Antalet unga vuxna som bor kvar i barndomshemmet har de senaste åren legat på rekordhöga nivåer. Parallellt med denna trend har prisutvecklingen på bostadsmarknaden tills nu närmast skenat i Sverige, i synnerhet i storstäderna. Möjligheterna för unga att köpa egen bostad är väldigt begränsade samtidigt som hyresmarknaden lider av ett underskott på lägenheter. Situationen har medfört att en stor andel unga vuxna idag bor kvar hemma, ofta ofrivilligt. Syftet med uppsatsen är att ta reda på i vilken utsträckning prisutvecklingen har påverkat denna grupp. Genom en fixed effects-regression med paneldata över Sveriges tre största städer, under åren 1997-2019, visar studien att det finns mycket som indikerar ett samband. Men vi kan inte hävda kausalitet. Största delen av vår data är statistiskt signifikant och sambandet finns onekligen där, men vidare studier måste genomföras för att kunna fastställa en faktisk effekt huvudvariablerna emellan.

Falkenbergs kommun har en låg utbildningsnivå bland invånarna vilket har lett till att kommunpolitikerna beslutat för att ta hjälp av Högskolan i Halmstad för att hitta strategier i syfte att höja utbildningsnivån bland invånarna. Utbildningsnivån bland invånarna i Falkenberg är tio procentenheter lägre än i riket i övrigt och när samhället möts av lågkonjunktur kan detta leda till att kommunens attraktionskraft och utvecklingspotential minskar. Studiens syfte är att ta del av vad sex unga vuxna som förvärvsarbetar har för tankar om högre utbildning och arbete samt hur de bedömer värdet av eftergymnasiala utbildningar. Vilka faktorer påverkar de unga vuxnas val av att vidareutbilda sig eller stanna kvar i arbete? Studien bygger på kvalitativa intervjuer och resultatet har analyserats ur Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes karriärteori, Careership samt Pierre Bourdieus begrepp kapital och fält. Tidigare forskning menar att unga människor tenderar att följa sina föräldrar fotspår när det gäller utbildning och arbete. Ett av resultaten som denna studie presenterar är att det finns en låg utbildningstradition bland samtliga föräldrar, trots detta har några av de unga vuxnas syskon genomfört eftergymnasiala utbildningar. Det har även visat sig att studiens respondenter påverkas av signifikanta andra i hur de värderar eftergymnasiala utbildningar och arbete. Ett annat resultat i denna studie pekar på att det finns fler möjligheter att uppnå en önskad position på arbetsmarknaden utan att påbörja akademiska studier.

Denna kvalitativa uppsats undersöker ungdomars upplevelser av att tvångsvårdas på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem (SiS). Syftet är att förmedla en bredare förståelse för hur ungdomarna upplever placeringen och sin livssituation. Studiens frågeställning är: Vilka centrala teman vad gäller känslor och upplevelser, kan identifieras bland tvångsvårdade ungdomars texter? Materialet i studien baseras på totalt 314 texter och dikter, publicerade på SiS hemsida, och som ungdomarna själva författat. Analysmetoden som har använts är tematisk textkondensering. Resultaten visar att de mest centrala teman som identifierades var: Insikt och lärdomar, anhörigas betydelse, framtidstro, negativa konsekvenser av tvång och isolering, samt hat och hopplöshet. Avslutningsvis diskuteras större prioritering av social återanpassning och eftervård för den unge, med slutsatsen att tvångsvård borde användas med försiktighet på grund av de negativa konsekvenser på individen som vården kan medföra. Det konstateras slutligen att det behövs mer forskning och uppföljning kring tvångsvårdens effekter på individen och dennes utveckling, ur ett mer långsiktigt perspektiv. / This qualitative essay investigates young people’s experiences of being placed at a social care institution against their will. The aim of this study is to mediate a better understanding for how these adolescents comprehend and feel about the compulsory care that they are given and all that it involves. The research question is: What feelings and experiences can be identified among adolescents who are placed at a social care institution and treated against their will? A total of 314 poems written by the adolescents themselves have been analysed. Which have all been published at The National Board of Institutional Care (in Swedish SiS.) The method that has been used is a thematic textual analysis. The results show that the most common themes among the adolescent’s poems were: Enlightenment and lessons, the importance of family, hope, damaging impacts caused by the institution’s coercion and isolation, hate and hopelessness. Conclusions made from this study, is that coercion care seems to be associated with a variety of negative effects on the individual and his or her future development. Recommendations are that there should be a broader focus on integration, rehabilitation and the life outside the institution, ad that coercion care should be used with caution. Further research needs to be done of the effectiveness of coerced treatment in a long-term perspective.

Unga sexualförövare är ett växande samhällsproblem, enligt ett flertal källor saknas kunskap om adekvata behandlingsmetoder för denna förövargrupp. Något som är nödvändigt både för att minimera antalet offer och återfall. Genom systematisk kunskapsöversikt undersöks vilka evidensbaserade behandlingsmetoder som finns att tillgå för unga sexualförövare. Detta görs genom att systematiskt söka efter tidigare forskning berörande ämnet inom olika databaser med ett antal sökord. I resultatet fick tre tidigare studier gällande behandlingsmetoderna Multisystemic Treatment och Interpersonal Skills Program, tillräckligt starkt vetenskapligt stöd för att behandlingarna skulle kunna användas i praktiken.

Denna studie syftar till att undersöka unga vuxnas syn på arbetslöshet, arbetspraktik och hur detta påverkar deras anställningsbarhet. Det är en kvalitativ studie som bygger på åtta könsneutrala intervjuer med unga vuxna som erfarit arbetslöshet och deltagit i arbetspraktik. Resultat och analys visar att trots de sociala strukturerna med en hög ungdomsarbetslöshet håller deltagarna sig själva som främst ansvariga för arbetslösheten. Synen på arbetspraktik är generellt sett god, men det framhålls att arbetspraktiken är i behov av förbättringar. Anställningsbarhet likställs med att hålla sig attraktiv på arbetsmarknaden och att själva ansvara för framgång och motgång, vilket kan härledas till individualiseringsteorin. Att praktik föredras i förhållande till arbetslöshet och att praktik i vissa fall upplevs höja anställningsbarheten framkommer i studien. Tydligare regler kring arbetspraktik samt en höjning av ersättningen tycks vara vägen till förbättring. / The aim of this study is to examine young adults and their views on unemployment, work practice and how this affects their employability. It´s a study with eight qualitive interviews with young adults who experienced unemployment and work practice. Result and analyze shows that despite social structure with high youth unemployment, they hold themselves responsible for their unemployment. Their view on work practice is generally speaking positive but it needs improvement. The employability is in comparison with holding themselves attractive at the labourmarket and to take a responsibility over their success and failure which derives from the individualization theory. Work practice is preferred before unemployment and in some cases work practice increases the employability. Distinct regulations regarding work practice along with increased compensation seems to be the way to improvement of the system.

The purpose of this paper is to examine whether the sentences handed down to young offenders can be considered fair. We wanted to take an in-depth look at the penalties to understand how they work. To clarify our purpose, we used the following questions: How does organizing sanctions work in practice? What support services are offered to the young? What can be done to ensure sentences are as favorable as possible for young people? The empirical material is based on qualitative semi-structured interviews with six social workers from two different municipalities. We also made use of previous research in the field as a reference tool. The analysis was made based on theories of phenomenology, symbolic interactionism and a scientific theory based of criminal law. Our results shows how the different municipalities organize their work and that the two municipalities consider the process young offenders go through to be fair.

The purpose of this essay has been to monitor the thoughts and feelings of young adults/adults about the physical church as a space for spiritual health. It has been done with the help of three pictures in A3 format depicting three spaces in different churches where the seven informants were asked to grade the potential for existential health in each space on a scale of 1-10 on eight questions. The eight questions were based on WHO:s eight aspects of spiritual health. They were also asked to rank the churches in order of most to least pleasant. The result was that the two pictures that depicted churches belonging to Svenska kyrkan were ranked high in all questions. Bromma kyrka was the church who five informants found most pleasant and two informants found Adolf Fredriks kyrka most pleasant. Kyrkan vid Brommaplan were always picked as the least pleasant. A reason that the results came out the way they did is that most of the informants had experience in churches like Bromma kyrka och Adolf Fredrik and not so much in churches like kyrkan vid Brommaplan. Many of the informants viewed themselves as cultural Christians and had connections to Svenska kyrkan at some point. That could be a reason behind their ability to read and understand the rooms connected to Svenska kyrkan. As a whole the essay made clear that the informants thought of the pictures of spaces as more good than bad in the spiritual health aspect.

Syftet med denna studie är att analysera hur samarbetspartierna Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna framställer kriminalitet i Sverige utifrån 2022 års regeringsförklaring samt Tidöavtalet. Studiens relevans grundar sig i att en specifik kriminalpolitisk diskurs får stor samhällelig påverkan. Tidigare forskning visar hur hårdare strafflagstiftning samt stramare migrationspolitik kan leda till ökad kriminalitet samt större oro och även segregation i samhället. Genom att använda den diskursanalytiska metoden “What’s the problem represented to be” (WPR) analyseras hur “problemet” med kriminalitet konstrueras och representeras i policydokumenten för att även belysa vilka konsekvenser detta kan få. Det teoretiska ramverket för studien består av orientalismen och postkolonialismen samt poststrukturalismen som utgör studiens vetenskapliga utgångspunkt. Resultatet visar att problemet med kriminalitet grundar sig i tre problemrepresentationer som berör otrygghet, invandring och ungdomsbrottslighet - varav samtliga innefattar dikotoma uppdelningar av människor. Resultatet visar vidare hur den kriminalpolitiska diskursen, vilken präglas av kraftfulla åtgärder, inte kommer lösa de beskrivna samhällsproblemen, utan snarare kan ge motsatt effekt. / <p>2023-06-01</p>

Sammanfattning För att ungdomar ska agera hjälpsökande har forskning visat att kunskap om samt attityd och tillit till tillgängliga stödfunktioner är viktiga aspekter. Därför är syftet i denna studie att undersöka hur den självskattade kunskapen om och attityden till socialtjänsten ser ut bland unga vuxna på gymnasiet. Detta för att ge en indikator på hur väl socialtjänsten lyckats med informationsspridande till barn och unga. I Sverige har en desinformationskampanj förts mot socialtjänsten de senaste åren och Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att bekämpa denna kampanj. Desinformation har ofta i syfte att bryta ner tillit och skapa en negativ attityd mot dess måltavla, vilket i detta fall varit socialtjänsten. Ungdomar har svårare att skilja på sanningsenliga nyheter samt information på internet vilket försätter dem i en riskzon att bli påverkade av ryktesspridning. Utöver denna riskzon finns även en stor risk att ungdomar hamnar i drogmissbruk, kriminalitet och att de drabbas av psykisk ohälsa. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvantitativ webbenkät där målgruppen var gymnasieelever som var 18 år eller äldre i Umeå kommun. Den insamlade empirin bestod av 102 svarande, varav två exkluderades på grund av 18 årsgränsen. Enkätsvaren som skickades in fördes automatiskt in i Excel för bearbetning och vidare analys. Empirin analyserades med hjälp av deskriptiv statistik samt korrelationstester och signifikanstester. Resultaten i denna studie visar att den generella attityden till socialtjänsten är mer positiv än negativ och att mer kunskap om socialtjänsten även bidrar till en mer positiv attityd. Det framkommer även att den kunskap som gymnasieelever besitter kommer från andrahandskällor i större utsträckning än från socialtjänsten. I tillägg till dettauppger en klar majoritet av eleverna att de anser att mer information behöver spridas. Slutsatsen blir därför att det finns ett behov av mer information om och av socialtjänsten som anpassats till barn och unga för att öka kunskapen, bidra till än mer positiv attityd samt öka villigheten att söka stöd vid behov.

Cancer är en sjukdom där antalet drabbade unga vuxna ökar mer än någon annan åldersgrupp. Riskfaktorer är oftast kopplade till människans levnadsvanor och behandling kan bland annat ske genom strålning, operation och läkemedel. Att drabbas av en cancersjukdom för att sedan genomgå behandling kan medföra både fysiska och psykiska besvär. Som ung vuxen kan det innebära förändringar i hela tillvaron, där svårigheterna kan prägla vardagen även efter avslutad behandling.  Syftet med denna litteraturöversikt var därmed att belysa unga vuxnas upplevelser och erfarenheter av att leva med cancer vid diagnos och under behandling. Detta för att få en helhetsbild av deras upplevelser under en längre tid av sjukdomen. Efter granskning av återfunna studier inkluderades slutligen nio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Med en noggrant genomförd dataanalys identifierades tre huvudteman: psykosociala och emotionella reaktioner, konsekvenser av den förändrade kroppen och relationer. Resultatet strukturerades sedan upp med totalt sju subteman under dessa huvudteman. Av resultatet framkom det att en cancerdiagnos och efterföljande behandling kan påverka de unga vuxna både psykiskt och fysiskt i form av emotionella känslor och kroppsliga förändringar, samt en oro för framtiden. Upplevelserna kan skilja sig från tiden för diagnos till behandling där även åldern hos unga vuxna kan ha en påverkan. Ett starkt stöd uttrycks vara betydelsefullt för välbefinnandet och det krävs därmed att vården breddar kunskaperna för ett givande bemötande gentemot unga vuxna. Sjuksköterskan utgör en betydelsefull roll för att minska lidande och istället arbeta för ökat välbefinnande.