I denna studie har kommunala destination management organization (DMOs) kring Vänern studerats och specifikt hur de implementerar sociala medier i deras marknadsföring. Vi har haft som syfte att studera hur användandet av sociala medier som marknadsföringskanal kan medföra en maktförflyttning och i förlängningen påverka en plats varumärke. Vi har även varit intresserade av att studera hur samskapande av budskap på sociala medier kan bidra till en maktfördelning för att öka platsens synlighet och konkurrenskraft. Studien tar upp begrepp som user generated content (UGC), hashtags och storytelling vilka är verktyg kopplade till maktförflyttningen av marknadsföringen av en plats.Studiens grundar sig i en kvalitativ enkät utförd med respondenter från kommunala turistorganisationer samt visuell observation av respondenternas sociala medier. Datainsamlingen har genererat information om hur kommunerna arbetar med sociala medier som marknadsföringskanal samt hur de använder tillgängliga verktyg på sociala plattformar. Vi har i vår analys tagit hjälp av ett modell som bygger på fyra begrepp kopplat till sociala medier som vi valt att anpassa till vår studie efter vår teoretiska ramverk. Bland annat skapar modellen ett ramverk för DMOs som en hjälp att stärka sitt varumärke. Ramverket består av Varumärke, Rörlighet, Samskapande samt Storytelling och bidrar med kunskap om hur kommuner kan använda det innehåll som användarna av sociala medier skapar och delar med sig av. Resultatet av vår studie visar att kommunerna har kontrollen över sitt varumärke, det har alltså inte skett en maktförflyttning i den bemärkelsen att besökaren har makten över varumärket. Däremot ser vi att samskapande och maktfördelning av kommunens varumärke kan öka konkurrenskraften och är ett underutnyttjat verktyg. Studien visar även att kommunerna är aktiva på sociala medier men vi upplever skillnader i engagemanget och i hur de samskapar med besökaren. / In this study destination management organizations (DMO) surrounding Lake Vänern have been studied and specifically how they incorporate social media in their marketing.The aim of the study was to study how the use of social media as a marketing tool can lead to a transfer of power and in prolongation affect a place brand. We have also had an interest in studying how co-creation of messages on social media can lead to a distribution of power to increase a “place” competitiveness and visibility. The study concerns concepts such as user generated content (UGC), hashtags and storytelling which are tools connected to distribution of power and marketing of a “place”.The study is based on a qualitative survey study performed by respondents from destination management organizations within the destinations surrounding Vänern and also a visual observation of the study's respondents' social media. Our collected data has generated knowledge on how destinations are working with social media as a marketing tool and also how they use the accessible tools that social media offer. Our analysis is inspired by a model that is based on four concepts connected to social media that we have chosen to adapt to our theoretical framework. Among other things the model creates a framework for DMO as a help to strengthen their place brand. The framework consists of brand image, mobility, co-creation and storytelling and contributes with knowledge of how destinations can use the content that the users of social media creates and shares. The study shows that the respondent destinations are in control of their brand, there has not been a transfer of power in the meaning that the visitors are in control of the brand image. However, co-creation and distribution of power of the destination brand to strengthen a place's competitiveness is an underutilized tool. The study also shows that respondent destinations are active on social media, however we experience differences in how they co-create with visitors and their commitment in engaging with visitors.

Der Einfluss sogenannter nutzergenerierter Inhalte im Web hat in den letzten Jahren stetig zugenommen. Auf Plattformen wie Blogs, sozialen Netzwerken oder Medienportalen werden durch Anwender kontinuierlich Textnachrichten, Bilder oder Videos publiziert. Auch Inhalte, die aktuelle gesellschaftliche Ereignisse, wie beispielsweise den Euromaidan in Kiew dokumentieren, werden durch diese Plattformen verbreitet. Nutzergenerierte Inhalte bieten folglich das Potential, zusätzliche Hintergrundinformationen über Ereignisse direkt vom Ort des Geschehens zu liefern. Diese Arbeit verfolgt die Vision einer Nachrichtenplattform, die unter Verwendung von Methoden des Information Retrievals und der Informationsextraktion Nachrichtenereignisse erkennt, diese automatisiert mit relevanten nutzergenerierten Inhalten anreichert und dem Leser präsentiert. Zur Suche nutzergenerierter Inhalte kommen in dieser Arbeit maßgeblich geographische Entitäten, also Ortsbezeichnungen zum Einsatz. Für die Extraktion dieser Entitäten aus gegebenen Nachrichtendokumenten stellt die Arbeit verschiedene neue Methoden vor. Die Entitäten werden genutzt, um zielgerichtete Suchanfragen zu erzeugen. Es wird gezeigt, dass sich eine geounterstützte Suche für das Auffinden nutzergenerierter Inhalte besser eignet als eine konventionelle schlüsselwortbasierte Suche.

微網誌是目前炙手可熱的新興網路應用之一，配合手機使用而發展出的140字字元限制，就字面定義上是小型的網誌，它即時性強、參與者多、互動性強，整合網際網路與行動網路，是具備web3.0概念之先趨應用。微網誌兼具了廣播與人際傳播的能力，提供個別使用者向世界發聲的簡便管道，是個人媒體、我群媒體的一類，同時也具備與他人聯繫情感、交換意見等社交功能。 為了解使用者如何認知微網誌，其使用動機、行為與相關影響因素為何，本研究以使用與滿足理論出發，援引部落格、網路相簿、網路影音分享等相關研究結果與討論，分就個人使用和社交使用兩方面對理論面上進行補充。　 本研究採取質化取徑，獲得使用行為的細部輪廓與背後思維，針對廣受亞洲使用者歡迎、也是台灣最多人使用的微網誌服務Plurk，進行使用者深度訪談和參與觀察。本研究並訪問Plurk共同創辦人雲惟彬（Alvin Woon），了解Plurk發展的相關理念。 研究結果發現，使用Plurk的動機，包括自我層面的──情緒抒發、自我記錄、自我展演，以及社交層面的──尋求陪伴、期待互動、拓展人脈，另包括社會面的──獲取新知／樂趣。研究結果也發現，無論一開始使用的動機為何，人際關係是多數受訪者持續使用Plurk的理由。 Plurk的成功在於重視對話的特色，並專注在這部分的相關功能開發，歸結它受歡迎的六項因素是1. 提供即時更新與回應的彈性；2. 使用型態輕鬆；3. 滿足對於互動（資訊交換與情感陪伴）的期待；4. 易於拓展人脈、維繫以及經營友誼；5. 對隱私權機制的重視：6. 介面特殊、語言可親。

It is undeniable that internet nowadays is part of our life and community. Internet opens door for expression of ideas and opinions which can both be given and taken freely. Moreover, with the rise of the new internet model, Web 2.0, the platform becomes wider and more interactive which has an effect on the copyright aspect all over the world. User-generated content was soon born as a result of Web 2.0 and caused unsolvable legal issues in the copyright regime due to its transformative nature which acts in contrary to the exclusive right of the author.          This thesis paper seeks the best solutions for the complicated nature of user-generated content in online platform which has been causing legal tension in copyright law for quite some time. The paper will focus mainly in the scope of EU copyright law as well as Thai copyright law. The Canadian new specific exception for user-generated content and its semi-open “fair dealing” exception will be discussed as a possible approach to the solution. Moreover, Human rights aspect in scope of freedom of expression will be analyzed in order to find the balance between the copyright and human rights in the most effective way to serve the core purpose of copyright law.

This thesis deals with Software as a Service (SaaS) and Web 2.0 as current trends related toInternet applications, and examines their use in travel industry. It appeared that SaaS is truly promising, especially thanks to on-demand CRM systems. And also that aspects of Web 2.0 bring commercial successes to web projects through indirect effects.

Syftet med denna uppsats är att analysera och klarlägga SM ur ett marknadsföringsperspektiv. Detta görs genom att redogöra för dess karaktär samt studera möjligheter och svårigheter som kretsar kring fenomenet. Metoden som använts är kvalitativ och studien bygger på samlad empiri från fem intervjuer. Informanterna har varierande anknytning till SM i sin vardag och yrkesroll vilket varit medvetet för att få en så nyanserad bild som möjligt av ämnesområdet. Intervjuerna finns presenterade i sin helhet som bilaga. På grund av bristande forskning och litteratur inom ämnet har stor del av den samlade teori hämtats in från olika artiklar på internet. Dessa artiklar har vid applicerbara och relevanta tillfällen koppats teoretiskt med annan litteratur kring tjänstemarknadsföring och kommunikation. Studien visar att företag och organisationer har mycket svårt att greppa SM:s otroligt snabba framväxt och hur man som organisation ska förhålla sig till området. Den bakomliggande tekniken och de nya ”arenor” och plattformar där allt äger rum skapar en komplex dimma över något som i grunden handlar om kommunikation. Kommunikation gentemot sina målgrupper och målgrupperna emellan. Komplexiteten skapar för många företag och organisationer ett paralyserat tillstånd. SM:s framfart har medfört att det har skett ett, från företagarens synvinkel, obehagligt maktskifte från företagen till konsumenten eftersom kunden fått helt nya verktyg för att dela, gilla eller ogilla. Kundens upplevelse sprids inte längre enbart genom mun till mun metoden utan upplevelser, positiva som negativa, delas konstant individer emellan på olika sociala plattformar. Som företagare har man två val, antingen står man vid sidan och observerar vad som sker, eller så implementerar man kommunikationsstrategier för hur man på bästa sätt ska delta i dialogen och på så vis möta sina kunder i de olika tillstånd de befinner sig i.

Ett av de mest populära community:n på internet och en av världens mest populärastewebbplats i dag är videotjänsten YouTube. Strömmande tjänster blir alltmer efterfrågade i taktmed att tekniken utvecklas och bandbreddens prestationsförmåga inte längre är en begränsning.Inte minst har strömmande tjänster, i synnerhet YouTube, blivit populärt på grund av desskopierade innehåll av användare, i motsats till det egenskapade. Många av de uppladdadevideoklippen är upphovsrättsskyddade och just sådana videoklipp har visat sig tendera att varasärskilt efterfrågade bland användarna.I den här uppsatsen tittar jag på användarnas beteenden på YouTube i form av en observationnär de laddar upp upphovsrättsskyddat material. Jag undersöker hur användare ställer sig tillupphovsrätten och de regler som råder på YouTube genom en enkätundersökning. Slutligenintervjuar jag två advokater specialiserade inom området för att ta del av deras professionellasynsätt. Uppsatsen presenterar de observerade användarstrategierna och reflektionerna.

Digitaliseringen har förändrat samhället och idag använder en stor del av Sveriges befolkning sociala medier. Tiktok är idag en av världens största sociala medieplattform och det blir alltmer attraktivt för företag att marknadsföra sig på plattformen. I takt med digitaliseringen har konsumenter börjat lita mindre på företagens marknadsföring och istället ökat förtroendet för andra konsumenter. User generated content (UGC) blir alltmer populärt, och konsumenter litar till större del på obetalda åsikter på sociala medier jämfört med marknadsföring från företagen. För att ta reda på om företag bör använda sig av UGC som en marknadsföringsstrategi på TikTok, är studiens syfte att undersöka om UGC på sociala medieplattformen TikTok har en positiv påverkan på konsumenters köpintention. Detta undersöks genom att studera hur variablerna viralitet, medvetenhet, expertis och trovärdighet påverkar konsumenters köpintention. Studiens resultat tyder på att viralitet, expertis och trovärdighet har en positiv påverkan på köpintention medan medvetenhet inte kan påvisa någon påverkan.

No description available.

在電信獨占市場的時代，語音及訊務都架設在TDM (時間分割多工)的系統上，其客戶服務比新世代網路系統較為簡易。1997年，政府開放行動電話營運執照申請，在2008年第一季末，手機門號(包含2G+PHS+3G)幾乎與人口(2300萬戶)ㄧ樣多。2000年，政府開放固網執照申請，因為固網路鋪設到last-mile的速度緩慢及成本較高，「新進業者」(CLEC)比「既有經營者」(ILEC)較不具備競爭力，加上無killer application (殺手級應用)及差異性的客服，因此至今CLEC沒有爭取到太多的顧客，一直到Skype進入台灣，大家才看到電信語音市場另一塊新版圖。 近年來VoIP (Voice Over IP)技術進步，將通訊協定信號(SIP)與媒體語音訊務(RTP/RTCP)分開處理。因此，全世界各通信製造業者及服務商(SP)開始運用此技術在行動電話多媒體服務及IP多媒體子系統(IMS)的架構上。不僅如此，有很多網路用戶與互聯網企業也因為開始分享資訊，造成一些新興內容產業--(UGC用戶產生內容、SNS社會網絡服務) 的誕生。所以預料在新世代電信網路(NGN)新科技的環境之下，將會有不少新興產業如海星組織一般的誕生、滋長及蔓延，這對電信業者、服務供應商及用戶將會帶來更多維護及服務的衝擊。 因此本研究將參考現有電信客戶服務跟未來20年通信技術，建議如何使用混合式(集權/分權)的客戶服務來協助電信級固網業者及服務開發者去創造企業價值、突破現有困境、達到永續經營的目的，以因應未來電信自由化及新電信技術。 / In the monopoly era, the telecom network was implemented on TDM (Time Division Multiplexer) system, whose customer service of voice call is comparatively simpler and easier than NGN (Next Generation Network) system. In 1997, government opened the application of mobile network operation license. By end of 1Q of 2008, the subscriber count (includes 2G, PHS and 3G) of mobile network was almost as many as population (23 millions). In the year of 2000, government opened the application of fixed network operation license. Because of the slower speed and higher cost of last-mile network implementation, up to now, new Competitive Local Exchange Carriers (CLEC) were less competitive than Incumbent Local Exchange Carrier (ILEC). Plus, not having the killer-application and the differentiated customer services, CLECs did not have too many subscribers in these years. Until Skype was introduced to Taiwan, all of us, then, saw the other new territory of voice telecom market. These years, VoIP (Voice over IP) technology was improved to have communication protocol (SIP Session Initialization Protocol) and voice traffic (RTP/RTCP Real-time Transport Protocol/Real-time Transport Control Protocol) been handled separately; i.e., the development of voice application software and debug became easier. Thus, the world-wide telecom manufacturers and service providers started to use this technology on the architecture of mobile voice multimedia service and IP Multi-media Subsystem (IMS). Even amount of network users were sharing information with enterprises who owned inter-connection network, and created the new content businesses (UGC User Generated Content, SNS Social Network Services). Therefore, under the new technology environment of NGN, we foresee some new businesses will be created, then, growing and expanding like the starfish organization. For telecom operators, service providers and users, this will bring some more new impacts of maintenance and service. Therefore, this study will refer the existing telecom customer service and the telecom technologies may have in next coming 20 years to propose how to use the hybrid (centralized/de-centralized) customer service to help both carrier-grade fixed network operators and service developers to create business value, break through current dilemma to reach business continuity goal in response to the telecom liberalization and new telecom technologies.