The purpose of the following is to study whether there are gender differences in the sense of personal responsibility during the coronavirus pandemic. By using quantitative data from Ipsos,various quantitative methods were used to study whether these potential differences can be explained by factors such as level of concern, risk perception, social trust, institutional trust, and political ideology. All analyses have been conducted while considering control variables such as age, education, and income to ensure transparent results. The findings from the survey have been analyzed using Yvonne Hirdman's theories, focusing on the "gender contract." The theoretical framework assumes that there are differences between men and women in their behavior during crises, since previous research has indicated such assumptions. The results of this study indicate that there in fact are gender differences in personal responsibility during the Covid-19 pandemic,which shows that worry, risk perception and ideology could be a part of the explanation of these differences.

Att leda på distans har aktualiserats inom flera delar av den offentliga sektorn till följd av Covid-19 pandemin och dess tillhörande restriktioner. Tillitsbaserad styrning har varit en omdiskuterad styrform som från politiska beslutsfattare har försökt implementeras i offentlig sektor. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur ledarskapet har påverkats i den offentliga sektorn till följd av den plötsliga omställningen till distansarbete och hur arbetet med tillit kan ha påverkats. Studiens ändamål är att identifiera de möjligheter och utmaningar ett distansledarskap kan medföra samt hur tilliten påverkas när arbetet bedrivs bortkopplat från den fysiska kontorsmiljön. Det empiriskt insamlade materialet består av intervjuer med 17 ledare som är verksamma i olika delar inom den offentliga sektorn i Västra Götalandsregionen. Samtliga chefer har medarbetaransvar och har till största del utfört sitt arbete på distans under Covid-19 pandemin. Resultatet från datainsamlingen som intervjuerna bidrog med visade att cheferna har upplevt många möjligheter, men även utmaningar med att arbeta på distans. De största möjligheterna ansågs vara den ökade flexibiliteten i arbetsdagen, ökad tillit och upplevd närvaro från cheferna. Utmaningarna har varit att hantera gränsen mellan arbetstid och privatliv, att upprätthålla goda relationer när en viktig del av den sociala interaktionen försvinner och behöver ersättas, upptäcka medarbetares mående samt anpassa kommunikationen efter de förändrade förutsättningarna. Kopplat till tillit ansåg cheferna att den har ökat i arbetsgrupperna. Vidare visar studien att den plötsliga förändringen har bidragit till att en mer tillitsbaserad styrning lättare har kunnat implementeras och vara en naturlig del i arbetsvardagen. En avslutande reflektion i studien är att en medvetenhet, utformandet av alternativa kommunikationsvägar samt ett ökat känslomässigt och individuellt fokus minskar dessa risker som utmaningarna kan medföra. Ytterligare en reflektion vi kan konstatera är att tilliten spelar en central roll för att skapa en välmående arbetsgrupp och att en mer tillitsbaserad styrning är något som har upplevts positivt inom verksamheterna. Avslutningsvis kan vi fastställa att distansledarskap och tillitsskapande är en process som kräver mycket resurser samt behöver upprätthållas och underhållas över tid. / Distance leadership has become a more important aspect in several parts of the public sector as a result of the Covid-19 pandemic and its restrictions. Trust-based governance has been a discussed form of governance that political decision-makers have tried to implement in the public sector. The purpose of this qualitative study is to investigate how leadership has been affected in the public sector as a result of the fast readjustment to work from distance and how the trust has been affected. The intention is to identify opportunities and challenges of distance leadership and how the work of trust is being affected when the workplace is disconnected from the physical workplace. The empirically collected material consists of interviews with 17 leaders who are active in various parts of the public sector in the region of Västra Götaland. All managers have responsibility over employees and have for the most part performed their work on distance during the Covid-19 pandemic.  The results from the data collection from the interviews showed that the managers have experienced both opportunities and challenges during the distance work. The greatest opportunities were considered to be the increased flexibility in the working day, increased trust and higher presence from the managers during the workday. The challenges have been to manage the boundary between working hours and a private life, to maintain good relations when an important part of the social interaction disappears and needs to be replaced, to discover employees' moods and to adapt communication to the changed conditions. Linked to trust, managers felt that it had increased. Furthermore, the sudden change had contributed to a more trust-based governance being easier to implement and be a natural part of everyday work. A concluding reflection in the study is that an awareness, alternative communication paths and an increased emotional and individual focus may reduce these risks. Another reflection is that trust has a central role in creating a prosperous working group and a more trust-based governance is something that has been experienced positively in the businesses. In conclusion, we can state that distance leadership and trust building is a process that requires a lot of resources and needs to be maintained over time.  This thesis is going to be written in Swedish.

In this thesis, news media use and trust among Swedish upper secondary schools students of Generation Z is investigated through focus group interviews with students from two different schools. This study aims to explain how and why Swedish upper secondary school students of Generation Z use and perceive news media, with focus on the relations between news media trust and news media use. To interpret the empirical data, the study uses a theoretical framework consisting of three pillars: an understanding of trust informed by Giddens (1990) definition; the use of public connection (Couldry et al., 2018) to understand the role of news media; a generational understanding based on Prensky’s (2001a; 2001b) concept of Digital Natives, and Bolin’s (2017) media generations. This study suggests that there is a clear discrepancy between the young Swedes news media use, and their trust. They acknowledge the importance of news media in society, and traditional news medias are perceived as trustworthy expert systems, providing of professional, quality journalism. Despite the high levels of trust, traditional news medias are rarely actively used. Instead, students come into contact with most news through social media feeds, on platforms such as TikTok and Instagram. They mostly view the content on these platforms as unreliable and untrustworthy, due to the lack of a clear, trustworthy expert presence. Despite distrusting the content on social media, the students continue to use the services as a source of news, in part due to the convenience of use and in part as they believe themselves to well equipped to discern true and fake news through their generations’ intimate knowledge of both the structure of social medias, and strategies for fact checking. This study also argues that the use of distrusted news from social media, may in fact in some cases enable a public connection.

This thesis project aimed to design and implement a secure system for handling and safeguarding personal data. The purpose of the work is to prevent unauthorized actors from gaining access to systems and data. The proposed solution is a Zero Trust architecture which emphasizes strong security measures by design and strict access controls. The system must provide minimal access for users and should be integrated with the existing cloud-based infrastructure. The result is a system that leverages Keycloak for identity management and authentication services, GitLab to provide a code hosting solution, GPG for commit signing, and OpenVPN for network access. Through the utilization of Gitlab, Keycloak and OpenVPN the system achieved a comprehensive design for data protection, user authentication and network security. This report also highlights alternative methods, future enhancements and potential improvements to the completed system. / Målet med denna rapport är att designa och implementera ett säkert system för hantering och skydd av personlig data. Syftet med arbetet är att förhindra obehöriga att få tillgång till system och data. Den föreslagna lösningen är en Zero Trustarkitektur som betonar skärpta säkerhetsåtgärder genom design och strikta åtkomstkontroller. Systemet måste ge minimal åtkomst för användare som brukar det och integreras med den befintliga molnbaserade infrastrukturen. Resultatet är ett system som använder Keycloak för hantering av identiteter och autentisering, GitLab för att tillhandahålla ett kodarkiv där användare kan ladda upp sin kod, GPG för att signera commits, och OpenVPN för nätverksåtkomst. Genom användning av GitLab, Keycloak och OpenVPN uppnådde systemet en omfattande design för dataskydd, användarautentisering och nätverkssäkerhet. Denna rapport nämner också alternativa metoder, framtida och potentiella förbättringar av det färdiga systemet.

I den här studien undersökte vi hur specialpedagoger tolkade fenomenet tillit i relation till sin yrkesutövning. Vi ville också ta reda på vilka möjligheter och organisatoriska förutsättningar för att skapa tillit de beskrev sig ha på sina arbetsplatser. Motivet till undersökningen utgick från två huvudlinjer, varav den ena var att fenomenet tillit och dess plats i skolans kultur upplevdes begränsad i tidigare forskning, trots bevis på att tillit har ett stort värde på många sätt. Den andra linjen för vår utgångspunkt var rapporter om barn och ungas försämrade välmående kopplat till skolans miljö, som för oss gjorde det angeläget att förstå och ringa in specialpedagogers arbete med fokus på fenomenet tillit. Det teoretiska ramverket vilar på en systemteoretisk (Öquist, 2018) utgångspunkt med tolkning utifrån Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska perspektiv. Då studiens syfte var ett utforskande av uppfattningar och erfarenheter, var en kvalitativ metodansats motiverad och vi valde att intervjua åtta specialpedagoger. Intervjuerna utgick från en tematiserad, semistrukturerad intervjuguide och analyserades utifrån tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006). Resultatet från undersökningen visar att specialpedagogerna menade att tillit var centralt för hela deras uppdrag, att ett relationellt förhållningssätt är förutsättningen för det, att tillit inte är något statiskt samt att tillit behövs på individ-, grupp- och organisationsnivå för att kunna fungera. Möjligheterna för att skapa tillit i skolkulturen menade de låg hos dem själva utifrån personlighet och yrkeskompetens, samt till stor del berodde på vilket synsätt lärarna på skolan hade och därmed att deras förväntningar på specialpedagogernas insats blev realistisk. De organisatoriska förutsättningarna för att skapa en tillitskultur ansåg specialpedagogerna låg på rektors ansvar och i dennes förmåga att leda elevhälsoarbetet på skolan. Utifrån resultaten drar vi slutsatser om att det behövs en tydlig ledning som för in strukturella förutsättningar för att kunna bygga en tillitsfull skolkultur där alla tar sitt ansvar. Specialpedagogen har ett viktigt uppdrag för att medverka till det öppna klimat som en tillitsfull kultur har. Tillit behöver byggas på alla nivåer i skolans styrkedja och specialpedagogens bidrag till detta måste vara att finnas tillgänglig med den helhetssyn och empati som ligger i dennes kompetens. Vi menar att specialpedagogen behöver samverka med olika yrkesgrupper och leda ett arbete med att stärka olika former av tillit, utifrån Jederlunds (2021) begrepp kollegial-, kollektiv- och processtillit. Här ser vi att det finns ett behov av samsyn, där ett skifte från ett kategoriskt till ett relationellt perspektiv är nödvändigt och att det kräver ett större förändringsarbete som engagerar alla inom skolans organisation och som blir varaktigt.

Den pågående vaccineringen mot covid-19 har inneburit att många människor börjar se ljuset i tunneln på den mörka tid som coronapandemin orsakat. Det råder dock inte konsensus kring vaccinet som uteslutande positiv för folkhälsan då vissa istället väljer att betona riskerna som vaccinet kan medföra framför fördelarna med vaccination.Tidigare forskning visar att faktorer som tillit, risker och individuella medicinska överväganden, likväl som kulturella aspekter har en avgörande roll i riskuppfattning gällande vaccinering.Studiens teoretiska referensram utgår från Becks teori om risksamhället, Giddens begrepp tillit till expertsystem, samt Douglas kulturella riskteori och beskyllningskultur.Syftet med denna pilotstudie är att undersöka studenters riskuppfattning gällande vaccinet mot covid-19, samt ifall riskuppfattning påverkas av faktorer som förändrad tillit och solidaritetsgrad.Datainsamlingen utgörs av en kvantitativ metod i form av enkätundersökning, där studiens urval består av medlemmar i gruppen ”Dom kallar oss studenter” på Facebook. Data från undersökningen analyserades sedan genom univariat analys samt multivariata regressionsanalyser.Resultat från studien visar att studenter med försämrad tillit till myndigheter uppfattar risker med biverkningar från vaccinet i högre grad än studenter som har en likvärdig eller förbättrad tillit till myndigheter. Det visar även att studenter med hög solidarisk inställning ser mindre risker med biverkningar från vaccinet än de med låg solidarisk inställning.Nyckelord: Covid-19, Risk, Förändrad tillit, Tillit till expertsystem, Risksamhället, Solidaritet, Kulturell riskteori, Kris. / The ongoing vaccination against covid-19 has meant that many people begin to see the light in the tunnel of the dark time that the corona pandemic has caused. However, there is no consensus about the vaccine as exclusively positive for public health as some instead choose to emphasize the risks that the vaccine may entail over the benefits of vaccination.Previous research shows that factors such as trust, risks and individual medical considerations, as well as cultural aspects, play a crucial role in risk perception regarding vaccination.The theoretical frame of reference in this study is based on Beck’s theory of the risks society, Giddens’ trust in expert systems, and Douglas’ cultural risk theory and blameculture.The aim of this pilot study is to investigate students’ perception of risk regarding the vaccine against covid-19, and whether risk perception is affected by factors such as changes in trust and degree of solidarity.The data collection consists of a quantitative method in the form of a survey, where the study sample consists of members of the group ”Dom kallar oss studenter” on Facebook. Data from the survey were then analyzed by univariate analysis and multivariate regression analyzes.Results from the study show that students with impaired trust in authorities perceive risks of side effects from the vaccine to a greater degree than students who have an equivalent or improved trust in authorities. It also shows that students with a high degree of solidarity see less risks with side effects from the vaccine than those with a low solidarity attitude.

Dagens IT-miljöer genomgår en förändring. De tydliga gränserna mellan ett företags inre miljö och den externa miljön har förändrats och håller på att suddas ut. Zero Trust har lyfts fram som en lösning för att bättre skydda dagens IT-miljöer men trots det är det få som använder det. Syftet med denna studie var att undersöka vad några svenska företag har för inställning till Zero Trust och om de ser några hinder med att implementera det i sina miljöer. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer genomfördes. Målet var att söka beskrivande och förklarande kunskap för att bidra till en ökad förståelse kring ämnet Zero Trust. Studien uppnådde även viss form av normativ kunskap vilket resulterade i ett antal rekommendationer riktade mot företag.   Studiens resultat visar att inställningen till Zero Trust är välvillig vilket beror på att de upplever krav från ledning, regelverk och kunder. De hinder som studien identifierar är föråldrade resurser (legacy), komplexitet, tid och kostnad som avgörande hinder för att implementera Zero Trust. Studien visar även visa att företagen är delade i uppfattningen om användaren av en resurs kommer påverkas negativt eller gagnas av Zero Trust. Studien landar i ett antal rekommendationer varav en menar att företag, för att behålla den välvilliga inställningen till Zero Trust måste vara lyhörda mot krav från omvärlden. Vidare rekommenderas även att företagen håller sig uppdaterade om ämnet, att de har en planering för arbetet som krävs och att de tar aktiva val för att undvika onödiga kostnader. / Today's IT environments are undergoing a change. The clear boundaries between a company's internal environment and the external environment have changed and are being blurred. Zero Trust has been highlighted as a solution to better protect today's IT environments, but despite this, few use it. The purpose of this study was to investigate what some Swedish companies have to say about Zero Trust and whether they see any obstacles in implementing it in their environments. To answer the purpose, a qualitative approach was chosen in which six semi-structured interviews were conducted. The goal was to seek descriptive and explanatory knowledge to contribute to an increased understanding of the subject Zero Trust. The study also achieved some form of normative knowledge, which resulted in a few recommendations aimed at companies. The results of the study show that the attitude towards Zero Trust is benevolent, which is since they experience demands from management, regulations, and customers. The barriers that the study identifies are outdated resources (legacy), complexity, time, and cost as crucial barriers to implementing the Zero Trust. The study also shows that companies are divided on whether the user of a resource will be negatively affected or benefited by Zero Trust. The study lands in a few recommendations, one of which is that companies, in order to maintain the benevolent attitude to Zero Trust, must be responsive to demands from the outside world. Furthermore, it is also recommended that companies stay up to date on the subject, that they have a plan for the work required and that they make active choices to avoid unnecessary costs.

That trust is established between buyer and seller has long been seen as one of the most crucial factors in order for a transaction to occur. Despite this, a general model for how intermediaries on the internet can act to create trust between the parties of their platform is missing. To solve this the method has consisted of a literature study focused on current theories regarding the building of trust as well as a case study on a number of different existing intermediaries’ solutions for trust building. The result of the work is divided into two parts, one which is a general model for building trust based on the two mentioned studies, and an implementation of said model on a specific company working with mediation of tattoos, as well as a general implementation on intermediaries handling tattoos. The conclusion is that, based on the existing theories and the case studies, it has been possible to create a model for the building of trust derived from a number of crucial factors as well as accounting for the character of the transaction. The implementation on the already existing platform showed the challenges in applying the model with external limitations, but also resulted in several proposed improvements for the company’s platform. / Att förtroende skapas mellan köpare och säljare har länge setts som en av de absolut viktigaste faktorerna för att en transaktion ska ske. Trots detta har det saknats en överblickande modell för hur förmedlingstjänster på internet kan verka för att skapa förtroende mellan de aktörer som agerar på deras plattform. För att angripa detta har metoden bestått av dels en litteraturstudie fokuserad på rådande teorier inom förtroendebyggande och marknadsplatser samt en fallstudie på ett antal olika existerande förmedlingstjänsters hantering av förtroendebyggande. Resultatet i arbetet är uppdelat i två delar, dels en generell modell för förtroendebyggande utformad med grund i de båda studierna, samt en implementation av nämnd modell på ett fallföretag som arbetar med att förmedla tatueringar, samt en generell implementation för förmedlingstjänster i tatueringsbranschen. Slutsatsen är att det, baserat på den existerande teorin och fallstudien, varit möjligt att utforma en modell för förtroendebyggande utifrån ett antal viktiga faktorer samt karaktären på transaktionen. Implementationen på den redan existerande lösningen visade på utmaningarna i att applicera modellen utifrån givna begränsningar, men har också gett upphov till en rad förslag för förbättring av fallföretagets plattform.

Blockchains address trust through cryptography and consensus. Bitcoin is the first digital currency without trusted agents. Ethereum extends this technology by enabling agents on a blockchain, via smart contracts. However, a systemic trust model for smart contracts in blockchains is missing. This thesis describes the ecosystem of smart contracts as an open multi-agent system. A trust model introduces social control through deposits and review agents. Trust-related attributes are quantified in 2,561 smart contracts from GitHub. Smart contracts employ a mean of three variables and functions and one in ten has a security-related issue. Moreover, blockchains restrict computation tasks. Resolving these restrictions while maintaining trust requires verifiable computation. An algorithm for verifiable computation is developed and implemented in Solidity. It uses an arbiter enforcing the algorithm, computation services providing and verifying solutions, and a judge assessing solutions. Experiments are performed with 1000 iterations for one to six verifiers with a cheater prior probability of 30%, 50%, and 70%. The algorithm shows linear complexity for integer multiplication. The verification depends on cheater prior probability and amount of verifiers. In the experiments, six verifiers are sufficient to detect all cheaters for the three prior probabilities. / Blockchains adresserar tillit genom kryptografi och konsensus. Bitcoin är den första digitala valutan utan betrodda agenter. Ethereum utökar denna teknik genom att möjliggöra agenter i blockchain, via smart contracts. En systemisk förtroende modell för smart contracts i blockchains saknas emellertid. Denna avhandling beskriver ekosystemet för smarta kontrakt som ett öppet multi-agent system. En förtroendemodell introducerar social kontroll genom inlåning och granskningsagenter. Tillitrelaterade attribut kvantifieras i 2,561 smart contracts från GitHub. De använder ett medelvärde av tre variabler och funktioner med en av tio som har en säkerhetsre-laterad fråga. Dessutom blockchains begränsa beräkningsuppgifter. Att lösa dessa begränsningar samtidigt som du behåller förtroendet kräver kontrollerbar beräkning. En algoritm för verifierbar beräkning utvecklas och implementeras i Solidity. Den använder en arbiter som tillämpar algoritmen, computation services som tillhandahåller och verifierar lösningar och en judge som bedömer lösningar. Experiment utförs med 1000 iterationer för en till sex verifierare med en snyggare sannolikhet för 30%, 50% och 70%. Algoritmen visar linjär komplexitet för heltalsmultiplicering. Verifieringen beror på fuskans tidigare sannolikhet och antal verifierare. I experimenten är sex verifierare tillräckliga för att detektera alla cheaters för de tre tidigare sannolikheterna.

No description available.