Sociala trender är föremål för ständigt debatt i såväl media som människor emellan. Men hur förhåller vi oss till trender? Hur behandlar vi, som vardagsmänniskor, den informationsström vi konfronteras med? Det övergripande syftet med denna studie är att illustrera hur tre unga nyblivna mammor söker, hanterar och värderar informationsflödet om amning. Studiens analys görs med utgångspunkt från det sociologiska begreppet social reflexivitet för att ur detta perspektiv illustrera hur värderingar skapas i interaktion och reflektion. Resultatet visar att internet är den primära källan till information för de unga mammorna. Hur de påverkas i olika grader av trender och vardagsteorier i den informationen beror på vilken förmåga de unga mammorna har för ett reflekterande och mediekritiskt tänkande. Denna studies betydelse för socialt arbete är illustrationen om hur information söks, hanteras och värderas av en specifik grupp. Studien skall ses som en förstudie till framtida forskning i ämnet sociala trender och vardagsteorier.

Studiens syfte var att belysa unga häktade personers upplevelser och erfarenheter av tillvaron i häktet samt betydelsen av personalens bemötande. Kvalitativa intervjuer valdes med tanke på metodens fördelar, eftersom vi är intresserade av intervju¬personernas erfarenheter i form av berättelser. Då hermeneutiken hjälper till att förklara - och förstå menar vi att den hermeneutiska traditionen hade de bästa förut¬sättningarna för uppsatsen. Vi ville lyfta fram det pedagogiska i tillvaron och försökte ta del av det som är lärande i mötet mellan personal och häktad. Vi använde oss av hermeneutik som kvalitativ ansats och inspirerats av den hermeneutiska cirkeln för att analysera, tolka och sammanställa vårt resultat. Resultatet bygger på teman om de häktades tillvaro som inlåsta och utelåsta, samt bemötandes betydelse. Resultatet har visat att det upplevs frustrerade med inskränkningar i friheten och själv¬bestämmande¬rätten när man som häktad är isolerad från världen utanför. Som häktad upplever man även känslor av utanförskap. Känslor som total maktlöshet och overklighet är andra känslor som vi kan identifiera med inlåsning och avskärmning. Att häktet kan fungera som en lärande plats visar sig även samt att personalens bemötande i hög grad påverkar den häktades tillvaro.

Syftet med denna studie var att undersöka unga idrottares upplevelser i en topprestation. Studiens frågeställningar var: ·        Vilka upplevelser har unga idrottare i en topprestation? ·        Upplever unga idrottare flow i en topprestation? ·        Vilka faktorer ligger bakom en topprestation hos unga idrottare?  Utifrån syfte och frågeställningar valdes mätinstrumentet Flow State Scale-2 (FSS-2). FSS-2 består av ett påståendeformulär som mäter den totala upplevelsen av flow samt var och en av de nio dimensionerna av flow. Kontakt togs via telefon och mail med ansvariga tränare vid idrottsgymnasier för att finna unga idrottare med ett tydligt minne av en topprestation. Undersökningsgruppen blev 51 stycken unga idrottare, män och kvinnor i åldrarna16-20 år som utövat fotboll, ishockey eller orientering på elitnivå. Litteratursökning gjordes i bibliotekskatalogen tillhörande Umeå Universitet. Den funna relevanta litteraturen och artiklarna har legat till grund för denna studies bakgrundsdel.  Påståendeformuläret FSS-2 visar att undersökningspersonerna, i sin topprestation, hade en stark upplevelse av inre tillfredsställelse, tydliga mål, koncentration på uppgiften, känsla av kontroll och balans mellan skicklighet och utmaning. Vidare upplevde de att handlingar och tankar kunde utföras automatiskt, tydlig återkoppling av resultatet i prestationen och avsaknad av osäkerhet. Undersökningsgruppen upplevde en viss förändrad tidsuppfattning i sin topprestation. Resultatet av studien visar att undersökningspersonerna upplevde en hög grad av flow i sina topprestationer. Bakomliggande faktorer till de unga idrottarnas topprestationer är kroppsliga dimensioner, fysiologiska faktorer, motoriska faktorer, psykologiska faktorer och sociologiska faktorer.  En slutsats av denna studie är att oavsett kön eller typ av idrott framkommer följande karaktäristiska faktorer när de upplevt en topprestation; trygg, säker, automatiserad, fokuserad och en känsla av kontroll. Dessa faktorer sammantaget tycks skapa en tydlig upplevelse av tillfredsställelse och glädje.

<p>Studiens syfte var att belysa unga häktade personers upplevelser och erfarenheter av tillvaron i häktet samt betydelsen av personalens bemötande. Kvalitativa intervjuer valdes med tanke på metodens fördelar, eftersom vi är intresserade av intervju¬personernas erfarenheter i form av berättelser. Då hermeneutiken hjälper till att förklara - och förstå menar vi att den hermeneutiska traditionen hade de bästa förut¬sättningarna för uppsatsen. Vi ville lyfta fram det pedagogiska i tillvaron och försökte ta del av det som är lärande i mötet mellan personal och häktad. Vi använde oss av hermeneutik som kvalitativ ansats och inspirerats av den hermeneutiska cirkeln för att analysera, tolka och sammanställa vårt resultat. Resultatet bygger på teman om de häktades tillvaro som inlåsta och utelåsta, samt bemötandes betydelse. Resultatet har visat att det upplevs frustrerade med inskränkningar i friheten och själv¬bestämmande¬rätten när man som häktad är isolerad från världen utanför. Som häktad upplever man även känslor av utanförskap. Känslor som total maktlöshet och overklighet är andra känslor som vi kan identifiera med inlåsning och avskärmning. Att häktet kan fungera som en lärande plats visar sig även samt att personalens bemötande i hög grad påverkar den häktades tillvaro.</p>

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå. Resultatet visade även att respondenterna ansåg sig ha ansvar för att identifiera elever med psykisk ohälsa samt ansvar för att de hänvisas till lämplig hjälp och behandling. Majoriteten av respondenterna ansåg att det inte fanns tillräckliga resurser på deras skola för att stödja elever som lider av psykisk ohälsa och eftersökte kurator och skolsköterska på heltid. Slutsats: Författaren till föreliggande studie rekommenderar starkt att utbildning i dessa frågor (hur psykisk ohälsa hos unga kan uppmärksammas och identifieras samt vilka resurser som finns tillgängliga) ges till lärare och övrig skolpersonal. Genom ökade kunskaper kring psykisk ohälsa kan negativa attityder mot dem som är drabbade reduceras samt att antalet unga som är drabbade av psykisk ohälsa kan minska genom bland annat tidigare upptäckter. Ytterligare forskning inom ämnet bör utformas för att få en tydligare bild av hur situationen ser ut i skolan idag, vilka resurser som bör satsas på samt hur den psykiska ohälsan hos unga skall bekämpas.

Cancer är den ledande orsaken till sjukdomsrelaterad död hos unga individer mellan 15-24 år. Detta är en tid som präglas av fysisk och psykisk utveckling, då unga söker efter identitet och självständighet.  Studier har visat att under pågående behandling upplever de unga patienterna ett sjukdomslidande och att de isoleras från sin normala omgivning. De unga påpekade vikten av att bli sedda och lyssnade på av vårdpersonalen, de beskriver även betydelsen av att vara delaktig i sin vård. Antalet unga canceröverlevande ökar och många av dem känner sig övergivna efter utskrivning, vilket späder på det lidande som de redan upplevde under behandlingen. Syftet med studien är att beskriva ungas, 15-25 år, upplevelser av att överleva en cancerdiagnos efter färdig behandling till friskförklaringen som är efter fem år. Metoden i studien är en litteraturstudie, enligt Friberg (2012, s. 133) och baseras på vetenskapliga artiklar från 2006 till nutid.  Analysarbetet är gjort enligt Friberg (2012, s. 35) och resultatet visade på problem som påverkar individen efter färdig behandling, vilket försvårar övergången från aktiv behandling till ett vardagligt liv, men även från ungdom till vuxen. De unga betonade betydelsen av stöd från omgivningen och att avsaknaden av detta ledde till oro, stress samt för vissa, självmordstankar. Studiens resultat betonar vikten av information och patientutbildning, för att kunna stödja patienten. I diskussionen diskuteras detta stöd, som bör hjälpa patienten att uppnå hälsa och välbefinnande.

This essay has been conducted in order to increase a greater understanding and knowledge of young adults that interact and hang out on YouTube through the community Booktube. Booktube is a community where a broad mix of people talks about and share their greatest interests; books and reading. The study of this essay was conducted using semi-structured interviews with seven informants via Skype. The interview data was collected to answer questions about why these young adults activate themselves on Booktube, and also to understand how the Booktube community contributes to young adults identity development, both self-identity and social identity. Former studies and theories discussed in this essay to analyze and discuss the informants’ interview replies include: theories of identity development, social identity theory (SIT), social media and reading as an act contributing to a person’s identity development.

Den psykiska hälsan hos unga kvinnor har en oroväckande utveckling. Psykisk hälsa är en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hälsans utveckling börjar under barndomen och påverkas av olika påfrestningar i livet. Ungdomstiden är en tid av förändring då allt är instabilt. Hur personen klarar detta beror på de förutsättningar individen fått under uppväxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken på psykisk ohälsa. Alla personer visar psykisk ohälsa på olika sätt. Syftet med uppsatsen var att belysa hur psykosociala faktorer påverkar unga kvinnors psykiska hälsa. En litteraturstudie i ämnet gjordes och resultatet byggde på fjorton vetenskapliga kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. Resultatet bestod av två kategorier och åtta subkategorier. Skola och samhälle, socialt nätverk samt familj och uppväxt var de tre största subkategorierna. Det var viktigt att sjuksköterskan och övrig personal inom hälso- och sjukvård samt skola var extra observanta på ungas riskfaktorer under ungdomstiden. Det var betydelsefullt att identifiera riskfaktorerna för att kunna fånga upp dessa ungdomar i tid och därmed förhindra att problem uppstod. Ungdomar som mådde dåligt dolde ofta sina problem eller gömde sig bakom en fasad, deras sätt att bete sig gjorde att de blev synliga eller osynliga. Föräldrarna var de första ungdomarna vände sig till, därför är det angeläget att föräldrarna får kunskap om dagens ungdomars riskfaktorer. Forskning saknas till stor del på psykisk ohälsa hos den genomsnittliga personen i samhället. Det saknas även till stor del kvalitativ forskning. Fler resurser krävs för att skapa en god psykisk hälsa för dagens unga kvinnor.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården. Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod. Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.   Resultat: Ungdomarna upplevde svårigheter i att upprätthålla en god egenvård under övergångsperioden mot vuxenlivet. Struktur och rutiner i vardagen beskrevs som en förutsättning för en bra egenvård och minskad risk för komplikationer. Ungdomarna beskrev att rutinerna kring egenvården påverkades av flytt från föräldrarna och aktiviteter med vänner. Strävan efter självständighet och frigörelse från föräldrarna kunde leda till konflikter kring sjukdomsansvaret. Övergången från pediatrisk till vuxenvård beskrevs ibland som problematisk, vilket ungdomarna önskade skulle fungera bättre. Slutsats: Ungdomar som lever med diabetes typ 1 måste varje dag genomföra egenvårdsåtgärder för att upprätthålla en god hälsa. Detta kräver tydliga rutiner och ett stort ansvarstagande, vilket ungdomarna lärde sig att utveckla med tiden och genom erfarenhet. Stöd från familj, vänner och sjuksköterska är av stor vikt i ungdomarnas sjukdomshantering och vardag. Det är viktigt att övergången från pediatrisk till vuxenklinik fungerar bra för att ungdomarna ska känna trygghet och få en fortsatt bra diabetesvård.

Psykisk ohälsa är vanligt bland ungdomar och unga vuxna, och mycket forskning stöder alliansens betydelse för utfallet av terapi (Shirk et al. 2011). Dock saknas en del kunskap om hur allians skapas i terapi med gruppen ungdomar och unga vuxna (Karver et al. 2008). Syftet med denna kvalitativa studie var därför att undersöka hur psykologer beskriver att de går tillväga för att skapa och återskapa allians i psykoterapi med ungdomar och unga vuxna. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av tematisk analys. Studien baserades på en tidigare studie av Binder et al. (2008a; 2008b) där terapeuter intervjuats om alliansarbete med tonåringar. Resultatet indelades i fem huvudteman utifrån resultatet i Binder et al.: Förstå problemet, trygg och förstådd, auktoritet och förtroende, motivation samt ambivalens. Att metakommunicera beskrevs som centralt både för att ungdomen ska känna sig trygg och förstådd och för att reparera alliansbrott. Psykologerna beskrev även hur de arbetar med motivation på flera sätt än vad de själva benämner som motivationsarbete. Dessutom beskrivs personkemi som betydelsefullt för att skapa allians. Svårigheten att konkretisera alliansarbete diskuteras, liksom hur resultaten kan förstås utifrån utvecklingspsykologiska teorier. / Mental health problems is common among adolescents and young adults. A lot of research supports the alliance's importance for outcome (Shirk et al. 2011) but there is a lack of knowledge about how alliance in therapy is created with adolescents and young adults (Karver et al. 2008). The purpose of this qualitative study was to investigate psychologists’ descriptions of how they create and re-establish alliance in psychotherapy with adolescents and young adults. Seven semi-structured interviews were executed and analyzed using thematic analysis. The study was based on a previous study by Binder et al. (2008a; 2008b) where therapists were interviewed about working with alliance in therapy with adolescents. The result was divided into five main themes based on the result from Binder et al.: Understanding the problem, secure and understood, authority and trust, motivation and ambivalence. It was described that 'meta-communication' was central for youths to feel both secure and understood, and to re-establish alliance. The psychologists described how they worked with motivation in several ways that they themselves wouldn’t define as motivational work. Furthermore personal chemistry is mentioned as important for creating alliance. The difficulty to find concrete descriptions of alliance work is discussed, as well as how the results can be understood from the perspective of developmental psychology theories.