Sammanfattning Syfte: Var att undersöka och beskriva de fysiska aktivitetsvanorna hos elever i årskurs nio och jämföra dem med den dagliga rekommendationen på 60 minuter fysisk aktivitet för ungdomar och barn. Vi ville få en bild av hur pojkars och flickors vardagliga fysiska aktivitet ser ut på olika skolor och ifall skolans eventuella idrottsfokus påverkar ungdomarnas fysiska aktivitetsvanor. Frågeställningar: (I) Finns det skillnad i andelen aktiva inom idrottsförening mellan pojkar och flickor i årskurs 9? (II) Har skolans idrottsfokus betydelse för ungdomarnas vardagliga fysiska aktivitet? och (III) Finns det skillnad i andelen pojkar respektive flickor som uppfyller rekommendationerna på 60 minuter fysisk aktivitet per dag? Metod: En enkät togs fram genom översättning av PAQ-A (Physical Activity Questionnaire – Adolescents) som sedan kompletterades för att besvara frågeställningarna. Aktivitetsnivåerna beskrevs med en poängsumma och ett medelvärde (PAQmv) beräknades för varje grupp. Ett informationsbrev formulerades där målsmans godkännande (signatur) efterfrågades. Skolor kontaktades för att få godkännande att dela ut enkäten hos dem. Enkäterna delades ut under lektionstid, men fylldes i hemma. Deltagarna i studien skulle sedan ta med sig enkäten tillbaka till skolan, där enkäten samlades in några dagar senare. Två av de åtta deltagande skolorna fick själva ansvara för utdelning och insamling av enkäten. Resultat: Av 97 respondenter var 57 flickor (58,8 %), 37 pojkar (38,1 %) och 3 (3,1 %) som inte angivit kön. Medelåldern var 15 år. Majoriteten (67,5 %) var aktiva inom någon eller några idrottsförening(ar). Utav de som var aktiva inom idrottsförening var 61,5 % flickor. Utav de som hade ett PAQ-A medelvärde (PAQ-Amv) på 1-2,49 (vilket klassades som lågaktiv) gick 58.8 % på en skola utan fysiskt aktivitetsfokus, 41.2 % gick på en skola med fysiskt aktivitetsfokus. Skillnaden mellan skoltyperna var inte signifikant. Utav de 97 eleverna som deltog i enkätundersökningen uppfyller 72 elever (46 flickor, 26 pojkar) de dagliga fysiska aktivitetskraven för ungdomar. Det fanns inte några skillnader mellan könen. Slutsats: Hypotesen, att skolans fokus påverkar hur aktiva ungdomarna väljer att vara, övergavs på grund av resultatet. De barn som var aktiva inom en idrottsförening uppnådde 98,5 % av ungdomarna rekommendationerna för fysisk aktivitet. Sambandet kan förklaras av att fysisk aktivitetsnivå beräknades utifrån medlemskap i idrottsföreningar.

Ungdomsbrottsligheten i Sverige är ett stort problem enligt svensk nyhetsmedia, och vi möts av nyhetsrapportering om att våldsbrott bland unga blir allt vanligare och att det sker att oftare. Narkotikamissbruk, vandalisering, misshandel och organiserad brottslighet är skenande hos unga lagöverträdare. Det svenska rättssystemet saknar verktygen att lösa denna situation, då ungdomskriminella ofta är återfallsförbrytare. Det är bara en tidsfråga innan du faller offer för den här kriminella vågen. Är det här den verklighet vi lever i, eller är det en verklighet som nyhetsmedia väljer att visa genom att skapa sin egen bild av verkligheten? Resultaten av denna studie visar att svensk nyhetsmedia följer en egen agenda och använder några återkommande diskurser för att uppnå detta. Genom att använda en kritisk diskursanalys kommer författarna till denna studie undersöka hur svensk nyhetsmedia beskriver unga lagöverträdare. / Juvenile delinquency is a big problem in Sweden according to the news media. The newsreports that violent crime among youths is occurring frequently, now more than ever before. Drug use, vandalism, abuse, and organized crime is rampant among the criminal youth. The Swedish justice system is powerless to resolve this issue, as reoffenders are a common occurrence among the criminal youth. It is only a matter of time before you fall victim to this criminal wave. Is this the reality we live in, or is what the news media wants to portray by constructing their own version of reality? The findings of this study show that the news media are pursuing their own agenda and are using an occurring set of discourses as their means. The authors of this study are, through a critical discourse analysis, investigating how the news media are describing the criminal youth in Sweden.

The legislation should be gender neutral, and should not have a gender bias, but it does happen that the court takes decisions based on gender stereotypes and norms. The purpose of this thesis is to investigate if there are any gender constructions in the Care of Young Persons Ac, to highlight these possible differences between how boys and girls get judged according to article 3 in the law and also on what grounds the girls and boys are taken into custody. The thesis is based on 28 judgements from the Administrative court of appeal in Sweden. The first question that is answered in the thesis is how girls and boys are represented or written about in the judgements regarding article 3 in the Care of Young Persons Act. The second question that is answered is on what grounds these children are taken into compulsory care and if these grounds differ on the basis of gender. Gender theory is the theoretical framework in this thesis and is applied on the judgements. The results in this thesis show that there are certain differences between how boys and girls are judged according to article 3 in the Care of Young Persons Act. The analysis of the 28 judgements show that the differences can be that girls are taken into compulsory care based on descriptions of their sexuality. Their mental illnesses and emotions are more highlighted in the judgements. The results found that there are more boys taken into compulsory care and they are more involved in criminality and have violent behaviour and a heavier drug addiction compared to the girls. The gender differences could mostly be seen in statements made by the social welfare board in the judgements and in some statements made by the Administrative court of appeal when they described the “vagabonding” lifestyle of the girls.

CHILDHOOD REVOLUTION AT UNGA KLARA - A performance analysis of ’För att jag säger det’ from a gender perspective LINNÉA WÄISÄNEN Abstract The Swedish professional theatre for children and young audiences is in a constant change, development and renewal due to adulthoods shifting view and understanding of the child and childhood through the ages. The shifting discourse of childhood can be seen both in the various theatre performances for children and young audiences throughout the 20th century, but also in the constant shifting discussions and debates about what sort of performances are appropriate for children. The base of this thesis is a performance analysis of a recorded version of Unga Klara’s För att jag säger det from a gender perspective, with a focus on the stage setting and the mise-en-scène, along with the actors’ performative actions. The purpose is to examine if and how these theatrical signs counteracts or correlates with gender and hetero norms, but also investigate if the complex relationship between childhood and adulthood can be seen in the performance. To do this, I use a combination of hermeneutics, theatre semiotics and phenomenology as my main methodological starting point. Theories about gender performativity and discourse analysis in childhood studies serve as perspectives to the analysis and interpretation of the performance. The analysis starts with a brief introduction to the performance along with a discussion about the dramaturgical structure and the course of events and situations taking place in För att jag säger det. The analysis continues with a discussion about the theatrical space, in particular the stage space in relation to the starting point of the performance, along with the theatrical communication between the actors and the audience. Then, I discuss the theatrical signs that first caught my attention; the actors’ performative bodies and the music and stage sounds, where I analyse my comprehension of the actors’ performative bodies from a gender perspective. The analysis then continues to a more argument based interpretation of the interactions between the actors and the audience, and follows by a discussion of the actors impersonation of childhood and adulthood. In the last part of the analysis I identify and discuss my understanding of various themes and messages in För att jag säger det. The result of the study implies that a few sequences of the staging along with the actors’ performative bodies in För att jag säger det correlates to gender and hetero norms, but mostly the performance discourages normativity in general. The complex relationship between childhood and adulthood are however well established in the performance’s staging, and can be found in how the actors portraits childhood versus adulthood. It is also visible in the interactive communicational parts between the stage and the auditorium, which only occurs under the terms and conditions of the actors. Keywords: Unga Klara, gender, performativity, performance analysis, childhood revolution, theatre for children and young audiences

This study aims to identify risk factors among young boys that might lead to criminal behavior and actions. The study is based on four books, written by former criminals, a lawyer that has been working with the cold shooting cases in Sweden and two reporters from the exposed areas. By reading the books we could identify similar risk factors among the participants in the books that have got their story told. Since social worker's job is to help prevent criminal behavior among youth and young children by identifying the risk factors, we thought that this study could be helpful. The books produce important knowledge from reality. The study is divided into seven different themes in which risk factors can be found. Those are risk factors related to firearm-related violence, risk factors within the individuals, the families, school, socioeconomic status, substance use and social capital. First the study presents previous scientific studies, in the same seven themes, and then they are put together with the new findings from the books. From this study we can also find that the risk factors are influenced by each other, and that individuals are more likely to have several risk factors if they already have one. Depending on how the individuals identify and manage the risk factors, it is different how much they are affected by it. A risk factor that one individual has, does not have to be a risk factor for another individual. Due to this, social workers have to pay attention to every individual youth and consider their situation regarding risk factors for criminal behavior.

The purpose of the study was to analyse how juveniles who were charged with and/or convicted of crimes were presented in The Care of Young Persons (Special Provisions) Act (LVU) -judgments, from a gender perspective. Fairclough's critical discourse analysis was used to answer the research questions. The theoretical foundation consisted of social constructionism, Fairclough’s critical discourse analysis and Hirdman’s theory about gender systems. The main result of the study showed differences in how the juveniles were described and presented based on gender discourses. Girls were described as vulnerable and in need of protection and support. Boys were described as aggressive and threatening. Two discourses were found, the victims discourse - focusing on girls as victims of their situation and actions, and the perpetrators discourse - focusing on boys as responsible for their own situation and actions. The discourses showed societal power structures that could maintain a hierarchy between the genders, where boys are superior. / Studiens syfte var att undersöka hur unga som begått och/eller misstänks för brott framställdes i LVU-domar utifrån ett genusperspektiv. Faircloughs kritiska diskursanalys användes som metod för att besvara studiens frågeställningar. De teorier som användes i studien var socialkonstruktivism, Faircloughs kritisk diskursanalys och Hirdmans genussystemteori. Huvudresultatet i studien visade skillnader i hur de unga beskrevs och framställdes utifrån gennusdiskurser. Flickor beskrevs som utsatta, sårbara och i behov av skydd och stöd. Pojkar beskrevs som aggressiva och hotfulla. Två diskurser synliggjordes, offerdiskursen - fokus på flickor som offer för sin situation handlingar och förövardiskursen - fokus på pojkar som ansvariga för sin egen situation och handlingar. Diskurserna synliggjorde samhälleliga maktstrukturer som kan diskuteras upprätthåller en hierarki mellan könen, där pojkar står överst.

Sammanfattning Bakgrund: När en ung kvinna mitt i livet drabbas av ett cancerbesked kan detta påverka kvinnans syn på livet. Genom att läsa bloggar om cancer skrivna av unga kvinnor kommer sjuksköterskan närmare den vårdsökandes personliga upplevelse. Denna ökade kunskap ska ge sjuksköterskan en ökad förståelse för vad som är viktigt för unga kvinnors hantering av ett cancerbesked. Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnors upplevelser när de fått ett cancerbesked. Metod: Detta är en kvalitativ studie gjord på bloggar. Studien vill belysa hur unga kvinnor upplever att ha fått ett cancerbesked. Analysen sker utifrån en förbestämd vald teori, i denna studie teorin KASAM. Datainsamlingen gjordes via ung cancers hemsida. Totalt resulterade det i 15 bloggar som användes till studien. I utvalda bloggar söktes inlägg om cancerbeskedet fram. Resultat: Studiens resultat har gett två kategorier, känsloladdad tid och betydelsen av stöd vid bearbetning av ett cancerbesked. Till dessa har det framkommit fyra subkategorier. Slutsats: Känsloladdad tid och betydelsen av stöd i samband med bearbetning av ett cancerbesked är upplevelser som uppstår i samband med att unga kvinnor drabbas av ett cancerbesked. Det är viktigt att sjuksköterskor har denna kunskap för att kunna bemöta och ge en så god omvårdnad som möjligt när de möter unga kvinnor som fått ett cancerbesked. För att förstå hur känslorna vid ett cancerbesked hör ihop med känslan av sammanhang, KASAM. / Summary Background: When a young woman in mid-life are affected by a cancer diagnosis this may affect a woman's outlook on life.. By reading blogs about cancer written by young women, the nurse will come closer to the patient’s personal experience. This increased knowledge should give the nurse a better understanding of what is important for young women's handling when they got a cancer diagnosis. Objective: The aim was to describe young women's experiences when they have received a cancer diagnosis. Method: The study is a qualitative content analysis using a deductive approach, where blogs are studied. The analysis is based on a pre-selected theory, in this study the theory sense of coherence (SOC). The collection of data was made from ungcancer.se website. In total this resulted in 15 blogs that are used for the study. The search for posts where cancer diagnosis was presented was done in selected blogs. Results: The results of the study are two categories, a time of emotional atmosphere and the importance of support while processing the information about a cancer diagnosis. To these categories four subcategories have appeared. Conclusion: The time of emotional atmosphere and the importance of support in the processing of a cancer diagnosis is the emotions that arise in connection with young women who are affected by a cancer diagnosis. It is important that nurses have the knowledge to respond and provide the best care possible when they meet young women who have had a cancer diagnosis. Understanding of how emotions at a cancer diagnosis are associated with a sense of context, SOC.

No description available.

Den unga gravida kvinnan befinner sig i en övergångsperiod mellan barn och vuxen. Perioden präglas av förändring och identitetsskapande. Barnmorskans roll är central inom barnafödande. Upplevt stöd under förlossningen minskar smärtupplevelsen och således också användandet av medicinsk smärtlindring under förlossningen. Stödet resulterar i ökat antal spontana förlossningar. Barnmorskan bidrar till en förbättrad förlossningsupplevelse vilket i sin tur har flera positiva effekter för mamman, barnet, den nya familjen och dess relationer på kort och lång sikt. En patientfokuserad och jämlik vård förutsätter kunskap om den unga gravida kvinnans förväntningar. Däribland förväntningar på barnmorskan under förlossningen. Det är oklart vilka dessa förväntningar är. Syftet med uppsatsen är att beskriva unga gravida kvinnors förväntningar på barnmorskan vid förlossningen. Efter att ha intervjuat sex svensktalande gravida, i åldrarna 16-19 år transkriberades intervjuerna och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. De kategorier som framkom var, stärkande relation, tillåtande atmosfär och grundad kunskap. Kvinnorna förväntar sig en relation till barnmorskan som stärker kvinnan i förlossningssammanhanget. De förväntade sig att barnmorskan ska kunna möjliggöra en tillåtande miljö för kvinnorna och att barnmorskan genom sin kunskap ska kunna tolka deras behov i förlossningssammanhanget. Resultatet av studien bidrar till att barnmorskan får en ökad förståelse för unga gravida kvinnors förväntningar. Att öka kunskapen, både inom mödravård och inom förlossningsvård, kan göra att unga gravida kvinnor ställning stärks. För att kunna bedriva den patientfokuserade och jämställda vård som regleras av Socialstyrelsen (2014) behövs mer forskning som berör den unga gravida kvinnans förväntningar på barnmorskan vid förlossningen.

Varje dag insjuknar kvinnor i bröstcancer och det är många av oss som känner någon eller har någon i vår närhet som har drabbats. Att få ett cancerbesked innebär för många kvinnor en psykisk påfrestning. Detta gör det viktigt att som sjuksköterska ha kunskaper och att kunna identifiera den eventuella psykiska ohälsan hos de drabbade kvinnorna för att kunna minska det psykiska lidandet. Syftet med litteraturstudien var att belysa psykisk ohälsa hos unga kvinnor med bröstcancer. En litteraturstudie gjordes där 10 vetenskapliga artiklar användes för att svara mot studiens syfte. Av artiklarna så var åtta kvalitativa och två var kvantitativa. I resultatet framkom det att bröstcancern var något som påverkade de unga kvinnorna känslomässigt under hela sjukdomsförloppet och som kvinnorna upplevde som mycket psykisk påfrestande. De upplevde även en förändrad kroppsuppfattning och att de förlorat sin kvinnlighet. Att kvinnorna inte fick de stöd som de behövde gjorde att de kände sig ensamma och isolerade. Kvinnorna upplevde även oro för framtiden med en rädsla för återfall, vilket orskade psykisk ohälsa. Som implikation för praktisk vårdverksamhet behövs det mer stöd och information för att minska den psykiska ohälsan hos unga kvinnor med bröstcancer och för att kunna utföra professionell och indidivanpassad omvårdnad.