Sammanfattning Tidigare forskning visar att unga vuxna i NEET gruppen med tiden blir mer passiva och tappar motivationen i förhållande till att söka arbete (Brynner & Parsons, 2002, 299–307). Chelsom Vogt et al. (2020) forskningsresultat visar att 85 procent av de NEET ungdomar i deras studie som hoppade av sina gymnasiestudier inte har läst in sin gymnasiekompetens vid 26 års ålder (Chelsom Vogt et al. 2020, 399).    I denna uppsats har sju kvalitativa intervjuer genomförts med unga vuxna arbetslösa mellan 15–24 år och författaren har bearbetat empirin utifrån en narrativ analysmetod. Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om vilka möjligheter och förutsättningar som unga vuxna långtidsarbetslösa har för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. I studien kommer följande frågeställningar att undersökas: Hur beskriver NEET ungdomar sina förutsättningar och möjligheter i förhållande till att de ska kunna etableras på arbetsmarknaden? Hur upplever NEET ungdomar sin förmåga att kunna hantera sin situation samt komma ur sin arbetslöshet?    Centrala begrepp i denna uppsats är: NEET, unga vuxna, arbetslöshet, uppväxtvillkor. Analysen kommer att utgå från Pierre Bourdieus sociologiska teori och begreppen kapital, fält och habitus samt Aaron Antonovskys teori KASAM. Resultatet från denna studie visar att NEET ungdomars förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden skiljer sig åt i förhållande till respondenternas habitus och olika sociala påverkansfaktorer. Dessa faktorer är främst erfarenheter av migration, socialt kontaktnät, föräldrarnas utbildningsbakgrund och arbetserfarenheter, ekonomiska svårigheter, konflikter i familjen, mobbning samt umgänge i kriminella kretsar. När det handlar om ungas möjligheter att etableras på arbetsmarknaden visar studien att ungdomarnas habitus i relation till utbildningserfarenheter spelar en stor roll. Positiva aspekter för NEET ungdomar för att kunna hantera sin situation som arbetssökande är förmågan att coacha och motivera sig själv, att kunna identifiera vilket individuellt behov som finns av stöd och hjälp, förmågan att skapa framtidsplaner, tillgång till socialt nätverk samt ekonomiska resurser.     Nyckelord: NEET, unga vuxna, arbetslöshet, uppväxtvillkor

Syftet med studien var att undersöka ungas attityder till alkohol och droger. De senaste åren har alkoholkonsumtionen bland unga minskat till historiskt låga nivåer. Ungas attityder till narkotika har blivit mindre negativa de senaste åren, samtidigt som inga stora förändringar har framkommit när det gäller narkotikaanvändning. Kvalitativ metod valdes för denna studies syfte och tolv gymnasieungdomar intervjuades i november 2022. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med innehållsanalys. Följande teman upptäcktes: Att vilja testa droger i teorin men inte i praktiken, Vuxenvärldens närvaro och frånvaro, Alkohol som underlättare för gemenskap, Kontroll samt Droger – farligt eller roligt? Resultatet visade att unga gör tydlig åtskillnad i sin attityd mellan cannabis och andra illegala droger, där cannabis sågs som betydligt mindre farligt. Vidare visade resultatet att unga i låg utsträckning för samtal om alkohol och droger med vuxna. Även alkoholens funktion i sociala sammanhang framkom, som ett sätt för unga att umgås. Kontroll syntes i denna studie vara viktigt när det kom till alkohol och flera informanter uppgav att de inte vill dricka för mycket, på grund av risken för negativa konsekvenser. Slutligen framkom att informanterna hade en riskmedvetenhet om möjliga negativa effekter av alkohol och droger, men även att de många gånger mötte budskap om att i synnerhet cannabis inte är så farligt.

No description available.

Unga vuxna befinner sig i ett händelserikt stadie i livet. De utvecklas som människor eftersom de formar en identitet, planerar sin framtid och befinner sig mitt i utbildning och karriär. Att drabbas av cancer, som kan vara en dödlig sjukdom, har en inverkan på livet. Att som ung vuxen drabbas av cancer, samtidigt som de hanterar det händelserika livet, gör dem särskilt sårbara. Syftet var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Metoden som valdes för arbetet var litteraturöversikt med grund i kvalitativ forskning. Datainsamlingen utfördes i databaserna Cinahl och Medline och resulterade i nio kvalitativa artiklar som besvarade syftet. Resultatet utmynnade i att de unga vuxna med cancer upplevde en förändrad identitet, deras självständighet gick förlorad, relationer påverkades och att livet tog en ny vändning. Diskussionen fördjupar resultatet med ett vårdvetenskapligt perspektiv samt resultatets betydelse för vårdandet med stöd i tidigare forskning. Denna studie var av betydelse att utföra då den ger sjuksköterskan ökad kunskap om hur det är för en ung vuxen att leva med cancer. Den ökade kunskapen skapar i sin tur förutsättningar för att främja hälsa, vilket går i enlighet med det globala målet för hälsa och välbefinnande i Agenda 2030.

No description available.

Today, social media is an integral part of young adults' lives, while increased perceived anxiety has become a general concern. The purpose of the study was therefore to investigate how social media addiction is related to perceived anxiety in young adults. Additional aspects investigated were whether there was any difference in perceived anxiety between men and women and whether there was any relation to age. The data collection was carried out via the digital channels Facebook and LinkedIn where 108 young adults participated. The survey was based on two validated questionnaires, the Beck Anxiety Inventory (BAI) and the Social Media Addiction Scale (SMAS). The statistical analyses that were used to answer the question were a correlation analysis and a multiple regression analysis. The results showed that there was a significant relationship between addiction of social media and perceived anxiety in young adults. However, the results showed no gender or age differences. The conclusion drawn was that addiction of social media was associated with increased perceived anxiety. / I dagens samhälle utgör sociala medier en integrerad del av unga vuxnas liv, samtidigt som ökad upplevd ångest har blivit en allmän oro. Syftet med studien var därför att undersöka hur beroende av sociala medier är relaterat till upplevd ångest bland unga vuxna. Ytterligare aspekter som undersöktes var om det fanns eventuella skillnader mellan upplevd ångest hos män och kvinnor samt om det fanns någon skillnad i ålder. Datainsamlingen genomfördes via de digitala kanalerna Facebook och LinkedIn där 108 unga vuxna deltog. Enkätundersökningen baserades på två validerade frågeformulär, Beck Anxiety Inventory (BAI) och Social Media Addiction Scale (SMAS). De statistiska analyser som gjordes för att besvara frågeställningen var en korrelationsanalys och en multipel regressionsanalys. Resultatet visade att det fanns ett signifikant samband mellan beroende av sociala medier och upplevd ångest bland unga vuxna. Resultatet visade däremot inga köns- eller åldersskillnader. Slutsatsen som drogs var att beroende av sociala medier var associerat med ökad upplevd ångest.

Enligt olika mätningar sjunker andelen barn och unga som läser skönlitteratur för sitt eget nöjes skull. Det har lett till en utbredd oro i samhället, eftersom en väl utvecklad läsförmåga anses vara en förutsättning för att fullt ut delta i det demokratiska samhället. Läsning antas även ha djupgående effekter på människors förmåga till tänkande, inlevelse och empati. En konsekvens av denna oro är att vuxenvärlden genom olika insatser försöker öka intresset för läsning hos barn och unga, medan målgruppens eget perspektiv på läsning lyser med sin frånvaro. När barn och unga faktiskt tillfrågas tycks dock kroppsliga och rumsliga aspekter spela en viktig roll för en positiv läsupplevelse. Bokcirkeln är en relativt vanlig läsfrämjande aktivitet på folkbiblioteken. Den brittiska metoden Shared Reading liknar bokcirkeln, med den stora skillnaden att all läsning sker tillsammans i gruppen genom högläsning. Intresset för Shared Reading är på uppgång i Sverige. Tidigare forskning visar att kroppsliga och rumsliga aspekter bidrar till deltagarnas positiva upplevelse av Shared Reading. Dock har ytterst få studier gjorts med barn och unga.

Denna intervjustudie handlar om socialsekreterares benägenhet att stanna kvar eller lämna socialtjänsten inom området barn och unga. Bakgrunden till studien är att socialsekreteraresarbetsförhållanden länge har varit ett aktuellt ämne i samhället. I många år har yrket kopplats till negativa faktorer såsom hög arbetsbelastning och hög personalomsättning, främst inom enheten barn och unga. Med anledning av detta är det betydelsefullt att undersöka socialsekreterarares arbetsförhållanden inom detta område samt fördjupa kunskapen om vad som krävs för att få dem att stanna kvar. Denna studie viktigt att upplysa för övriga medborgare då detta även påverkar deras förutsättningar att få stöd av myndigheten på grund av den bristande kontinuiteten. Studiens syfte är att undersöka hur socialarbetare inom området barn och unga inom socialtjänsten beskriver de arbetsförhållanden som påverkar deras benägenhet att vilja stanna eller lämna sin arbetsplats. De teoretiska perspektiv jag utgår från i min studie är krav-kontroll-modellen och ansträngning-belöningsmodellen. Vidare är deltagarnas egna berättelser i fokus för att svara upp mot studiens syfte. Studien genomfördes genom intervjuer med sju socialsekreterare med minst tre års erfarenhet inom området inom barn och unga. Urvalet var bekvämlighetsurval i den bemärkelse att det gjordes i syfte att välja ut deltagarna på ett strategiskt sätt. Analysmetoden var en konventionell innehållsanalys som innebär en förutsättningslös analys av texter, som i studien är baserade på socialsekreterarnas berättelser. Sammanfattningsvis gav empirin en bild av ett komplext yrke där socialsekreterare behöver ta hänsyn till många runtomkring, bland annat sin chef, klienter men också privatlivet. Många beskrev sig som spindel i nätet och lyfte en känsla av att inte räcka till. Vidare visar empirin att det råder brist på samarbete mellan chef och socialsekreterare. Intervjupersonerna beskriver en distans mellan dem och chef där avsaknad av uppskattning och närhet råder. Vidare benämns den höga personalomsättningen som kopplad till låga löner, hög arbetsbelastning och ständiga omorganisationer. Studien pekar på att socialsekreterarna stannar kvar i yrket på grund av bra arbetstider, egna upplägg på arbetsschema inom ramen för arbetstiden och bra kollegor. Studien illustrerar dock att det finns utrymme för fortsatt utveckling för att förbättra socialsekreteraresarbetsförhållanden, dels genom att öka tilliten mellan chef och anställda, dels genom att socialsekreterare visas mer uppskattning i form av till exempel löneökning.

Denna studie undersöker hur unga vuxnas TikTok-användning relaterar till deras upplevda uppmärksamhetsspann under senmoderniteten. TikTok är ett intressant fenomen vars användning är karaktäristiskt för det nuvarande senmoderna samhället och appens tillväxt, samt popularitet, stiger ständigt. Trots detta, har nästintill inga studier gjorts kring TikToks påverkan på dess användare. Med tanke på appens revolutionerande innehållspresentation är det därför av intresse att i denna studie undersöka hur appens användning relaterar till dess användares upplevda uppmärksamhetsspann. Studien förhåller sig till ett teoretiskt och begreppsligt ramverk utifrån Anthony Giddens förklaring av senmoderniteten och epokens abstrakta system, livsstilsval samt epokens medföljande collageeffekt och Erving Goffmans interaktionistiska begrepp: intrycksstyrning, främre och bakre region, i kombination med Giddens individualiseringsbegrepp för att förklara den nutida individens identitetskonstruktion. Dialogiska intervjuer enligt den hermeneutiska metodansatsen genomfördes med fem intervjupersoner vilkas TikTok-användning översteg sex timmar per vecka. Studiens resultat presenterar en huvudtolkning som centrerar kring att TikTok-användning har en negativ påverkan på unga vuxnas upplevda uppmärksamhetsspann genom tre olika faktorer. Dessa faktorer kan sammanfattas som användarnas maktlöshet i att förändra den individualiserade och enformiga TikTok-algoritmen och flödet, skroll-funktionens beroendeframkallande och svårkontrollerbarhet samt Tiktoks tongivande roll i användarnas verkliga liv.

Syftet med uppsatsen är att studera unga vuxna på landsbygden och deras känslor kring klimatförändringar, samt hur de hanterar normer om hållbart levande och hur de rättfärdigar miljöbeteenden. För att studera detta har en kvalitativ metod använts där semi-strukturerade intervjuer använts till datainsamlingen. Resultatet visade på att respondenterna uppvisade olika känslor kring klimatförändringar, men oro var den vanligaste känslan associerat till ordet. De flesta deltagarna i studien upplever att de i någon utsträckning påverkas av den sociala omgivningen vad gäller deras känslor och attityder. Det tyder på att känsloregler har en viktig roll i vilken känsla man har inför miljö- och klimatfrågor. Även de som inte upplever sig påverkas känner ett behov av att rättfärdiga sina miljöval. Alla respondenter vill rättfärdiga sina val och de förhandlar med sig själva och känner att de är okej att göra vissa sämre miljöval eftersom de gör andra handlingar som de upplever kompenserar. Studiens bidrag till forskningen är ett synsätt där deltagarna är till freds med implicita klimatbudskap, men när det sker explicit i form av aktioner skapas det starka känslor. Till skillnad från tidigare forskning bidrar min studie med kunskap att känsloregler kan ha en viktig roll i människans känsloregister kopplat till klimatförändringar.