Bakgrund: Cancer är en folksjukdom och i Sverige insjuknar varje år 800 unga personer i cancer. För unga vuxna som befinner sig i en omvälvande tid i livet resulterar cancersjukdomen i förändrade roller och en förändrad självbild. När livet och hälsan hotas uppstår ett starkt behov av att berätta. Genom berättelsen tydliggörs upplevelser, för sig själv och för andra. Syfte: Syftet är att utifrån relevant litteratur beskriva unga personers känslor kring att leva med en cancersjukdom. Metod: Studien utfördes enligt kvalitativ innehållsanalys och baseras på fyra biografier. Resultat: I resultatet framkom att unga personer med en cancersjukdom upplever både negativa och positiva känslor. Negativa känslor upplevdes framförallt i samband med att få diagnosen, behandlingar och den livsförändring som sjukdomen för med sig. Positiva känslor beskrevs ofta i relationen till anhöriga och vid tankar på framtiden. Slutsats: De känslor som beskrevs i resultatet var centrerade kring sjukdomen, den förändrade tillvaron, relationer, döden och framtiden. Inom alla områden framkom känslor som kunde relateras till lidande och negativ påverkan. Känslor relaterade till hälsa och positiv påverkan var framträdande inom alla områden förutom i relation till själva sjukdomen. Klinisk betydelse: Resultatet av föreliggande studie kan bidra till ökad förståelse hos blivande vårdpersonal och vårdpersonal som arbetar med unga cancerpatienter. / Background: Cancer is a common public health problem, in Sweden there are 800 new young adult sufferers every year. For young adults experiencing an upheaval time in life a cancer disease results in changing roles and an altered self-image. When life and health is threatened there is a strong need to express feelings. Through the narration experiences are clarified, for themselves and for others. Aim: The aim of the study is to describe young people’s feelings of living with a cancer disease, according to relevant literature. Method: The study was formed by a qualitative content analysis based on four biographies. Results: The results revealed that young people with cancer experience both negative and positive feelings. Negative feelings were experienced primarily during time of diagnosis, treatments, and the life changes that comes with the disease. Positive feelings were often described in relation to families and the thoughts of the future. Conclusion: The feelings described in the results were centered on the disease, the altered life, relationships, death and the future. All areas showed feelings that could be related to suffering and negative impact. Feelings related to health and positive impact was prominent in all areas except in relation to the disease itself. Clinical significance: The results of the present study may contribute to a better understanding of future healthcare professionals and current healthcare professionals who work with young patients with cancer. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2015</p>

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartlägga unga vuxnas (18-24 år) upplevelse av arbetslöshet. Utifrån sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslöshet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansåg att det var en positiv eller önskvärd situation att befinna sig i. Slutsatserna indikerar på att arbetslöshet är en problematisk och utsatt situation. Arbetslösheten hade påverkat individerna djupt, den berörde individernas valmående och självkänsla. Slutsatserna antyder även att bemötande och engagemang från personal är avgörande för individernas trevnad. En aktiv insats ansågs bättre än en passiv insats för deras välmående. Upplevelsen av omgivningens syn kunde vara nedvärderande, medlidsam eller neutral. Hur situationen än såg ut hade intervjupersonerna optimistiska framtidstankar, vilka rörde både den närmaste framtiden och ett långsiktigt perspektiv.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan hos unga flickor har ökat drastiskt och förändringar i miljöer där ungdomar befinner sig kan vara en anledning till denna ökning. Media har stor inverkan på människor då vi dagligen exponeras i form av internet, sociala medier, TV och press. I dagens samhälle ligger stort fokus på hälsa och kroppsförändring vilket måga ungdomar vill sträva efter. Syfte: Att undersöka medias beskrivning av rådande kroppsideal och dess påverkan på unga flickor i åldern 13-25 år. Metod:  Detta var en litteraturstudie med tematisk metod och databaserna som användes för att hitta artiklar var PubMed och Psycinfo. Utefter de resultaten som hittades framkom tre teman. Resultat: Medias tunna kroppsideal kan bidra till att unga flickor får sämre självkänsla och ångest och kan leda till depression och ätstörningar. Kroppsuppfattningen visade sig vara sämst under tonåren och att jämföra sig med andra och känna press från omgivningen var ett vanligt förekommande. Att förändra sitt utseende för att uppå de ideal som media skapar genom plastikkirurgi, diet eller träning är idag många ungdomars lösning för att få passa in. Fyra teman framkom i resultatet: Felaktig kroppsuppfattning, Press att förändra, Påverkar självkänslan och Försämrat välbefinnande. Implikation: Att informera om hälsa i skolorna hade kunnat vara   en åtgärd men även fortsatt forskning inom området behövs för att i framtiden hitta lösningar på problemet.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2004.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2001. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Växjö : Växjö universitet, 2006.

Fysisk planering är en praktik som påverkar och berör alla medborgare. Alla använder den fysiska omgivningen som på ett eller annat sätt är resultatet av just den fysiska planeringspraktiken. Det är också lagstadgat genom Plan- och bygglagen (PBL) att alla medborgare skall ha demokratisk möjlighet till insyn och påverkan vad gäller planering. Ändå fylls samrådsmötena till största del av priviligierade, välutbildade, äldre män, vilket skapat debatt om rättviseaspekter i medborgardeltagandet, att en skevhet i representationen även skapar en skevhet i de önskemål och viljor som kommer fram i samrådsskedet. För barn och unga är möjligheten att kunna utöva sin demokratiska rätt enligt PBL till stor del en fråga om tillgänglighet - hur tillgänglig planeringen är för just barn och unga. PBL:s bestämmelse om möjlighet till insyn och påverkan gäller alla medborgare, oavsett ålder. Ju yngre barnet är desto större behov har det av en talesperson eller en slags guide som kan slussa och hjälpa barnet att förstå och berätta om vad som gäller i den aktuella situationen, till exempel vid upprättandet av en detaljplan. Därmed har de också sämre tillgång till planering och planfrågor. Men hur väl fungerar PBL:s bestämmelser om samråd och kungörelse när det kommer till ungdomar? Syftet med uppsatsen är att kartlägga och undersöka ungdomars möjligheter till medborgardeltagande i fysisk planering genom att se på deras kunskaper gällande planer och planprocess, intresse för deltagande samt hur väl de nås av planeringens kommunikation i planprocessen. Genom en enkätundersökning har ungdomar därför besvarat frågor om sitt intresse att delta i planering, sin användning av samrådets kommunikationskanaler samt kunskaper i planer och planeringens demokratiaspekter. Undersökningen visar att ungdomarna, trots att de är intresserade, inte ser planeringen. De har även goda kunskaper om demokratin i planprocessen men vet däremot inte vart de vänder sig i de fall de har synpunkter gällande fysisk planering. Här tycks finnas något av planeringens moment 22, ungdomarna hittar inte planeringen, använder inte dess kanaler och känner inte till tillräckligt för att själv uppsöka den. Samtidigt behöver samrådsdeltagarna bli fler och yngre för att möjliggöra hållbara planer som är förankrade hos medborgarna. Arbetet presenterar ett antal möjliga vägar för att öka synligheten i planeringen liksom föreslår sätt för att öka dess tillgänglighet ur ett ungt perspektiv.

Bakgrund: Var tredje människa kommer någon gång i livet att få en cancerdiagnos. Att vara ung vuxen och leva med en cancersjukdom innebär en stor livsförändring och är i många fall även livshotande. Copingstrategier och sociala faktorer är viktiga hjälpmedel för att hantera den psykologiska biten av sjukdomen. Syfte: Att belysa upplevelser av att vara ung vuxen och leva med en cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Fyra teman framkom: Dimensioner av stöd, Coping, Psykologisk stress och Utmaningen fortsätter. Patienter upplevde olika behov av stöd och använde sig av olika copingstrategier för att hantera sin nya vardag. Olika faktorer bidrog till att patienterna upplevde psykologisk stress, vilka även kunde finnas kvar en tid efter sjukdomen.  Slutsats: Patienterna har stort behov av olika typer av stöd och coping vilket upprätthölls genom bra information och begriplighet. Patienterna led av psykologisk stress vilket beskrevs genom en känsla av isolering som behövdes göras hanterbar. När behandlingen var avslutad fanns fortfarande en stor rädsla för återfall, där meningsfullhet gjorde det lättare för dem att hantera rädslor och oro. Klinisk betydelse: Ämnet kommer att bidra till en ökad förståelse om vad som är viktigt för patientgruppen unga vuxna med cancer. Med kunskapen kommer sjukvårdspersonal att kunna anpassa sin information till denna patientgrupp. / Background: One in every three people will get cancer some time during their lifetime. Being a young adult with cancer is a life changing experience, and is in many cases even life threatening. Coping strategies and social factors are important tools for managing the psychological aspects of the disease: Aim: To highlight the experiences of being a young adult living with a cancer. Method: A literature review based on ten scientific articles with qualitative approach. Results: Four themes emerged: Dimensions of support, Coping, Psychological stress and the challenge continues. Patients experienced different needs for support and used different coping strategies to deal with their new life situation. Various factors contributed to the patient’s experience of psychological stress, which could also be retained a time after the disease. Conclusion: Patients had a great need for different types of support and coping which was maintained through good information and comprehensibility. The patients suffered from psychological stress, which was described by a sense of isolation that needed to be done manageable. When treatment was completed, there was still a great fear of recurrence, where meaningfulness made it easier for them to deal with fears and concerns. Clinical significance: The subject will contribute to a better understanding of what is important for the patient group young adults with cancer. With this knowledge the healthcare staff will be able to customize their information in this patient group. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium januari 2016</p>

The purpose of the paper is to investigate how young adults experience their situation in the labor market and its consequences for everyday life. This is a qualitative study where the interviewees have described their experiences in the labor market, which resulted in a predominantly negative tone. Interviewees point out the problem of the insecure employment forms which affect their lives a lot because they are unable to plan their free time due to unscheduled work and uncomfortable working hours. Furthermore, they describe the labor market as uncertain as concerns about the uncertain future are significant. Hence, how to make the economy go together and create a stable life. They have dreams of the future and with some fear the majority have chosen to study to achieve their goals, however, the interviewees are convinced that their way there will be long and complicated. Interviewees prove to be very disappointed that it is very difficult for them to establish themselves in the labor market, where they have noticed that the response to them is not the same as for the other employees. The result is supported by previous research, which is described in the paper. There sometimes the sociologist Karl Marx describing capitalism in a changed society and the consequences of this. Furthermore, the theory describes unsafe jobs, the high demands of society, the importance of education in order to achieve better chances of establishing, flexible work life and theories of how success is to be achieved. Keywords: Young adults, labor market, working life, insecure job, establishment / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur unga vuxna upplever sin situation på arbetsmarknaden och dess konsekvenser för vardagslivet. Detta är en kvalitativ studie där intervjupersonerna har beskrivit sina erfarenheter av arbetsmarknaden vilket resulterade i en övervägande negativ ton. Intervjupersonerna påpekar problematiken av de osäkra anställningsformerna vilket påverkar deras liv en hel del där de inte upplever att de har möjlighet att planera sin fritid på grund av ej schemalagt arbete och obekväma arbetstider.Vidare beskriver de arbetsmarknaden som osäker där oron för den ovissa framtiden är påtaglig. Därav hur de ska få ekonomin att gå ihop och skapa sig ett stabilt liv. De berättar att de har drömmar om framtiden och med viss rädsla har flertalet valt att studera för att uppnå sina mål, dock är intervjupersonerna övertygade om att vägen dit kommer vara lång och komplicerad. Intervjupersonerna visar sig vara påtagligt besvikna överde svårigheter de upplever med att etablera sig på arbetsmarknaden där de har märkt av att bemötandet gentemot dem inte är detsamma som för de övriga anställda. Resultatet tar stöd i tidigare forskning som redogörs i uppsatsen. Där ibland sociologen Karl Marx som beskriver kapitalismen i ett förändrat samhälle och konsekvenserna av detta. Vidare i teorin redogörs det om osäkra jobb, samhällets höga krav, vikten av utbildning för att erhålla bättre chanser för att etablera sig, det flexibla arbetslivet och teorier angående hur framgångska uppnås.

I närmare 100 år har sociala frågor diskuterats i Sverige och i takt med att samhället förändras, ändras även synen på människan och samhällets normer och värderingar. Synen på vad som är sociala problem och vad som orsakar dem har förändrats och även det sociala arbetet genomgår förändringar och påverkas kontinuerligt av både lokala och globala processer. De sociala skillnaderna har de senaste årtiondena ökat både mellan och inom länder och sociala skillnader kan idag även ses mellan geografiska områden i städer. När en förvaltningsrätt ska avgöra frågan om ett barn ska vårdas av samhället, övergår det sociala arbetet till att även bli en rättslig process. Syftet i den här studien har varit att undersöka rättstillämpningen av 2 § LVU vid förvaltningsrätten i Luleå och Malmö. Genom valet av de två förvaltningsrätterna får studien med en samhällskontext vilket gjorde det möjligt att närmare undersöka om förändringar av samhällets normer och värderingar även kan ses vid beslut om beredande av vård för barn genom tvång. I studien undersöktes vilka rekvisit de båda förvaltningsrätterna grundat sina beslut på och vilka likheter som kunde ses i det fattade besluten gällande bifall eller avslag på socialnämndernas ansökningar om vård enligt 2 § LVU. En kvalitativ ansats med innehållsanalys som metod har använts för studien som omfattar 31 förvaltningsrättsbeslut och berörde 42 barn. I studien har domskälen i förvaltningsrätternas beslut använts för att identifiera de rekvisit och argument som förvaltningsrätterna angett som grund för sina beslut. Resultatet av de i studien ingående 42 ärendena, med 37 bifall respektive fem avslag, var jämnt fördelade mellan de båda förvaltningsrätterna. Av de fyra rekvisiten i 2 § LVU har de båda förvaltningsrätterna nämnt rekvisitet brister i omsorgen i nästan samtliga bifallna beslut. I de ansökningar som rätterna avslog, angavs också liknande rättsliga argument. Studiens resultat visar på slutsatser om att liknande fall har bedömts på liknande sätt och med liknande rättsliga argument av de båda förvaltningsrätterna.