Omkring 190 000 barn och unga vuxna har någon form av psykisk ohälsa idag. Depression blir allt vanligare bland unga vuxna och detta innebär att sjuksköterskan kommer möta dessa personer inom olika verksamheter i vården, och inte bara inom psykiatrin. Det blir betydelsefullt att få en ökad kunskap om unga vuxnas upplevelser av att leva med depression för att kunna möta dessa patienter och deras behov. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med depression. Databaserna Cinahl och PsycINFO användes när vetenskapliga artiklar söktes och litteraturstudien bygger på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Samtliga artiklar lästes och granskades för att kunna få en övergripande förståelse för data som publicerats. Tre olika teman och sju olika subteman kunde identifieras. ”Att dra sig undan”, ”Att vilja ha ett skyddsnät” och ”Att uppleva lidande” var de olika teman som kom fram under analysarbetet. Resultatet visar att unga vuxna upplever sig annorlunda, ensamma, är oroliga och rädda för stigmatisering i samband med sin depression. Sjuksköterskan behöver skapa förutsättningar som kan hjälpa de unga vuxna till att känna hälsa, välbefinnande samt att tro på en ljusare framtid. Att nå patienten är ett viktigt verktyg för sjuksköterskan för att hen ska kunna möta den unga vuxna patienten.

Bakgrund: Vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige är bröstcancer. Kvinnor i högre ålder drabbas oftare men forskning visar att yngre kvinnor under 50 år också drabbas och med en sämre prognos. När en kvinna drabbas av bröstcancer kan en påverkan ske både psykiskt och fysiskt. Vanligaste behandlingarna är operation, cytostatika och strålbehandling. Det är en stor känslomässig process att genomgå någon av dessa behandlingar. Varje kvinnas cancer är individuell, deras upplevelser av bröstcancer och vården är även den individuell. Det är då viktigt att sjuksköterskan och all annan vårdpersonal arbetar personcentrerat för att kunna bygga upp vården utefter hur patienten vill ha det. Samt att vårdpersonalen vågar fråga och se varje person som en unik individ.   Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnors upplevelser under sin bröstcancerbehandling. Metod: Studien baserades på fyra patografier där en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i Lundman och Graneheims metodik har använts.  Resultat: Resultatet baserades på tre huvudkategorier: Förändrad självbild, Känslokarusell och Att möta en ung kvinna med bröstcancer. Under sin bröstcancerbehandling påverkades kvinnorna både psykiskt och fysiskt. Kvinnorna påverkades med en förändrad självbild eftersom kroppen förändrades under en bröstcancerbehandling. Kvinnorna upplevde känslor som rädsla, oro samt ångest under sin bröstcancerbehandling och de kände sig även ensamma i att vara sjuka. Resultatet visar att kvinnorna var i behov av ett gott bemötande och goda relationer från både vården, familj och vänner.   Slutsats: Tiden under bröstcancerbehandlingen upplevdes som påfrestande och påverkade kvinnornas liv både psykiskt och fysiskt. Resultatet visar viktiga faktorer som vårdpersonal kan använda för att kunna ge en så individanpassad och personcentrerad vård som möjligt.

No description available.

Problematiskt datorspelande är ett beteende som ökar hos våra barn och unga. Några utvecklar beroende, diagnosen är ny och benämns gaming disorder. De barn och unga som utvecklar gaming disorder lider av ohälsa både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjuksköterskan har en betydande roll vid beroendesjukdomar och dess interventioner. Syftet var att sammanställa och beskriva det vetenskapliga underlaget gällande vilka interventioner som används och dessa interventioners effekt hos barn och unga när det gäller gaming disorder. Beskrivande litteraturöversikt har använts som metod, där 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod söktes i databaserna Cinahl, APA Psykinfo och Pubmed (n=9) och en manuell litteratursökning av referenslistor (n=2) som besvarade syftet för examensarbetet. Elva artiklar granskades och analysen resulterade i två övergripande kategorier; interventioner vid gaming disorder och interventioners effekt, med tillhörande underkategorier. Interventioner som användes vid gaming disorder var olika former av kognitiv beteendeterapi (KBT) samt behandling med farmaka eller mindfulness. Resultatet visade att dessa interventioners effekt gav olika grad av symtomreducering vilket ledde till ökad hälsa. Slutsatsen av litteraturstudien är att den intervention som främst användes vid gaming disorder var KBT. Den viktigaste effekten av interventionerna var att få symtomreducering av svårighetsgraden. Även familjemedverkan spelade en viktig roll för interventionsresultatet. Denna studie kommer att kunna användas av sjuksköterskor som arbetar dels preventivt med barn och unga samt inom primärvård och barnpsykiatrisk vård. Studien kommer att ge dem en överblick över vilka interventioner som finns och vilka effekter som kan förväntas av initierad intervention.

Denna uppsats ska undersöka om och i vilken utsträckning kyrkorna i Sverige diskuterar frågan om porrberoende med ungdomarna i sin församling. Ett kvalitativt tillvägagångssätt användes, där sex olika församlingar intervjuades om huruvida de pratade om porr och porrmissbruk med ungdomarna i deras verksamhet. De tillfrågades också om vilken typ av material dem använde när det diskuterade frågan. Intervjuerna skedde via mejlsvar och via zoom. Resultatet visade på att det fortfarande är ett mycket känsligt ämne bland församlingarna och att dem få ungdomskonsulenterna som talade om det kände att de saknade både kunskap och material. Detta visar att kyrkorna fortfarande har mycket att jobba med när det gäller att arbeta med nya sociala frågor, som porrmissbruk bland ungdomar.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnor i åldersgruppen unga vuxna framställer sin ensamhet på Internet. Vi har kunnat se ensamhet som ett allt mer utbrett problem i dagens samhälle där tidigare undersökningar ofta har fokus på äldre människors ensamhet. Vårt bidrag blir därmed att undersöka unga vuxna kvinnors ensamhet och hur den konstrueras på Internet. Studien bygger på empiriskt material insamlat från bloggar, diskussionsforum och sociala medier där vi undersöker hur kvinnor interagerar med varandra inom olika forum på Internet. Till vår hjälp att analysera materialet har vi använt oss av det socialkonstruktionistiska perspektivet som teori och den diskursanalytiska metodansatsen, för att se hur kvinnor genom språket konstruerar ensamheten. I resultatet kunde vi se att unga vuxna kvinnor konstruerade sin ensamhet på olika sätt, där vi inom temana Ensamhet och gemenskap, Ensamhet och sociala förväntningar, Ensamhet och ohälsa och Den självvalda ensamheten fann olika tolkningsrepertoarer, subjektspositioner och även ett ideologiskt dilemma. Utifrån dessa kunde vi se hur framställningen av ensamhet på Internet övervägande konstruerades på ett negativt sätt, vilket tenderar till att unga vuxna kvinnor upplevde ensamhet i en mer negativ än positiv bemärkelse.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en ätstörning som främst drabbar unga kvinnor. Sjukdomen medför ett stort lidande på fysiska och psykiska plan, men en fastställd orsak till sjukdomen finns dock inte. För sjuksköterskan ska kunna ge god vård, lindra lidande och bidra till en ökad hälsa bör utgångspunkten alltid vara patientens livsvärld. Syfte: Syftet var att belysa unga kvinnor upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats och har baserats på sex olika självbiografier. Analysen gjordes utifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2017) manifesta innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer det att de unga kvinnorna upplever sin anorexia som en inre röst som kontrollerar varje steg de tar och blir en central roll i livet. Den som i största utsträckning påverkades negativt var den drabbade, men det gick även ut över familj, omgivning och relationer. Stödet från anhöriga och rätt bemötande i vården var avgörande för att bli frisk, både fysiskt och psykiskt. Slutsats: Sjukdomen anorexia nervosa bidrog med ett stort lidande, mest framträdande var livslidande och sjukdomslidande som innebar förödande konsekvenser för hälsan. En störd kroppsuppfattning och ett växande självhat bidrog till en självupptagenhet som stal tid och energi från familj och relationer. Stöd från familj och närstående kombinerad med rätt vård kan dock vara nyckeln till tillfrisknandet.

The younger generation is reportedly not reading anymore and the older generation is concerned. What can be done to make today's youth read more and can libraries be a part of projects which promote reading amongst young people? Some researchers suggest that the digital natives would perhaps be more interested in reading if they were able to read from a screen. But what do the young people say about e-books? Do they read e-books and is it possible that reluctant readers could be encouraged to read more if they got the option of a reading from a tablet? The purpose of this study is to explore the attitudes towards e-books and to see if students from a high school on the Åland Islands prefer one medium over the other. The study further wants to look into the reasons why, or why not they prefer e-books. Two groups of readers are compared with each other: avid readers and reluctant readers, in order to see if there is any difference between them concerning their attitude towards the e-book. Data was collected through a survey which was completed by 55 students aged between 16-18. The theoretical framework builds upon Mats Dolatkhah's ideas of materiality and modality of reading and texts. The results of this study show that the students are not fond of e-books and they actively state that they don't want everything in their lives to be dominated by technology and screens. It is possible to argue that this negative attitude towards e-books has something to do with the materiality of the medium. These results indicate that the young participants in this study aren't inclined to engage in reading with modern technology. The study also shows that the physical appearance of the printed book is a factor which contributes to the students' positive reading experiences.

Studiens syfte är att undersöka hur Uppsala kommun arbetar med barn och ungas deltagande i fysisk planering. Uppsala kommun har valts för att dem har tilldelats barnombudets barnrättspris och därav är de av intresse att få en djupare förståelse hur deras arbete med deltagande av barn och unga ser ut. Fokus ligger på att undersöka hur Uppsala kommuns inställning är till deltagande av barn och unga, vilka metoder som används samt fördelar och utmaningar som finns med deltagandet. Metoden som använts i studien är kvalitativa intervjuer där fyra tjänstemän från Uppsala kommun har deltagit och svarat på frågor utifrån frågeställningarna. Uppsatsens slutsatser är att Uppsala kommun har en mycket positiv inställning till barn och ungas deltagande. De använder sig av ett flertal olika metoder anpassade utifrån de barn som deltar. Fördelarna som beskrivs upplevs väga tyngre än de utmaningar som finns. Kommunen har förslag på hur utmaningarna vidare kan arbetas med för att hela tiden förbättra barn och ungas deltagande i den fysiska planeringen.

Denna uppsats undersöker hur Vimmerby kommun arbetar med landsbygdsutveckling, medborgardialog och inkludering av unga i kommunens arbete. Vimmerby kommun är en landsbygdskommun belägen i landsbygdslänet Kalmar. Uppsatsens frågeställningar har besvarats med hjälp av dokumentanalys och genom intervjuer med tjänstepersoner på Vimmerby kommun och Region Kalmar. I denna uppsats framkommer att landsbygdsutveckling i Vimmerby kommun är integrerat i stor del av kommunens arbete, detta för att stora delar av kommunen är landsbygd med mindre tätorter och orter. Det som framgår som viktiga faktorer för en levande landsbygd är bland annat kommunikationsmöjligheter, service och tillgängliga bostäder. I kommunen finns ett arbete med en Social Lokal Utvecklingsstrategi (SLUS) som syftar till att öka attraktionskraften och vara en medskapande medborgardialog med närings- och föreningsliv och medborgarna. Dialog och inkludering, speciellt med unga, är en utmaning för många kommuner. Representationen av unga i SLUS-projektet har inte varit så stor och kommunens arbete med ungdomsinflytande har skett med varierad framgång.