Mammaledighet för unga mödrar och sociala behov som blir aktuella i samband med det. Denna studie belyser unga mödrars upplevelser kring en viss småbarnförälders mötesplats. Mötesplatsen som studeras är öppen för båda könen men däremot återspeglas endast det kvinnliga perspektivet då informanterna enbart är kvinnor. I denna studie är källmaterialet insamlade öppna intervjuer med deltagare vilket analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys för att kunna komma åt en mer komplicerad tolkning och inte bara en mätning av resultat. Intervjuer spelas inoch transkriberas. Texten sorteras, kodas och kodningar jämförs. Analysen urskiljs i de redan existerande teoretiska perspektiven. Teorierna som används är ungdomskulturen, ålders normativitet - ålderism, social interaktion som ett rollspel. Detta vidare skapar en slutprodukt som färdigställs i rapportform. Unga mödrars behov i samband med mötesplatser lämpade deras socioekonomiska ställning kortfattat innebär en möjlighet att träffa andra unga föräldrar och känna sig accepterad oavsett bakgrund, kunna utbyta erfarenheter samt använda tiden värdefullt.

Historiskt sett så har mannen alltid setts som den resande kosmopoliten och kvinnan den som stannar hemma och tar hand om hushållet. Men tiderna förändras och detta levnadssätt sägs ha gått till historien, eller? Feminister världen över debatterar även om att kvinnans roll som objekt ses tydligt i modemagasin, trots den starka frigörelsen och hennes förändrade status i samhället. I denna uppsats ger jag er en bild av svenska tidningen Cosmopolitans kvinnliga kosmopolit och hur hon framställs. Det som gör det extra intressant är namnet Cosmopolitan och dess koppling till kosmopolitism. Med hjälp av en semiotisk analys har jag funnit tecken som ger mig svar på hur kvinnan framställs och vilken av kosmopolitismens definitioner hon passar mest in på. Uppsatsens genomförande grundar sig på 12 utvalda reportage från tidningens resesidor, där tio kommer från 2011 och två från 2010. Alla reportage behandlar på något sätt kvinnans position och framställning samt begreppet kosmopolitism. Jag har delat upp texten i teman som tar upp kvinnans relation till platsen, de kulturella mötena, relationen till det materiella och kvinnan och mannen. Jag har i mitt empiriska material funnit flera tecken på att hon blir ett objekt inför sig själv – ett objekt i ständig förnyelse och förbättring genom diverse materiella ting såsom nya kläder, spabehandlingar, vackra stränder, dyra hotell och heta uteställen. Objektet kan kopplas till den instrumentella kosmopolitens leverne som handlar om ett lyxigt kapital som innefattar makt och överlägsenhet. I ett fåtal artiklar finner hon intresse i andra kulturer, men det är framförallt upplevelser på det privata planet som skapar lyckan. Det heterosexuella paret på resa tillsammans hör också till vanligheterna och hon åker hellre med sin pojkvän än sina tjejkompisar när det vankas avkoppling. Platsens betydelse visade sig även den vara viktig, då det är storstadspuls och exotiska resmål som hägrar – alltså shopping och kritvita stränder, ibland kombinerat med varandra.

Syftet med studien var att undersöka unga idrottares upplevelser av deras egna och omgivningens krav samt att undersöka vilka konsekvenser det innebar för individens hälsa. Frågeställningar baserades på studiens syfte som var att få förståelse för vilka krav idrottarna upplevde och varifrån de ansågs komma. Vidare frågeställningar var att undersöka hur kraven påverkade motivationen till idrottande samt att se vilka konsekvenser det innebar på individens hälsa. Metoden var av kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjufrågor som konstruerades utifrån en intervjuguide. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer på idrottande ungdomar från både en skidförening och en fotbollsförening i Gästrikland. Från individuella idrotten utfördes tre intervjuer och från lagidrotten, två intervjuer. Deltagarna var idrottsaktiva tjejer och killar mellan 15-20 år. Resultatet visade att ungdomarna anser att de största kraven kommer från dem själva och att i grund och botten upplevs idrottandet som positivt, motiverande och roligt. Trots det fanns tydliga indikationer kring de krav som ställdes och som ungdomarna upplevde. I negativ bemärkelse kan de upplevda kraven påverka individens fysiska som psykiska hälsa vilket påverkar livssituationer utöver idrotten. Från undersökningen är slutsatsen att de största upplevda kraven ansågs komma från ungdomarna själva men att idrottandet kändes motiverande och glädjefyllt.

Vi har valt att göra en studie där vårt syfte var att undersöka vad det är som påverkar att unga kvinnor mår dåligt samt varför de väljer att skada sig själva. Genom en kvalitativ studie har vi tagit del av unga kvinnors och olika instansers livsberättelser och erfarenheter kring dessa fenomen. Det som ligger till grund för vår analys är resultatet utifrån livsberättelserna och erfarenheterna samt tidigare forskning. Detta för att väga upp vårt material i analysen då det är en mindre studie som vi har gjort. Genom våra sju intervjuer, tre stycken unga kvinnor och fyra stycken instanser, har vi kommit fram till att kvinnorna påverkas av yttre faktorer, exempelvis av de saker som skrivs i media. En annan faktor som vi såg påverkade kvinnorna var familjesituationen, där tryggheten inte alltid har funnits med i bilden. Det som även uppkom var de krav som ställs på de unga kvinnorna, hur de ska förhålla sig i samhället exempelvis i skolan. Genom vår studie hoppas vi kunna uppmärksamma problemet kring den psykiska ohälsan som bidrar till att unga kvinnor skadar sig själva.

The purpose of this study was to examine psychosomaticsymptomsissuesamongst children and adolescents between the ages of 0-18 years and to clarify the underlying factors.Method: Literature study based on 10 scientific articles.Results: Psychosomatic issues amongst children and adolescents, due to stress, were common in Europe and Scandinavia. The symptoms varied between gender and age. The underlying factors were mainly school environmental issues, home conditions, socio-economic situations and disputes with teachers and peers. The symptoms varied from headache, gastro intestinal problems and insomnia to eating disorders, depression and pounding heart.               Conclusion: The future of children’s psychosomatic health depends on interventions on all levels of society since they are affected by everything from school environment and home conditions to unemployment and recession. / Syftet med denna studie var att belysa psykosomatiska symptom hos barn och ungdomar i åldrarna 0-18 år samt tydliggöra bakomliggande orsaker.Metod: Litteraturstudie baserat på 10 stycken vetenskapliga artiklar.Resultat: Barn i Europa, främst Skandinavien, upplevde olika psykosomatiska symptom till följd av stressande händelser och dessa symptom varierade även mellan ålder och kön. Skolmiljön var en stor utlösande faktor, likväl som hemförhållanden, socioekonomisk situation och osämja med lärare, jämnåriga och familjemedlemmar. Symptomen var allt från huvudvärk, mag- tarmproblem och sömnsvårigheter till nedstämdhet, ätstörningar och hjärtklappning.Slutsats: Barns framtida psykosomatiska hälsa är beroende av insatser på alla nivåer i samhället, då de påverkas av allt från skolmiljöerna de befinner sig i och hemförhållanden, till arbetslöshet och lågkonjunktur.

The purpose of this paper was to investigate what young behavioral science students, born in the 1980s, think is important in their future work life. The purpose has also been to investigate what attitudes the behavioral science students have towards their future work life, and what place work has in the young behavioral science students lives. After clarification of above, the aim has also been to compare the results with former research. Thereafter the purpose has been to investigate whether traditional work motivation and job satisfaction theories are applicable for young people today. The empirical material is based on interviews with six women who study behavioral science at various levels. The results show that work seems to have a central place in young peoples lives, despite the some what inconclusive results. Young behavioral science students strive after a work where there are good fellow workers and a good leader. The work should also bring good opportunities for development, both on a career level and on a personal level. The salary is one of the most important things with work, but it is not one of the most important things in life. The young behavioral science students are satisfied with how they think that their future work life will turn out to be. Young people in former research, agrees with the behavioral science students, but not to a full extent. Work motivation theories and job satisfaction theories can be seen as applicable for young people, but how much varies from theory to theory. Hackman & Oldham’s Work characteristics model from 1980 and Locke’s value theory from 1976 has been found most applicable among the theories in this paper. / Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur unga beteendevetarstudenter, födda på 1980-talet, ser på sitt framtida arbetsliv. Syftet har även varit att undersöka vad dessa unga beteendevetarstudenter tycker är viktigt i arbetslivet samt vad arbete har för plats i ungas liv. Efter klarläggning av ovanstående har syftet dessutom varit att jämföra resultatet med unga i tidigare forskning, för att sedan undersöka huruvida traditionella arbetsmotivations- och arbetstillfredsställelseteorier är tillämpbara för unga idag. Det empiriska materialet bygger på intervjuer med sex kvinnor som studerar beteendevetenskap på olika nivåer. Resultatet visar att arbetet verkar ha en central plats i livet bland unga, trots en aning tvetydiga resultat. Unga beteendevetarstudenter eftersträvar ett arbete med bra arbetskamrater och chef, och som är utvecklande på olika plan. Lönen är också mycket viktig i arbetet, men inte det viktigaste i livet. Beteendevetarstudenterna är nöjda med hur framtida arbetsliv tros bli. Unga i tidigare forskning har liknande attityder, värderingar och inställningar. Arbetsmotivations- och arbetstillfredsställelseteorierna kan alla ses som tillämpbara men i varierad grad. Tillämpbara teorier för dagens unga är framförallt Hackmans & Oldhams arbetskaraktäristika modell från 1980 samt Lockes värdeteori från 1976.

En av turismindustrins största utmaningar är att identifiera potentiella målgrupper och sedan kunna tillgodose turisters varierade behov. En av de främsta målgrupperna inom svensk turismindustri är turister av tysk nationalitet. VisitSweden menar att de två mest betydelsefulla tyska målgrupperna i Sverige utgörs av WHOPS och barnfamiljer, men det finns ytterligare ett segment av turister vilka anses ha goda framtidsutsikter; nämligen unga turister. Under de senaste åren har det blivit tydligt att unga turister är ett allt viktigare segment inom turismindustrin och utgör en märkbar del av antalet inkommande turister till destinationer runt om i världen.   Med en deduktiv ansats och kvantitativ metod har vi, med hjälp av ett snöbollsurval, genomfört en enkätundersökning på unga tyskar mellan 18-30 år. Utifrån teorier om resmotiv utfördes en studie för att öka kunskapen om unga tyska turisters uppfattning om Sverige som destination och unga tyska turisters resvanor. Studiens huvudsakliga syfte är att göra en inventering av de faktorer som formar unga tyska turisters bild av Sverige som destination samt deras resvanor. Med studien vill vi också belysa resvanor och de allmänna resmotiv som kännetecknar unga tyska turister.   I resultatet av studien framkommer det att de flesta unga tyska turister har en positiv bild av Sverige och är mer än villiga att besöka Sverige. Den största dominerande faktorn i de unga turisternas Sverigebild är utan tvekan naturen. Förutom naturen finner den unga tyska turisten att Sverige står för fridfullhet, frisk luft och att det är ett relativt säkert land. En majoritet av unga tyska turister är självständiga och vill arrangera sina resor själva. De huvudsakliga resmotiv som ligger till grund för viljan att besöka Sverige är att lära känna landets kultur och människor, besöka turisthistoriska attraktioner på egen hand, få lugn och ro, utöva sport- och fritidsaktiviteter samt utbildning.

BAKGRUND: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna idag. Det är bara fem procent av kvinnorna som insjuknar som är under 40år.  Pågrund av den låga siffran av unga kvinnor som insjuknar finns det anledning att tro att vården till dem inte är anpassat till situationen de lever i. Pågrund av att de unga kvinnorna är få kan kunskapen kring deras upplevelser vara bristfällig och därför blir vården till dem svårare att anpassa. SYFTE: Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor som drabbats av bröstcancer före menopaus påverkas i sin familjesituation och deras behov av stöd. METOD: Studien är en litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar. RESULTAT: Resultatet visar att unga kvinnor känner att de inte passar in i bröstcancervården. De upplever att vården till kvinnor i deras ålder är bristfällig. Det är en svår situation att vara mitt uppe i livet med barn, partner och karriär samtidigt som de lever med diagnos och behandling av bröstcancer vilket för många leder till ett livslidande. KONKLUSION: Det är viktigt att belysa de unga kvinnornas upplevelser för att göra vården mer anpassad till dem. Kunskapen underlättar sjuksköterskans arbete med att se varje patient som unik och behandla varje patient efter det. / BACKGROUND: Breastcancer is one of the most common cancer types. There are only five percent who get sick under the age of 40. Because of the low number of young women who become ill, there is reason to believe that the care for them is not adapted to their life situation. Because the small number the knowledge about the women´s experiences be flawed and therefore the care for them is difficult to adapt.AIM: The aim of this study is to examine how women suffering from breast cancer before menopause are affected in their family situation and their need for support.METHOD: This study is a literature review based on nine scientific articles.RESULTS: The results show that young women felt misfit in the breastcancer care. They experience that there is no care for women in their age. It is a difficult situation to live in the middle of life with children, partner and carrier during the diagnosis and treatment of breastcancer which for many leads to a life suffering.CONCLUSIONS: It is important to illuminate the young women’s experience to make the care more fitted to them. This knowledge facilitates nurse’s work to see every patient as unique, and treat them after that.

BAKGRUND: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna idag. Det är bara fem procent av kvinnorna som insjuknar som är under 40år.  Pågrund av den låga siffran av unga kvinnor som insjuknar finns det anledning att tro att vården till dem inte är anpassat till situationen de lever i. Pågrund av att de unga kvinnorna är få kan kunskapen kring deras upplevelser vara bristfällig och därför blir vården till dem svårare att anpassa. SYFTE: Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor som drabbats av bröstcancer före menopaus påverkas i sin familjesituation och deras behov av stöd. METOD: Studien är en litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar. RESULTAT: Resultatet visar att unga kvinnor känner att de inte passar in i bröstcancervården. De upplever att vården till kvinnor i deras ålder är bristfällig. Det är en svår situation att vara mitt uppe i livet med barn, partner och karriär samtidigt som de lever med diagnos och behandling av bröstcancer vilket för många leder till ett livslidande. KONKLUSION: Det är viktigt att belysa de unga kvinnornas upplevelser för att göra vården mer anpassad till dem. Kunskapen underlättar sjuksköterskans arbete med att se varje patient som unik och behandla varje patient efter det. / BACKGROUND: Breastcancer is one of the most common cancer types. There are only five percent who get sick under the age of 40. Because of the low number of young women who become ill, there is reason to believe that the care for them is not adapted to their life situation. Because the small number the knowledge about the women´s experiences be flawed and therefore the care for them is difficult to adapt.AIM: The aim of this study is to examine how women suffering from breast cancer before menopause are affected in their family situation and their need for support.METHOD: This study is a literature review based on nine scientific articles.RESULTS: The results show that young women felt misfit in the breastcancer care. They experience that there is no care for women in their age. It is a difficult situation to live in the middle of life with children, partner and carrier during the diagnosis and treatment of breastcancer which for many leads to a life suffering.CONCLUSIONS: It is important to illuminate the young women’s experience to make the care more fitted to them. This knowledge facilitates nurse’s work to see every patient as unique, and treat them after that.

Syftet med min uppsats är att ta reda på hur unga kvinnor genom en estetisk praktik – fotografiet - skapar sin identitet och söker sitt vuxenblivande. Min uppsats har som rubrik – Betrakta och bli betraktad vilket för tankarna till kvinnan som objekt i en heteronormativ ordning där den manliga blicken är norm. Genom att undersöka elevernas estetiska praktik kan jag förbereda min egen roll som bildpedagog och öka min egen förståelse för hur eleverna fotograferar i skolan. Hur reproducerar eleverna bilden av den unga kvinnan i det här rollspelet? Är det inte förrän eleverna har tagit den här typen av fotografier som en diskussion om våra föreställningar och förväntningar på kvinnan idag kan komma i fokus och förändras? Att det i den här praktiken kan väckas en medvetenhet hos eleverna. Genom att eleven får agera modell, fotograf och betraktare kan eleverna skapa sig en konkret uppfattning om hur det är att vara kvinnan på bilden, fotografen och betraktaren. Jag kommer med hjälp av genusteorin undersöka identitetsskapande med begreppet vuxenblivande genom estetiska praktiker- fotografiet hos elever i en gymnasieskola. En form av Visuell etnografisk metod är min huvudmetod i undersökningen. Jag har tillsammans med elever tittat på fotografier genom en mindre deltagande observation. Min empiri innefattar fotografier, skriftliga frågor och svar samt samtal och reflektioner från mina observationer. Jag har varit i kontakt med sammanlagt fyra informanter. Tre av tjejerna går i samma klass på gymnasiet, den fjärde går i en annan skola. Informanterna i kursen Foto C lämnade fotografier till mig och svarade på frågor utifrån fotografens perspektiv. Två av tjejerna har fått titta på bilderna av de unga kvinnorna och svarat på frågor utifrån ett betraktarperspektiv. Modellen var i samtliga fall inte en elev i klassen. Jag har valt att huvudsakligen titta närmare på två av fotografierna från en uppgift. Kriterierna för uppgiften var att tekniskt behärska en digitalkamera, ljussättning och bildbehandling i programvaran Adobe Photoshop. Hur har eleverna utifrån den här relativt öppna uppgiften valt modell, miljö och övrig rekvisita. Hur har mina tankar bidragit till att jag som blivande bildpedagog förändrats? Kan jag genom att medvetandegöra konstruktionen av bilden av den unga kvinnan i media motivera eleverna till att gestalata de här bildtyperna på ett kritiskt sätt. I min gestaltning har jag försökt synliggöra mitt eget vuxenblivande och kvinnoblivande. Jag blev fotograferad för tidningar som barn. Jag minns det som roligt och spännande utan att fundera på att det var andra som betraktade de här relativt oskyldiga reklambilderna för kläder och läskedryck. Men att alltid vara påpassad och med ett krav att alltid se söt ut gav de här erfarenheterna under mitt vuxenblivande en förväntan på mig. Jag har inte reflekterat tidigare över att jag i princip är uppfostrad att bli betraktad, uppväxt med min mamma som var mitt i sin, ännu inte avslutade, fotomodellskarriär. Jag har gått tillbaka till fotografierna på mig som ung kvinna, min mamma och kvinnliga ikoner och skapat ett bildcollage presenterat i tidningsformat. Det har varit intressant att ställa de här bilderna mot mitt empiriska material i undersökningen. Kanske är det elevernas samtal om bilderna som skiljer mitt och deras vuxenblivande åt. Sexualiseringen av kroppen i media har ökat och att ungdomar idag har en annan medvetenhet är ett led i utvecklingen. Jag möter den nya medvetenheten hos mina informanter i undersökningen. Jag förvånas och gläds åt att den finns hos eleverna. Trots medvetenheten visar tjejerna en acceptans av bilden av den unga kvinnan. De protesterar mot bilden av den unga kvinnan likväl som de medverkar till reproduceringen av den. Hur har jag som blivande bildpedagog förändrats genom den här undersökningen? Kan jag genom att medvetandegöra konstruktionen av bilden av den unga kvinnan i media motivera eleverna till att gestalta den här bildtypen på ett kritiskt sätt? Jag hoppas det och kanske kan det bidra till att fortsätta utveckla förståelsen av bildens betydelser i media hos mina elever. / BI/Media