägenhetsprojekt där gipsskivorna i nuläget har lyfts in under projektets stomskede med hjälp av lyftkran och hantverkare på plats. Alternativscenariot innebär JIT-leveranser till byggarbetsplatsen via Derome Bygg och Industri där materialet bärs in så nära monteringstillfället som möjligt av Svensk Bygglogistiks Logistikpatrull. Studiens resultat bygger på en fallstudie med både kvantitativa- och kvalitativa metoder. Frågeställningarna har besvarats genom insamling av primära och sekundära data genom litteratursökning, semistrukturerade intervjuer och historiskt dokumenterade data. De semistrukturerade intervjuerna har hållits med affärsområdeschefer, affärsutvecklingschefer, produktionschefer och platschefer i syfte att samla in kvantitativa data samt information om hur arbetet på byggarbetsplatsen fungerat. Totalkostnadsanalysens resultat visar på att alternativscenariot är det mest ekonomiskt lönsamma leveransalternativet för projektet JM Ikon med en kostnadsskillnad på 44 582 kr mellan nuläget och alternativscenariot. Känslighetsanalysens resultat stärker resultaten från totalkostnadsanalysen då en brytpunkt mellan alternativen inte gått att hitta. Oberoende av vilket alternativ som är mest ekonomiskt lönsamt bör valet av leveransmetod anpassas utefter byggets specifika förutsättningar och behov så som geografisk placering, typ av byggprojekt samt dess storlek. Totalkostnadsanalysen kan användas som ett underlag vid beslut om leveransmetod vid inköp av gips och som argument vilka kostnadsbesparingar som kan göras med alternativscenariot. För vidare studier inom ämnet rekommenderar författarna att utforma ett ramverk som kan anpassas baserat på ett byggprojekts unika förutsättningar. En mer utförlig totalkostnadsanalys där fler typer av material tas med hade givit en djupare analys av de kostnader som uppstår samt hur de påverkar totalkostnaden. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Eftersom det råder bostadsbrist i Sverige finns det ett stort behov att producera bostäder på ett mer effektivt och prisvärt tillvägagångsätt. Det är Sveriges kommuner som ansvarar för planprocessen och de har en stor utmaning att hitta nya innovativa sätt att utveckla och effektivisera planprocessen. Linköpings kommun har vid planprocessen för bostadsområdet Berga äng valt att testa en samverkansform som kallas för byggherresamverkan. Det innebär att byggherrar får vara med och påverka planprocessen, förhoppningen är att genom det göra den mer effektiv och såldes kunna producera bostäder snabbare. För Berga äng har sex byggherrar vunnit en markanvisningstävling och är det är dessa som kommer vara en del av byggherresamverkan för området. Vid tävlingen tilldelades också byggherrarna hur många samt vilken bostadstyp – bostadsrätt eller hyresrätt – som de fick bygga. Inom byggbranschen finns det få standardiseringar då förutsättningarna för varje projekt förändras. Dessa förutsättningar gör att bygglogistiken har en stor påverkansgrad för hur snabbt bostäder kan produceras. För Berga äng har Linköpings kommun gett byggherrarna ansvaret att bestämma vilken byggherre som ska bygga på vilken tomt. Det innebär en förhandling mellan byggherrarna för att komma överens om en fördelning av tomterna. Det kan göras genom att godtyckligt förhandla fram en lösning men byggherrarna har eftersökt ett neutralt perspektiv vilket kan göras genom att använda sig av optimering. Syftet med denna studie är att genom en optimeringsmodell fördela ut tomterna mellan byggherrarna. Intervjuer genomfördes för att få en förståelse för byggherresamverkan och hur byggherrarna värderade tomterna. Utifrån dessa togs sedan en optimeringsmodell fram. För att optimeringsmodellen skulle kunna fördela ut tomterna mellan byggherrarna behövde alla tomter värderas till ett numeriskt värde. Olika värderingsmetoder undersöktes och där en värderingsmetod valdes vilket innebar att alla byggherrarna fick rangordna alla tomter. Dessa värderingar användes i optimeringsmodellen för att kunna fördela ut tomterna mellan byggherrarna. Tre resultat presenterades med olika fördelningar samt hur bra byggherrarna ansåg respektive resultat var. Studiens slutsats visar vad som var viktig för att kunna fördela tomterna i Berga äng men även vad som är viktigt på ett mer övergripande plan. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Avfallshämtningen är ett komplext problem som ställer mängder av logistiska krav och bör tillgodose kundens behov om att få sina sopor upphämtade och tömda i rätt tid. Samtidigt bör onödigt trafikarbete minskas för att uppnå en mer hållbar avfallshämtning. Nodra AB sköter avfallshämtningen av det kommunala avfallet i Norrköpings kommun. I dagsläget finns olika abonnemang för Nodra ABs kunder att välja på där avfallet hämtas enligt schemalagda rutter med fasta intervall. Nodra AB vet dock att behovet hos kunderna kan skilja sig från det standardiserade behovet, vilket riskerar att leda till att halvtomma eller överfulla kärl töms. För att se om denna risk går att minimera driver Nodra AB nu ett projekt, Behovsbaserad insamling, där syftet är att utreda om Norrköpings kommun ska gå mot en mer behovsbaserad avfallshämtning. Detta examensarbete avsåg att analysera effekterna på trafikarbetet av att gå från traditionell avfallshämtning med fasta intervall till en behovsbaserad avfallshämtning. Tidsåtgången och koldioxidutsläppen för trafikarbetet ämnades också att analyseras. Målet med examensarbetet var att det skulle fungera som ett komplement till Nodra ABs projektarbete och deras beslutsunderlag inför ett eventuellt införande av behovsbaserad avfallshämtning från fritidshus. Examensarbetet har innefattat både kvalitativa och kvantitativa metoder. En litteraturstudie har genomförts i syfte att få mer kunskap gällande transportplanering och logistiken kring avfallshämtning samt de miljömässiga effekterna transporter ger upphov till idag. Information kring hur Nodra AB arbetar i nuläget har samlats in i form av en intervju med berörd projektledare samt utredningsingenjör och även en observation för att skapa en bättre förståelse. Analysen i examensarbetet grundades på två olika scenarier för en behovsbaserad avfallshämtning. Båda utgick ifrån att ordinarie rutter och intervall bibehölls, men att i det första scenariot endast tömma de kärl som ställts fram vid hämtstället och i det andra scenariot endast tömma de kärl där kunden beställt hämtning via en app. Analysen utgick från att behovet bland fritidshus minskade med 25% under veckorna 24–33 och 50% under veckorna 19–23 samt 34– 38. Inför analysen har data från Nodra AB tillhandahållits, i syfte att kunna beräkna en förändring i körlistorna. För att få fram förändringen i körtid och körsträcka har programvaran ArcMap använts. Resultatet har sedan sammanställts med övriga data i en beräkningsmodell i Microsoft Excel. Resultatet visade på att en behovsbaserad avfallshämtning med minskat behov ger en minskad körsträcka, som leder till tidsbesparingar samt ett minskat koldioxidutsläpp. Resultatet visar dock inte vilka effekter ett ökat behov ger och de finns även övriga aspekter som inte tagits med i detta arbete, som kan påverka trafikarbetet. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>