Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att barn och unga får möjligheten att växa upp under trygga och för deras utveckling goda förhållanden. Syftet med studien var att göra en utredning av den 2 § i lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av barn och unga (LVU) samt under vilka förutsättningar denna lag kan stärka socialtjänstens möjligheter att utföra de skyldigheter de är ålagda. Avsikten har förutom att förmedla regleringen kring 2 § LVU varit att redogöra för hela processen från det att beslut om utredning fattas till vårdens upphörande. Vid ansökan om vård enligt LVU är socialnämnden underställd en rättslig överprövning varför studiens syfte även avsåg socialnämndens medverkan vid rättens bevisprövning. När beslut fattas om tvångsvård skall principen om barnets bästa vara likt en ledstjärna vid avgörande varför studien även omfattade att bringa klarhet i innebörden av denna princip. Uppsatsen är rättsdogmatisk och kvalitativ i sin karaktär och därför har främst traditionella rättskällor som författningstexter, förarbeten, doktrin och praxis används för besvara dess syfte.

Den nuvarande svenska regleringen beträffande det straffrättsliga ansvaret för psykiskt störda lagöverträdare är i ett internationellt perspektiv unik. I svensk gällande rätt är psykiskt störda människor ansvariga för sina handlingar i den meningen att de inte frikänns utan kan dömas till påföljder. Det är 30:6 BrB som reglerar den straffrättsliga särbehandlingen, som har flyttats från ansvarsledet till påföljdsledet, genom ett fängelseförbud för allvarligt psykiskt störda gärningsmän. I vissa, inte alldeles ovanliga, fall kan gärningsmannen ha begått brottet under en kortvarig men allvarlig psykisk störning, här kallad ”kortvarig psykos”. När han då vid domstillfället har tillfrisknat och befinner sig i ett normalt psykiskt tillstånd uppstår problem. Domstolen ska med hjälp av läkarutlåtande (§7-intyg) eller utlåtande från socialstyrelsens rättsliga råd (RPU) avgöra huruvida en kortvarig psykos faktiskt förelåg och om gärningsmannen då ska vara fri från påföljd. Denna situation kompliceras ytterligare när gärningsmannen genom eget vållande har försatt sig i det sinnestillståndet. Denna typ av psykoser är vanligtvis rusutlösta. Studien undersöker gällande rätt med avsikten att utreda de psykiskt störda lagöverträdarnas straffansvar, med fokus på påföljdsfrågan i valet mellan fängelse och rättpsykiatrisk vård. Tonvikten ligger på de gärningsmän som lidit av en kortvarig psykos. Det framkommer att lagen ger ett alltför stort utrymme för tolkning när det handlar om huruvida gärningsmän med kortvariga psykoser ska gå fria från påföljd eller inte. Ett antal rättsfall refereras i syfte att på ett enkelt sätt illustrera problemet. Studien undersöker även om Psykansvarkommitténs betänkande framlagt en tillfredställande lösning på det nämnda problemet varefter en konklusion följer.

Barnens osynlighet i rättsprocessen har diskuterats allt sedan barnavårdslagstiftningens förändring 1982, då socialtjänstlagen (2001:453)(SoL) infördes och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av barn och unga (LVU), tvångslagstiftningen som rör barn och unga. Kritik emot att framför allt barn yngre än 15 år som saknar talerätt tenderar ”försvinna” i LVU-processen har i olika sammanhang konstaterats trots barnkommitténs arbete med förstärkning av barns perspektiv i svensk lagstiftning. Jag har i min forskning valt att utröna vilken kunskap om barn eller barnkompetens som efterfrågas för att företrädaren på ett fullgott sätt ska kunna företräda barn i svåra situationer. Utgångspunkten är de kompetenskrav som anges i lagar och förarbeten, vad forskare sett i sammanhanget och mina egna erfarenheter i tidigare forskningsstudier och praktisk verksamhet. Vad som framkommit är att kompetenskraven handlar om allmän lämplighet och kunskap om både barn och unga samt lagstiftning och rättsprocedur. Inget krav finns uttalat att företrädaren ska vara utbildad jurist. I en enkät ställs dessa frågor till de 23 länsrätternas företrädare i Sverige, av vilka 22 svarat på enkäten som visar att uppdragen går till jurister och advokater. Här framkommer även att länsrätterna inte efterfrågar någon särskild kunskap och erfarenhet vad gäller barn och unga inför förordnandet av barns företrädare. Eftersom sakkunniga numera sällsynt förekommer vid LVU-förhandlingar borde företrädare med kunskap om barns behov och uttryckssätt vara en nödvändighet av rättssäkerhetsskäl. Barnkommittén berörde domstolarnas bristande barnkompetens redan 1997 (SOU 1997:116 sid 113). Slutligen finns en hög överensstämmelse i svaren från länsrätternas företrädare att barns offentliga biträden och ställföreträdare ej sammanträffar med de allra yngsta barnen och deras vårdare inför LVU-förhandling. Med min forskning vill jag peka på det faktum att kravet på ökad kunskap om barn och kunskap om hur man möter, samtalar med, och som företrädare skapar sig en egen uppfattning utifrån barnets perspektiv inte nämnvärt påverkat aktörer på den juridiska arenan. Trots mångårig debatt och forskningens bevis för det faktum att barns röst inte tydligt framkommer, har rättsväsendet inte påverkats nämnvärt. Intressant är det faktum att länsrätterna (numera förvaltningsrätterna) fortfarande konsekvent förordnar jurister och advokater som barns företrädare, trots att detta varken är lagstiftares krav eller önskemål. / Social welfare law is administered by elected local authorities in all Swedish municipalities. Most of the decisions in client cases are delegated by the municipal social welfare committee, and decisions are made by the employed social workers. When children have to be taken into care by welfare services, and parents do not agree with such decisions and if the coercion have to be used, the case is then referred to the county administrative court. (Within the legal process, the child regardless of age, has the right to Child’s Representative (CR) when using the Coercive Legislation, Care of Young People Act (LVU 1990:52)). CR´s mission for children younger than 15 years is both to interpret and convey the child's desire and furthermore make their own independent assessment of what is in the best interest of the child in each case. Children's invisibility in the legal process has been discussed since the child welfare law change in 1982. Criticism has been expressed by researchers and practitioners regarding children under the age of 15, who lack access to justice, and tend to "disappear" in the LVU process. This research study examines the knowledge, related to child welfare, among the ‘Child’s Representative’ appointed by the 23 county administrative courts in Sweden. The study has a point of departure in the possible qualification criteria as specified by law, legislative history, and prior research experiences from practice. The study consisted of all 23 county administrative courts in Sweden in 2007, of which 22 responded to the questionnaire. The findings of this study are (a.) the skills requirements of ‘Child’s Representatives’ is too general and therefore not focused enough on children and young people’s welfare; (b) the county administrative courts do not demand any such specialized knowledge and experience related to children and young people’s welfare from the ‘Child's Representatives; (c) in the case of very young children (below 3 years old) the ‘Child’s Representative’ is not expected to meet with either the child or their respective carers.

Uppsatsens syfte var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av hur placeringar på låst institution inverkar på ungdomar. Våra frågeställningar var 1. Vilka faktorer har betydelse för placerade ungdomars sociala utveckling? 2. På vilket sätt kan tvång motivera till positiv social utveckling? Studien har en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk position med kvalitativ ansats och vår empiri bygger på intervjuer med fyra socialsekreterare. Resultatet analyserades utifrån livsmodellen, en ekologisk systemteori. Vad som framkommit är att ungdomen påverkas av den struktur som råder på låst institution samt av de relationer den omger sig med, vilka i sin tur också påverkar den sociala utvecklingen. För att den sociala utvecklingen skall utmynna i ett positivt resultat krävs det dock att den unge är motiverad till förändring, vilket kan uppkomma genom goda relationer och tydlig struktur. Motivation till förändring är överordnat rådande struktur och goda relationer, dock är dessa ett stöd för att nå den inre viljan till förändring. / The purpose of this thesis was to review social workers experiences of the effects on adolescents in compulsory care. We formulated the following questions to answer to the purpose: 1. What factors are important for the adolescents in custodial care and their social development? 2. In what way can coercion motivate a positive social development? The study was based on the theory of hermeneutics with a qualitative approach and our empirics were based on interviews with four social workers. The result was analyzed using the Life Model, an ecological systemic theory. It has been shown that the adolescent is affected by the structure that is present in custodial care as well as the relationships formed during the placement which in turn can affect the social development. The adolescent needs to feel motivated to achieve a positive social development and this motivation may arise from healthy relationships and a distinct structure. It is necessary for a person to be motivated to change in order for that change to occur. Healthy relationships and the right institutional structures can assist a person in this regard.

Att arbeta som sjuksköterska inom den psykiatriska vården innebär ibland ett måste att utföra tvångsåtgärder mot patienter som är destruktiva eller våldsamma. Denna studie fokuserar bältesläggningar som är en av de tvångsåtgärder som används. Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskor upplever att bälteslägga patienter. Data samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma inom två olika psykiatriska kliniker. Analysen av data utmynnade i fyra teman: att bälteslägga av nödvändighet, att bälteslägga för att göra gott, att uppleva rädsla och att uppleva att bältesläggning görs på rutin eller blir en vana. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde bältesläggningar som en god och bra omvårdnadsåtgärd i de fall det handlade om att skydda patienten från att skada sig själv, medpatienter eller personal. Sjuksköterskorna ansåg bältesläggningen befogad då det inte fanns något alternativ till åtgärden. Sjuksköterskorna beskriver bältesläggningen som en nödvändighet som görs av välvilja och för patientens skull. Sjuksköterskorna beskriver även en viss känsla av rädsla som de kunde uppleva vid en bältesläggning. Denna rädsla förstärktes hos sjuksköterskan i de situationer då patienten upplevdes som oberäknelig. Resultatet visar även att sjuksköterskorna kan uppleva bältesläggningen som en vanesak som så småningom på gott och ont till och med kan bli rutin.

<p>Att arbeta som sjuksköterska inom den psykiatriska vården innebär ibland ett måste att utföra tvångsåtgärder mot patienter som är destruktiva eller våldsamma. Denna studie fokuserar bältesläggningar som är en av de tvångsåtgärder som används. Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskor upplever att bälteslägga patienter. Data samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma inom två olika psykiatriska kliniker. Analysen av data utmynnade i fyra teman: att bälteslägga av nödvändighet, att bälteslägga för att göra gott, att uppleva rädsla och att uppleva att bältesläggning görs på rutin eller blir en vana. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde bältesläggningar som en god och bra omvårdnadsåtgärd i de fall det handlade om att skydda patienten från att skada sig själv, medpatienter eller personal. Sjuksköterskorna ansåg bältesläggningen befogad då det inte fanns något alternativ till åtgärden. Sjuksköterskorna beskriver bältesläggningen som en nödvändighet som görs av välvilja och för patientens skull. Sjuksköterskorna beskriver även en viss känsla av rädsla som de kunde uppleva vid en bältesläggning. Denna rädsla förstärktes hos sjuksköterskan i de situationer då patienten upplevdes som oberäknelig. Resultatet visar även att sjuksköterskorna kan uppleva bältesläggningen som en vanesak som så småningom på gott och ont till och med kan bli rutin.</p>

Bakgrund: Det har skett en ökning av patienter som vårdas inom rättspsykiatrin. Målet med vården är att återintegrera patienterna in i samhället. Men forskningen visar att det finns flera negativa komponenter inom rättspsykiatrin, som gör att vården upplevs av patienterna som otryggt och bestraffande. Syfte: Syftet med studien var att belysa patientdelaktigheten inom rättspsykiatriska vårdmiljön. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på elva stycken vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att genom att vårdpersonalen har en god relation med patient, som bygger på se hela patienten som ett subjekt person får man en förståelse för patientens utsatthet inom tvångsvård. Även att behålla meningsfulla relationer till anhöriga var viktigt för patienten. Resultatet visar även hur viktig det är med ett gott bemötande samt vikten av kommunikation och information. Slutligen visar resultatet hur hälsan och välbefinnandet ökar när patienten är medverkande i sin omvårdnad. Slutsats: Patientdelaktighet leder till ökat välbefinnande för patienten. Ett ökat välbefinnande leder till bättre hälsa. En god delaktighet till vårdpersonalen leder till en ökad begriplighet och meningsfullhet vilket kan leda till mindre ensamhet och lidande. Att involvera patient till att medverka till vården bidra med ökat välbefinnande för denne samt att vårdpersonalens insikt i patientens sjukdomshistoria och psykiska ohälsa ökar.

Bakgrund: Det kan vara svårt att känna empati för svårt psykiskt sjuka människor, men empati krävs för att kunna ge god omvårdnad och lindra lidande. Förbättrad kunskap hos vårdpersonal kring patienters upplevelse av tvångsvård kan förhoppningsvis hjälpa personal att leva sig in i patienters situation, uppleva empati och lindra lidande. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av sluten psykiatrisk tvångsvård och tvångsåtgärder. Metod: Litteraturstudie med systematiskt arbetssätt. Elva vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa utgör grunden för resultatet. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån sex teman: Fenomenet tvångsvård: Fängslad och utelämnad i ovisshet, en miljö som kunde få ett sammanhang. Tvångsåtgärder generellt: Kränkande, skrämmande och straffande behandling som en nödlösning. Avskiljning: Isolerad i förtvivlan som bot mot psykisk ohälsa, en avskildhet som kunde ge ro. Fysisk fasthållning: Övergrepp på sjuka människor som vissa upplevde välbefinnande av. Personalen som tvångsvårdar: Underställd ignoranta makthavare, bland vilka det fanns goda medmänniskor som kunde återge autonomi. Personal som utförde tvångsåtgärder: Enstaka barmhärtiga samariter och känslokalla, lata maktmissbrukare bland psykiskt och fysiskt lidande. Diskussion och slutsats: Tvångsvård som fenomen innebär ett utövande av paternalism och i och med det ett fråntagande av autonomi, vilket resulterar i ett lidande för patienten. Kvaliteten i kontakten mellan patient och personal inverkar på hur starkt lidandet upplevs. Medmänsklighet och kommunikation på jämbördig nivå gör tvångsvården uthärdlig. En ansträngning och strävan krävs från personalen för att kunna känna och visa empati, vilket en förutsättning för att lindra lidandet som tvångsvården skapar.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare resonerar kring omhändertagande av gravida missbrukare. I studien undersöks även tillämpning av tvångsvårdslagstiftning i förhållande till gravida missbrukare och socialsekreterares förhållningssätt till etiska aspekter när beslut om tvångsvård av gravida missbrukare tas. Studien är kvalitativ och genomförs med hjälp av intervjuer med socialsekreterare och även med hjälp av officiella dokument från olika myndigheter. I studien används teorier som empowerment och företrädarskap av Ole Petter Askheim (2007) och Malcolm Payne (2008), socialarbetares handlingsutrymme av Karin Svensson m.fl. (2008) och etiska koder i socialt arbete av Erik Blennberger (2006). Teorierna och kopplingar till det sociala arbetets praktik förklarar socialsekreterares förhållningssätt till omhändertagande av gravida missbrukare. Resultatet av studien visar att socialsekreterare förhåller sig till den svenska lagstiftningen. Socialsekreterare betraktar inte graviditet hos missbrukare som en avgörande faktor när de tar beslut om tvångsvård. / The study aims to survey how social workers reflect on involuntary treatment of pregnant addicts. The study also surveys the application of legislation that regulates involuntary treatment in relation to pregnant addicts and social secretaries' approach to ethical aspects when making decisions on compulsory care of pregnant addicts. The study is qualitative and is implemented with the help of interviews with social workers and also with the help of official documents from various authorities. Theories of empowerment and advocacy by Ole Petter Askheim (2007) and Malcolm Payne (2008), social worker's discretion by Karin Svensson et al (2008) and ethical codes related to social work by Erik Blennberger’s (2006) are used. The theories and issues connected to social work practice explain the grounds social secretaries stand on when taking care of such issues as compulsory care of pregnant addicts. The results of the study show that social workers relate to the Swedish legislation. Social workers do not regard pregnancy of addict as the crucial factor when deciding upon compulsory treatment.

Tvångsomhändertagandet av problematiska ungdomar ses idag ofta som ett psykiskt krävande arbete. Droger, kriminalitet och våld är centrala delar i ungdomarnas liv. Flertalet av de tidigare forskningarna som gjorts på området fokuserar mer på personalens och/eller de intagnas mående och inte på upplevelsen av deras tillvaro. Denna studie fokuserar på att undersöka upplevelsen av att arbete på ett Statens institutionsstyrelse-boende (SiS-boende) och kring dessa ungdomar samt om det finns andra omständigheter utöver ungdomarna som påverkar personalen och deras upplevelse av sitt arbete. Undersökningen är ämnad att vända sig till alla som arbetar för och med ungdomar inom institutionsvård. Personalens upplevelse av sitt arbete är det centrala för denna studie. Undersökningen är gjord på ett av Sveriges största SiS-boenden (Statens institutionsstyrelse, SiS) som har unga pojkar som sin målgrupp. Ungdomarna är omhändertagna enligt LVU (Lagen om vård av unga) alternativt dömda i domstol till LSU (Lagen om sluten ungdomsvård). Frågeställningen för denna studie löd: Vilka omständigheter påverkar personalens gemensamma arbete för och med ungdomarna? För att få svar på detta har vi intervjuat totalt tolv personer om deras upplevelse och känslor kring sitt uppdrag. Grundad teori har vi valt som metodansats då vi ansåg att denna metod gav oss bästa förutsättning att komma nära denna grupp i vår frågeställning. Grundad teori bygger på att vi som forskare inte har någon förförståelse inom ämnet. Detta gör att man är väldigt öppen i sina frågeställningar och respondenternas upplevelse blir det centrala. Genom vår metod framträdde ur materialet vår kärnkategori[1] Fragmentering[2] samt fyra underkategorier: Ungdomen, Chefer och Socialtjänsten, Arbetsgruppen samt Motstånd.Dessa har vidare ett antal underkategorier vilka tillsammans ger oss svaret på vår fråga. På fler än ett sätt påverkar dessa varandra och tillsammans skapar de en helhetsbild för hur arbetet upplevs av människorna som valt detta som sitt yrke. Personalen arbetar efter att så ett frö hos ungdomarna, det vill säga implementera en tanke hos ungdomarna om en förändring. Arbetet är kantat av motstånd och i de flesta fallen skapas detta motstånd av personalen, cheferna och socialtjänsten. Metodens arbetssätt förklaras mer ingående under metodavsnittet. Den teoretisk referensram som vi har använt oss av i vår studie bidrar till att tydliggöra forskningens relevans. Vi har valt att ta in främst ett större sociologiskt perspektiv. Denna är Symboliska interaktionismen som innefattar social interaktion samt grupper. Vi har även vänt oss till Foucault och tagit delar av hans teoretisering om makt. Utöver Symboliska interaktionismen och delar av Foucault så har vi även tittat på den tidigare forskningen som gjorts inom sfären för tvångsvård. Genom den tidigare forskningen har vi upptäckt att fokus i mångt och mycket ligger på de intagnas upplevelse av inlåsning. Det är väldigt lite fokus på personalens bild av tvångsvården speciellt tvångsvården av unga. De forskningar vi har funnit som inriktar sig på personalen fokuserar mer på personalens mående. Det vi fann genom vårt resultat och vår studie är att det finns olika omständigheter som påverkar personalen i deras arbete för och med ungdomarna. Vi ser vår uppsats som ett bra tillskott då den bidrar till ökad förståelse för denna arbetskategori och den visar även på personalens bild av vad som är viktigt för att skapa en bra ungdomsvård där ungdomar får rätt hjälp och personalen kan utföra sitt arbete korrekt. [1] Kategori – annat ord för tema/ämne. Kärnkategori – den starkaste kategorin. [2] Ett sätt att presentera helheten i små delar, beroende/oberoende av varandra.