Syftet med föreliggande studie var att få en fördjupad förståelse av den upplevda skolsituationen förelever med ADHD. Vi intervjuade 12 elever med diagnosen ADHD och eleverna studerade inomgymnasieskola och vuxenutbildning i olika delar av Sverige. Vi var intresserade av hur elevernauppfattade sin skoltid utifrån ett stressperspektiv. Studien fokuserade på tre huvudsakligafrågeställningar: Hur elever med ADHD beskrev sina erfarenheter av skolsituationen, vilkasituationer eleverna upplevde skapade stress i skolsituationen, samt vilka situationer elever medADHD upplevde som positiva i skolsituationen. Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ studie medhalvstrukturerade intervjuer. Resultatet visade att elever med ADHD påverkades av stress i olika höggrad. En lärmiljö präglad av otydlighet och negativa relationer, var exempel på faktorer som kundestressa eleverna i skolsituationen. En lärmiljö präglad av tydlig undervisningsstruktur samtharmoniska relationer till lärare, var bidragande faktorer till en positiv upplevelse av skolsituationen.Uppsatsen har utformats i ett gemensamt samarbete där vi tillsammans var delaktiga genom helaprocessen.

Inkludering är ett centralt begrepp i specialpedagogiken. Förutsättningar att utgå från varje individs behov och förutsättningar gör att inkluderingsidealet kan uppfattas som ett svåruppnåeligt ideal i dagens skola. Undervisning utanför ramen för den ordinarie undervisningen en undantagslösning som endast får beslutas om när särskilda omständigheter förefaller. Det finns en kunskapslucka inom det specialpedagogiska forskningsfältet om individernas upplevelser av placering i särskild undervisningsgrupp. Detta bidrog till val av studiens fördjupningsområde. Syfte var att få en ökad kunskap och en fördjupad förståelse för hur unga vuxna har upplevt sin tid av att ha deltagit i undervisning på en resursskola. Syftet var också att söka efter eventuella samband mellan elevens behov och vad skolan, skolmiljön erbjudit, skolgång och individernas livssituation. Den här kvalitativa studien bygger på sju intervjuer, livsberättelser med elever om deras skolerfarenheter. Skolan har erbjudit olika pedagogiska lösningar som påverkat elevernas lärande och möjlighet att känna sig inkluderade. Skolplacering i särskild undervisningsgrupp eller ordinarie klass har gett långtgående konsekvenser och påverkat de unga in i vuxenlivet. I resultatet framkommer individuella förutsättningar, inkludering/exkludering och övergångar som centrala teman där en positiv utveckling framträder över tid, där tiden i resursskolan framstår som en tid av signifikans för respondenternas identitetsutveckling, relationsskapande, upplevelse av inkludering och delaktighet samt förberedelse inför vuxenlivet. Resultaten visar på att resursskolorna har inneburit en inkluderande lärmiljö, där de har fått pedagogiska och sociala behov tillgodosedda i ett sammanhang där de har blivit delaktiga, vilket haft en avgörande positiv roll för var och en av individernas liv. Specialpedagoger har ett ansvar att föra ut kunskapen om specialpedagogik till alla delar av skolans praktik. Förslagsvis kan delar av resursskolans arbetssätt eller metoder användas som förebild till inslag i ordinarie undervisningssammanhang.

Skolkuratorer har en unik position där de har möjligheten att fånga upp de elever som lider av psykisk ohälsa. Skolkuratorn är den professionen inom skolpersonalen som kan ses som den bindande länken mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Tidigare forskning visar att ungdomar som mår sämre psykiskt söker sig först till skolkuratorn och sen till annan skolpersonal. Skolkuratorns arbetsuppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande mot psykisk ohälsa hos eleverna. Denna studie undersöker vilken syn skolkuratorer har på psykisk ohälsa hos ungdomar mellan 13–19 år, samt om de har rätt förutsättningar att bedriva ett förebyggande arbete. I denna kvalitativa studie har det genomförts åtta semistrukturerade intervjuer på åtta skolkuratorer, fyra som arbetar inom högstadiet och fyra inom gymnasiet. Studiens resultat visar att elevers psykisk ohälsa orsakas av svårigheter inom familjeförhållanden och ungdomens sociala omgivning. Informanterna uppger att det finns brister inom det främjande och förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa bland unga. / School counselors have an unique position where they have the opportunity to identify students who suffer from mental illness. The school counselor is the profession within the school staff that can be seen as the binding link between school, social services and health care. Previous research shows that youth who suffer from mental illness address first to the school counselor and then to other school staff. The school counselor's task is to work to promote health and prevent mental illness among the students. This study examines the school counselors' views on mental illness in young people between the ages of 13–19, and whether they have the right conditions to carry out preventive work. In this qualitative study, eight semi-structured interviews were conducted with eight school counselors, four working at comprehensive school and four in upper secondary school. The results of the study show that students' mental illness is caused by difficulties in family relationships and the youth's social environment. The informants stated that there are shortcomings in the promotion and prevention work against mental illness among youth.

No description available.

There are many risk factors for youth regarding the development of a criminal behaviour. The purpose of this study is to examine how youth from families with low socio-economic status have a bigger risk of becoming criminals because of their low socio-economical background. The study is mainly focusing on the risk factor; low socio-economics and risk factors that are related to low socio-economics such as housing conditions and school. It’s a literature study that is based on previous research that is going to be interpreted by two different criminological theories. To give the reader an overall picture we are going to examine other risk factors as well. The result of the study shows that low socio-economics is an undeniable risk factor for developing a criminal behavior. It also shows that the residential area and the structural organization in the residential area can have a huge impact on the youth living there. Many times the whole area is a low socio-economic area which previous studies show is a usual risk factor. Meanwhile the structural organization in a residential area can sometimes make a risk factor while in other areas, it can be a protective factor, depending on how the structural organisation looks. The result also shows that children and youth in schools in these low socio-economic areas, present lower grades than the ones in other neighbourhoods. School results play a big role in the development of a criminal behaviour - low results are a big risk factor while good results can be a protective factor.

Syftet med denna uppsats är att genom åtta kvalitativa intervjuer undersöka kvinnors upplevelser av deras självpresentationer på Instagram. Den intervjuform som tillämpats i denna studie är semistrukturerade intervjuer. Urvalet i uppsatsen bestod av åtta kvinnor i åldern 18-25 år som är bosatta i olika delar av Stockholmsområdet. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Meads teori om den generaliserade andre och Goffmans teori om bland annat det dramaturgiska perspektivet samt intrycksstyrning. Det framkom även att respondenterna sökte sig till en grupp från sina följare genom att följa det ideal som existerar på Instagram. Vidare studerades respondenternas upplevelse av att ha öppen eller sluten Instagram, samt jämfördes deras upplevelser och erfarenheter av detta. Avslutningsvis visade det sig att respondenterna påverkades av självpresentationerna på Instagram på så sätt att de anpassade sig efter sin publik

Betting on sports is growing at a fast pace.  Betting addiction has today become a public health problem and young people in particular have a greater chance of becoming addicted to betting. Sports teams and leagues all over the world receive large sums of money from betting companies to be associated with them. Allsvenskan and and its teams recently entered a partnership with Unibet worth 1.8 billion kr over 12 years.    The purpose of my study was to investigate the opinions of young Swedish sports betting men (age 20-25) regarding sponsorship from betting companies to Allsvenskan and its clubs and to identify patterns of what impact sponsorship has on their gambling.    As help to analyze my respondents' answers, I used two theories. The attribution theory was used to analyze the first part of my purpose. With the theory, I analyzed whether my respondents had received an altruistic attribution to the sponsor because of the sponsorship. The second theory was the TPE framework and it was used for the other part for my purpose. With the TPE framework, I analyzed whether my respondents felt that other people were more affected by the sponsorship than themselves.    To gain a deeper insight in to the opinions of my respondents I used semi-structured interviews. The semi-structured interviews gave my respondents and I a chance to openly discuss the issues in the study.    The results showed that there had absolutely not been an altruistic attribution to the sponsor. All my respondents were against the sponsorship from betting companies to Allsvenskan and its teams. The main reason for the hostility towards betting company sponsorship was the unethical aspect. The respondents considered that betting can have negative effects if an addiction occurs. Betting companies should therefore not be marketed by Allsvenskan and its clubs since a lot of people have a strong bond to them. The TPE framework's theory that people often believe that other people are affected more than themselves was a good fit for my respondents. No patterns were found in my investigation because no one believed that the sponsorship had affected them in any way. The respondents understood that the sponsorship may have affected others and that the sponsorship may have affected them subconsciously. / Betting på sport växer i rask takt.  Bettingberoende har idag blivit ett folkhälsoproblem och framförallt yngre män har en större chans att hamna i ett bettingberoende. Sportlag och ligor över hela världen får stora summor pengar av bettingbolag för att associeras med dem. Allsvenskan och Allsvenska lag gick nyligen in i ett samarbete med Unibet som är värt 1.8 miljarder över 12 år.   Syftet med min studie var att undersöka unga svenska sportbettande mäns (20-25) åsikter kring sponsringen från bettingbolag till Allsvenskan och Allsvenskan klubbar samt identifiera mönster kring vad för påverkan sponsringen har på deras spelande.    Som hjälpmedel för att analysera mina respondenters svar använde jag mig av två teorier. Attribution teorin användes för att analysera den första delen i mitt syfte. Med teorin analyserade jag om mina respondenter hade fått en altruistisk attribution till sponsorn på grund av sponsringen. Den andre teorin var TPE-ramverket och användes till den andre delen i mitt syfte. Med TPE-ramverket analyserade jag om mina respondenter ansåg att andra påverkades mer av sponsringen än dem själva.   För att få en djupare insikt i mina respondenters åsikter och har jag använts mig av semistrukturerade intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna gav både mig och mina respondenter ett friare sätt att diskutera frågeställningarna.   Resultatet visade att det absolut inte hade uppstått en altruistisk attribution till sponsorn. Alla mina respondenter var emot sponsringen från bettingbolag till Allsvenskan och dess lag. Den främsta anledningen till fientligheten mot bettingbolagssponsringen var den oetiska aspekten. Respondenterna ansåg att betting kan medföra negativa effekter om ett beroende uppstår. Bettingbolag borde därav inte marknadsföras av Allsvenskan och Allsvenska klubbar som många människor har ett starkt band till.   TPE-ramverkets teori om att människor ofta anser att andra människor påverkas mer än sig själva stämde bra in på mina respondenter. Det hittades inga mönster i min undersökning eftersom ingen ansåg att sponsringen har påverkat dem på något sätt. Respondenterna hade en förståelse att sponsringen kan påverkat andra samt att sponsringen kan ha påverkat dem undermedvetet.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan kostvanor och psykisk ohälsa bland unga vuxna i ålder 20–30 år. De frågeställningar som studien undersöker är: ' • Finns det ett samband mellan ohälsosamma kostvanor och psykisk ohälsa? • Finns det ett samband mellan intaget av specifika livsmedel och psykisk ohälsa? Metod: En retrospektiv tvärsnittsstudie har gjorts på unga vuxna i åldern 20–30. Enkäter användes som datainsamlingsmetod och delades ut digitalt. Enkäten delades upp i två delar för att undersöka variablerna kostvanor och psykisk hälsa. För att undersöka psykisk ohälsa användes den validerade enkäten General Health Questionnaire (GHQ-12). För att mäta variabeln kost har frågor hämtats från GIH:s hälsoenkät och Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten (2010). Resultat: Bland de 221 individer som deltog i studien visade resultatet ett positivt, statistiskt signifikant samband mellan sämre kostvanor och psykisk ohälsa (r=0.15, p=0.024). När olika livsmedel analyserades separat sågs även ett positivt, statistiskt signifikant samband mellan intag av frukt och bär och psykisk ohälsa (r=0.146, p=0.044). Utöver detta visade resultatet ett svagt positivt samband mellan grönsaker och rotfrukter (r=0.13, p=0.053) och för choklad eller godis (r=0.129, p=0.057), som däremot inte var statistiskt signifikanta. Slutsats: Resultatet visar att det finns ett statistiskt signifikant, men svagt samband mellan ohälsosamma kostvanor och psykisk ohälsa. Ett lägre intag av frukt och bär har visat sig korrelera med psykisk ohälsa. Däremot går det att ifrågasätta studiens resultat med bakgrund i att det är svårt att kontrollera för vilken påverkan andra livsstilsfaktorer kan ha på den psykiska hälsan. Det är heller inte möjligt att säkerställa orsakssamband. Sambandet mellan variablerna är svagt vilket betyder att ytterligare forskning behövs för att säkerställa korrelationen mellan kostvanor och psykisk ohälsa.

Syftet med denna uppsats var att undersöka några ungdomars och unga vuxnas föreställningar kring vad som är ett gott liv utifrån ett delaktighets-, normalitets- och identitetsperspektiv. Trots att de flesta unga mår bra idag är det allt fler som uppvisar stressymtom (Ungdomsstyrelsen, 2007). Tänkbara förklaringar är att pressen i skolan tycks öka, samt att övergången mellan ungdomstid och vuxenliv sker allt senare i livet (ibid). Hälsa är ett brett begrepp Ewles & Simnett, 2005). Att etableras på arbetsmarknaden samt att känna delaktighet i samhället kan ses som viktiga hälsofaktorer för unga människor (Reine, 2009; Statens folkhälsoinstitut, 2010). Människans identitet och mående kan påverkas av hennes miljö, kultur och socioekonomiska status (Frisén & Hwang, 2006; Gillberg, 2010). För att få en förståelse om hur unga människor kan reflektera kring hur den närmsta omgivningen och samhällsstrukturer påverkar dem som individer - samt hur man kan se på Det goda livet - har tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer gjorts där sammanlagt 11 personer fått diskutera kring ett antal frågeställningar. Uppsatsen har inspirerats av en hermeneutisk ansats. Vi har försökt sätta samman delar och helhet - och vår förförståelse, referenslitteraturen samt intervjupersonernas utsagor ligger till grund för resultatanalysen. Deltagarna i studien visade en längtan efter Det goda (vuxen) livet, men bilden av vad ett gott liv innebär varierade och påverkades av vilken miljö deltagarna befann sig i. Delaktighet sågs först och främst som en subjektiv känsla, och intervjupersonerna anser att det är samhällets ansvar att arbeta för att alla medborgare ska känna sig delaktiga. Vad gäller delaktighet i grupp påpekades att man som gruppmedlem bör vara ärlig och öppen. Alla intervjupersoner menade att de påverkas av de normer som finns i samhället. Några accepterade dem som självklarheter, medan andra upplevde normer om ”hur det ska vara” som pressande. De flesta såg den närmsta omgivningen som ett bollplank i identitetsskapandet, och menade att familj och vänner var viktiga stöd i deras livsval. I uppsatsens resultatdiskussion reflekterar vi över teman som vi tyckte var uppseendeväckande i resultatanalysen. En del deltagare verkar inte vilja sträva efter personlig utveckling, vilket litteraturen menar är en central faktor i människors liv. Uttrycket prestationsbaserad deltaktighet uppkom då vi, bland några deltagare, såg ett tydligt fokus  på hur känslan av delaktighet kan påverka individuella prestationer. Avslutningsvis diskuteras identitetsskapande genom avståndstagande, då några deltagare menar att de bildar sin identitet och sina värderingar utifrån vad de tycker är fel i omgivningen och samhället.

Alkoholkonsumtion är särskilt skadligt för unga alkoholkonsumenter och det finns ett tydligt samband mellan alkoholkonsumtion och våldsbrottslighet. Den svenska alkoholpolitiken avser därför att skydda ungdomar från alkohol, bland annat genom en åldersgräns för att serveras alkohol på restaurang. Denna studie syftar till att kartlägga serveringsbenägenheten av alkohol till unga i Skåne, och urskilja om några faktorer vid köptillfället är av särskild betydelse för att serveras alkohol. Datainsamlingen har genomförts av ungdomar som försökt beställa alkohol på restauranger utan att uppvisa legitimation för serveringspersonalen. Ansvarsfull alkoholservering är en etablerad arbetsmetod som används i Sverige som bygger på samverkan mellan framförallt kommun, polis och krögare. Arbetet med Ansvarsfull alkoholservering syftar till att minska våld och andra alkoholrelaterade skador samt att motverka servering av alkohol till märkbart berusade och minderåriga personer på restauranger. I Skåne uppger en majoritet av kommunerna att de (i varierande grad) arbetar utifrån metoden. Resultatet visar att serveringsbenägenheten av alkohol till unga i Skåne är hög. I 92 procent av köpförsöken serverades alkohol till ungdomarna. Beställarens kön tycks vara av viss betydelse för alkoholserveringen, då samtliga av de köpförsök som nekades genomfördes av kvinnliga ungdomar. Undersökningen visar också att samtliga av de köpförsök som genomfördes på restauranger som hade entrépersonal lyckades, vilket tyder på att kontrolleringsansvaret av gästens ålder tycks förskjutas från serveringspersonalen som har det juridiska ansvaret till entrépersonalen, trots att entrépersonalen inte har något formellt kontrollansvar. Att serveringsbenägenheten av alkohol till unga vuxna i Skåne är hög trots att nästan samtliga kommuner anger att de arbetar med ansvarsfull alkoholservering är bekymmersamt och indikerar behovet av att utvärdera hur kommunernas arbete med ansvarsfull alkoholservering i Skåne bedrivs. / Alcohol consumption is particular harmful for young alcohol consumers, and there is clear evidence for a relationship between alcohol consumption and violence. Therefore, the Swedish alcohol policy aims to protect youths from alcohol, through among other things, an age-limit to be served alcohol at a restaurant. This thesis aims to study the propensity to serve young adults in Skåne county alcohol at restaurants and distinguish if any variables within the purchase- attempt are of certain importance for being served alcohol or not. The data collection has been done by young adults who has been trying to buy alcohol without showing identification to the waiting staff. Responsible beverage service (RBS) is an established method used in Sweden based on cooperation between municipality, police and restaurant managers. The RBS aims to reduce violence and other alcohol related problems and counteract alcohol-serving to apparent drunk and under-aged people at restaurants. Most of the municipalities in Skåne state that they (at least to a certain degree) works with RBS. The results show a high serving-propensity of alcohol to young adults in Skåne. The youths got served alcohol in 92 percent of the purchase-attempts. The gender of the buyer seems to be of some significance for the outcome since all of the refused alcohol- servings were made towards female buyers. Furthermore, the study illustrates that all of the purchase-attempts made where entrance-staff attended was “successful”. This interprets that the control responsibility, which by law is the serving-staffs obligation, seems to be renounced to the entrance-staff although they have no formal responsibility. The fact that the serving propensity of alcohol to young adults without controlling identification in Skåne is high, despite almost all of the municipalities last years have stated they work with RBS is distressing and indicates the need for a process-evaluation of the RBS work in the municipalities in Skåne county.