Den psykiska ohälsan i världen ökar och vid psykisk ohälsa och sjukdom kan behovet av psykiatrisk tvångsvård finnas. Detta ifall patienten har ett behov av sådan vård. Psykiatrisk tvångsvård kan utföras genom flera olika lagar. Inom slutenvården vårdar sjuksköterskan patienter via lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Är patienten i behov av rättspsykiatrisk vård vårdas patienten via lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Tvångsvård är komplext då patienten vårdas ofrivilligt, vilket påverkar möjligheten till självbestämmande. Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter under tvång inom psykiatrisk slutenvård. Metoden som använts till denna studie är en litteraturstudie där tidigare forskning granskats. Datainsamlingen skedde genom granskning av kvalitativa artiklar som alla belyste sjuksköterskans upplevelse av att vårda via psykiatrisk tvångsvård. En granskning har genomförts i enlighet med Fribergs (2017) granskningsmall för kvalitativa studier. Resultatet redovisat som två huvudteman och fyra underteman. De två huvudteman belyser sjuksköterskornas upplevelse av moralisk stress i vårdandet och vikten av vårdrelationen. Genom diskussionen diskuteras de huvudteman som belyses kopplat i relation till vårdvetenskap och dess betydelse i vårdandet. Slutsatserna betonar att sjuksköterskor som arbetar med att vårda patienter via psykiatrisk tvångsvård möter många olika etiska dilemman. Att skapa en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient upplevs som en viktig del i vårdandet vid tvångsvård.

Bakgrund: För att vårdas inom sluten psykiatrisk tvångsvård krävs det att patienten uppfyller kriterier stiftade av World Health Organization (WHO). I Sverige styrs den slutna psykiatriska tvångsvården av Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Lagen reglerar vilka av WHO:s kriterier som måste uppfyllas i Sverige för att sluten psykiatrisk tvångsvård ska kunna ges. Sjuksköterskan ska bland annat motverka lidande och främja delaktighet, vilket kan vara utmanande inom sluten psykiatrisk tvångsvård. Även att bevara patientens autonomi kan vara problematiskt.Syfte: Syftet är att belysa och sammanställa patienters upplevelser av sluten psykiatrisk tvångsvård.Metod: Metoden är litteraturöversikt som baseras på kvalitativ data.Resultat: Resultatet påvisar att patienter som har vårdats inom sluten psykiatrisk tvångsvård bär med sig upplevelser av informationsbrist, rädsla, att inte bli respekterade, negativa erfarenheter av vårdpersonal, positiva erfarenheter av vårdpersonal samt känsla av skydd och förståelse.Diskussion: Det uppfattas problematiskt att patienter har många negativa upplevelser av sluten psykiatrisk tvångsvård. En tydlig koppling mellan de negativa upplevelserna och vårdlidande finns. Sjuksköterskor har ett ansvar att motverka lidandet. Det kan konstateras att detta ämne inte är väl beforskat därav hoppas studien bidra till ökad uppmärksamhet av ämnet.

Föreliggande studies syfte är att utifrån intervjuer undersöka hur professionella vid SiS hem resonerar om placerade ungdomars delaktighet i behandlingsplanering och behandling. Vidare avser uppsatsen att belysa hur professionella utövar makt i relation till ungdomar utifrån befintliga regelverk. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju. Resultatet grundas på empiri från sju intervjuer på sex SiS hem. Resultat har analyserats med hjälp av Harts (1997) delaktighetsstege och Foucaults (1954) maktteori, governmentality. Resultatet av studien visar att graden av ungdomars delaktighet i sin behandling påverkas av de professionellas förmåga att skapa allians inom ramen av de maktaspekter vilket existerar på SiS institution. I resultatet framgår de professionellas resonemang om hur olikla faktorer försvårar och omöjliggör arbetet med ungdomars delaktighet i behandlingsprocessen. Studiens slutsats är att delaktighet är en grund för en väl fungerande behandlingsprocess. Dock framkommer det ur de professipnellas resonemang att en fullständig delaktighet ej kan uppnås. Vi har konstaterat, utifrån resultatanalys att detta framkommer på grund av tvångsvårdens omständigheter där makt existerar som en motpol till arbetet med ungdomars delaktighet.

I januari 2020 upphittades en 3-årig flicka avliden i hennes föräldrars hem. Hon hade några månader tidigare återförenats med föräldrarna efter att ha tvångsvårdats i ett familjehem sedan hon var några dagar gammal. Hennes död ledde till förändringar år 2022 i föräldrabalken, social- tjänstlagen och Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) genom reformen lex Lilla Hjärtat. Efter barn varit placerade i ett familjehem under en längre tid kan socialnämnden ansöka om en överflyttning utav vårdnaden från föräldrarna till familjehemmet i enlighet med 6 kap. 8 § föräldrabalken. En förändring som lex Lilla Hjärtat fört med sig är att socialnämnden har en skyldighet att överväga en vårdnadsöverflyttning efter två år istället för de tidigare tre åren. För att en överflyttning ska genomföras krävs det att det är för barnets bästa och att en återförening med föräldrarna inte kan vara realistisk i framtiden. En överflyttning kan endast göras till ett familjehem. Uppsatsen diskuterar vårdnadsöverflyttningar som genomförs utan samtycke från föräldrar eller barnet och de följder som lex Lilla Hjärtat haft. Jag kommer i uppsatsen fram till att lagförändringen inte kommer öka antalet vårdnads- överflyttningar utan kan få en motsatt effekt. Det fanns innan lagförändringar klev ikraft för få familjehem som tog emot unga men även som var intresserade att överta vårdnaden. Reformen utstrålar en omprioritering vid tvångsvård där återförening ska ses som sekundärt till att överflytta vårdnaden. Konsekvenserna kan således bli att färre vill bli familjehem på grund av ointresset att vara vårdnadshavare. Jag anser även att förändringarna inte tar hänsyn till samtliga barn utan endast de yngre som uppfattar två år som en lång tid och därmed uppfattar familjehemmet som sitt hem tidigare än ett äldre barn. En process av vårdnadsöverflyttning är påfrestande på barnen och lagförändringen leder därmed till en ökad oro och otrygghet. Det finns dessutom stora brister hos socialnämnden. Bland annat en osäkerhet till att ansöka om vårdnadsöverflyttningar på grund av konsekvenserna för föräldrarna men även i tolkning av lag och dokumentation. Slutligen anser jag att lagförändringarna är påskyndade, ogenomtänkta och inte till barnets bästa.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället och kan drabba vem som helst. Vid svårare psykisk ohälsa kan psykiatrisk tvångsvård bli ett behandlingsalternativ. Inom vården strävas det efter att behålla patientens autonomi, vilket kan komma i skymundan av den psykiatriska tvångsvården. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av sluten psykiatrisk tvångsvård.Metod: Denna litteraturstudie är en integrativ litteraturstudie med deskriptiv design. De vetenskapliga artiklar som är centrala i arbetet är framsökta i databaserna Cinahl, Medline samt Psycinfo. En kvalitetsgranskning genomfördes på de artiklar som besvarade litteraturstudiens syfte.Resultat: Resultatet presenteras under tre huvudkategorier och nio subkategorier. Emotionella erfarenheter, tvångsåtgärder samt vikten av personalens bemötande var centrala delar i resultatet.Slutsats: Psykiatrisk tvångsvård framkallade olika erfarenheter hos patienten. Det belystes erfarenheter av tvångsåtgärder som både främjade och hindrade

I Sverige ska alla med missbruksproblematik få vård för sitt missbruk och när frivilliga åtgärder inte är ett alternativ kan det bli aktuellt med tvångsvård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1988:870) (LVM). Denna kandidatuppsats handlar om socialsekreterares uppfattning och erfarenheter av LVM-utredningar, klienterna som blir aktuella för en utredning, LVM-lagen samt om missbruk som ett fenomen. Intervjuer har genomförts med socialsekreterare under två månaders tid i olika kommuner i Stockholms län. Sammantaget har fem intervjuer genomförts vardera pågående under cirka en timmes tid. Slutsatsen av vår studie indikerar hur aktörerna inom en LVM-utredning sammanfaller till följd av en mängd olika faktorer. För det första uppmärksammas klienten av Socialtjänsten efterföljande en oro för ett bestående missbruk. För det andra bedöms klienten av socialsekreteraren som antingen aktuell för frivilliga vårdinsatser eller tvångsvård enligt LVM. Denna bedömning görs via en granskning av klientens livssituation, den tidigare kunskapen om klienten, strukturella förutsättningar samt socialsekreterarens personliga uppfattning om klientens troliga missbruksutveckling. / In Sweden, everyone with substance abuse problems must receive treatment for their addiction, and when voluntary measures are not an option, compulsory treatment may be required according to the Act on Treatment of Drug Abusers in Certain Cases (1988:870) (LVM). This thesis is about social workers' perceptions and experiences of LVM-investigations, the clients who become relevant for an investigation, the LVM-law and about abuse as a phenomenon. Interviews have been conducted with social workers over a two-month period in various municipalities in Stockholm County. Altogether, five interviews have been conducted. The conclusion of our study indicates how the actors within an LVM-investigation coincide because of a variety of factors. Firstly, the client is subsequently alerted by the National Board of Health and Welfare of a concern for permanent abuse. Secondly, the client is assessed by the social worker as either eligible for voluntary care interventions or compulsory care according to LVM. This assessment is made via an examination of the client's life situation, previous knowledge of the client, structural conditions and the social worker's personal prediction of the client's likely development of addiction.

No description available.

Bakgrund: Behovet av vård för psykiatriska tillstånd ökar i samhället. I och med det ökarockså behovet av tvångsvård, och allt fler närstående drabbas genom deras anhörigas psykiskaohälsa. Att som närstående till en person som vårdas under tvång stå vid sidan av kan medförautmaningar. Närståendes upplevelser av psykiatrisk tvångsvård hos anhöriga är också ettrelativt outforskat område.Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av psykiatrisk tvångsvård hos vuxna.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med systematisk sökning och integreradanalys. Tretton artiklar har inkluderats i resultatet, som sökts fram genom databaserna Cinahl,Medline och PsycInfo.Resultat: Närståendes upplevelser av psykiatrisk tvångsvård av en vuxen anhörig belysteutmaningar inom ett flertal områden. Att värna om relationen med den anhörige innebar ettdilemma, och relationerna närstående emellan utsattes för påfrestning. Närstående påtalade enstark önskan om att få vara delaktiga i vården, samt ett behov av avlastning från ansvar. Storabrister i kommunikation lyftes, med olika konsekvenser som följd. Den anhöriges rätt att blihörd, men också att det finns en balansgång mellan att få information om vården samtidigtsom sekretess och integritet ska värnas belystes. Tvångsvården medförde dock även fördelar,för både närstående och de anhöriga, även om de närstående kände en oro för sin anhörigaunder den pågående tvångsvården. Blandade känslor beskrevs, så som lättnad och trygghetsamtidigt som skam, skuld och trauma uppgavs.Sammanfattning: Det är en stor kamp för de närstående, med många blandade känslor, närde har en anhörig som tvångsvårdas inom psykiatrin. När de närstående fick känna sigdelaktiga i vården och när kommunikationen med vårdpersonalen var god förbättrades denärståendes upplevelse. Närstående är i behov av bättre förutsättningar, genom att i störreutsträckning inkluderas samt genom att få tillgång till anhörigstöd. För att möjliggöra enförbättrad upplevelse för de närstående behöver sjuksköterskor därför ha kunskap om denärståendes perspektiv och behov.

Bakgrund: Lag om Psykiatrisk tvångsvård (LPT) gäller för individer med psykiska ohälsa där samtligakriterier för tvångsvård bedöms uppfyllda och där individen motsätter sig frivillig vård. Det harförekommit missnöjen kring tvångsvården och specialistsjuksköterskan har en viktig ledarskapsroll ibedrivandet av god psykiatrisk vård. Syfte: Syftet med studien är att belysa vuxna patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård påslutenvårdsavdelningar. Metod: En systematisk litteraturöversikt, en induktiv ansats och kvalitativ metod av tio vetenskapligaartiklar.Resultat: Resultatet redovisas i två huvudteman och sex subteman: Samspel mellan vårdpersonal ochpatient med subteman positiva upplevelser, negativa upplevelser och delaktighet, samt huvudtematVårdsammanhang med subteman bristfällig information, brist på tillit och stigma. Patienter inompsykiatrisk tvångsvård efterlyste information och upplevde att god relation med vårdpersonal varnödvändigt. Negativa upplevelser som rädsla och oro förekom. Bristande tillit var kopplad till attpatienterna upplevde att personalen erbjöd sederande läkemedel vid ringa orostecken. Slutsats: Slutsatsen visar att patienter inom psykiatrivård på slutenvårdsavdelningar har omfattandebehov av information för att uppleva sig nöjda med tvångsvårdstiden, vilket även kan öka förtroendetmellan patient och vårdpersonal.

This study aims to examine how young people are portrayed in child welfareinvestigations that process juvenile delinquency, to deepen understandings of howthese portrayals may contribute to stigmatization and labelling of children andyoung people. To answer the study’s purpose and questions a qualitative method hasbeen used. We have read fourteen randomly selected child welfare investigationswritten in 2023. The child welfare investigations have been read and analysed with Faircloughs three-dimensional model. The theoretical basis of the study is socialconstructionism, to be able to analysis the result we have been using ErvingGoffman theory Stigmatization and Howard. S. Becker theory about labelling. Theresult of the study revealed four discourses, young people's attitudes, young peopleand ADHD, designations on young people and friendship circles of young people.The presentation of the young people in the childcare investigations indicates thateverything the young people do that does not follow society's norms andstereotypical expectations is seen as problematic by the social workers. We havebeen able to analyse that it leads to both stigmatization and labelling of the youngpeople. This in turn leads to a self-fulfilling prophecy where they define themselvesas criminals.