Unga nyanlända anses vara en sårbar grupp i svenska samhället. Det finns en rådandeuppfattning om att unga nyanlända har svårigheter att tillträda arbetsmarknaden,utbildningsväsendet samt bostadsmarknaden. Unga nyanlända får dessutom hanteraföljderna av ofullständiga språkkunskaper och svaga sociala nätverket. Detta är faktorersom anses påverka unga nyanländas svårigheter att nå samhällelig inkludering. I dagslägetråder bristande kunskaper om hur unga nyanlända i Sverige upplever sina livssituationeroch framtida möjligheter. Denna studie riktar sig till ett sådant kunskapsbehov.Genom en kvalitativ intervjustudie med sex unga nyanlända kvinnor och män, syftar dettaarbetet till att utveckla kunskap om hur unga nyanlända ser på sina möjligheter att forma enframtid i Sverige. Vidare undersöks vilka strategier och resurser unga nyanlända användersig av i formandet av en framtid. Vid analysen av empirin används delar av Bourdieus(1997) teoretiska ramverk med fokus på begreppen fält och kapital, där de sociala,kulturella samt ekonomiska kapitalformerna varit centrala. Resultatet av studien visar att deunga nyanlända som deltagit i studien, ser positivt på sina möjligheter att forma en framtid iSverige. Faktorer såsom sociala kontakter, utbildning, språk, förankring påarbetsmarknaden samt ekonomisk stabilitet framkommer som viktiga i formandet av enframtid. Informanterna har utvecklat strategier och resurser för att nå sina mål. I studienframkommer införskaffandet av kulturella kapital som högst betydelsefullt, där utbildning ochspråkligt kapital ingår. Även sociala- och ekonomiska kapital anses vara viktiga attinvestera i. Slutligen visar resultaten en skillnad mellan könen, där kvinnornas möjligheterökat i samband med flytten till Sverige, medan männen snarare har minskat.

Trots en lång tradition av jämställdhetsarbete i Sverige och världen ser vi att det fortfarande är en lång väg kvar. Den könssegregerade arbetsmarknaden reproduceras och legitimeras genom att den förklaras med att kvinnor och män har olika intressen. Vi ser dock en önskan om förändring. Enligt opinionsundersökningar så är jämställdhet mellan könen den viktigaste frågan för unga idag och den vanligaste identitetsmarkören för unga kvinnor är feminist.Vår studie syftar till att undersöka hur unga som identifierar sig som kvinnor och går kvinnodominerade gymnasieprogram förhåller sig till jämställdhetsideal och sitt liv och framtidsdrömmar. Vi har använt en kvalitativ metod, där åtta unga kvinnor intervjuades. För att analysera studiens empiriska material har vi använt diskursiva praktiker samt de teoretiska begreppen lyckoobjekt, linjer och bångstyrighet. Resultaten och analysen visar att de unga kvinnorna har en gemensam bild av hur det ideala jämställda samhället ser ut. Individens fria vilja och Lever jämställt är starka diskursiva praktiker som ramar in hur de unga kvinnorna balanserar mellan jämställdhetsidealet och att vara sig själva i sitt förhållande till framtiden. Bångstyrighet ser vi i att de unga kvinnorna lyfter upp många fördelar med att vara i kvinnodominerade grupper och att de kontinuerligt uttrycker feministiska värderingar.

Idag är det generella kravet för inträdet på arbetsmarknaden minst en gymnasieexamen, trots detta visar statistik på att flertalet unga personer hoppar av sin skolgång. Att göra ett skolavhopp kan ge konsekvenser som långtidsarbetslöshet, fysisk och psykisk ohälsa samt ekonomiska bekymmer. Därmed utgör skolavhoppet ett samhällsproblem och det är av vikt att unga personer får stöd i sin situation. Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka skolavhoppets händelseförlopp för att få förståelse för vilka samhälleliga och enskilda strategier som tillämpas vid hanteringen av ett skolavhopp för att den unga ska nå en känsla av meningsfullhet. Frågeställningarna är: • Av vilka anledningar valde den unga att hoppa av sin skolgång?• Hur hanteras ett skolavhopp? • Vilka är följderna av ett skolavhopp? Utifrån Careership och KASAM- teorierna har resultatet av studien analyserats och visar på att skolavhoppet är komplext men att de ungas psykiska ohälsa är en bidragande faktor till varför ett skolavhopp sker. Att få stöd i sin situation av omgivningen visar sig vara betydelsefullt. Dock visar resultatet på att det samhälleliga stödet inte är ihållande vilket resulterar i en ostabil framtid för de som har hoppat av skolan.

Mitt syfte är att studera hur coacherna i min studie förhåller sig till begreppet utanförskap, samt vilka färdigheter de använder sig av för att motivera unga vuxna som befinner i det som kallas för utanförskap. Jag använder mig av sociologiska och psykologiska teorier som presenterar Hodkinson & Sparkes karriärbesluts teori och Decis självbestämmandeteori. Teorierna anser jag vara relevanta i min forskning då de handlar om samhällets spelregler. Hodkinson & Sparkes förklarar samhällets spelregler utifrån habitus, kapital och fält. Dessa sociologiska begrepp har jag använt mig av för att förstå varför individer delas upp i ”utanförskap” och ”innanförskap”. Deci tydliggör hur självbestämmande har inverkan på motivationsprocessen och vad som avgör om motivationen ökar eller hämmas. Intervjumetoden är kvalitativ intervju med fem coacher på en organisation i Malmö. Coacherna jobbar med unga vuxna i olika situationer och som behöver olika stöd i sin vardag. Huvudresultatet visade att samhällets negativa syn på utanförskap har förvärrat situationen och att det är ett ”innanförskap” som skapar utanförskap. Begreppet utanförskap är politiskt och används framför allt på utsatta områden, skolor i utanförskapsområden och på individer som inte är självförsörjande. Det finns olika teser om utanförskap och olika former av utanförskap. Begreppet utanförskap är också problematisk då det är stigmatiserande. Det är samhället som bestämmer vem som är innanför och utanför och inte själva individerna. Utanförskap är inte bara att hamna utanför arbetsmarknaden och utbildningen, utan det är något djupare än så och det är själva känslan som gör att man känner sig utanför. De unga vuxnas hela livssituation och bakgrund påverkar och är avgörande för karriärsbeslut. Individen måste kunna se en mening för att kunna hitta sin motivation. Omständigheter har en avgörande roll och likaså de tidigare erfarenheterna för att de unga vuxna ska kunna känna sig motiverade. Att samhället visar empati och är lyhörd är början till förändring för individen.

Unga vuxna som ej avslutar sin gymnasieutbildning har svårare för att etablera sig på arbetsmarknaden. Studieavhopp påverkar både individen och samhället då individen riskerar att hamna i utanförskap och bli arbetslös.Uppsatsens syfte är att undersöka unga vuxnas egna tankar kring studieavhopp, vilka faktorer som påverkar avhoppet och hur processen ser ut och vägen vidare till sysselsättning.Frågeställningar studien utgår ifrån är följande: Vilka faktorer spelar in vid unga vuxnas beslut om att avbryta sina gymnasiestudier? Hur ser processen ut från att de unga vuxna bestämmer sig för avhopp till att de avslutar sin gymnasieutbildning? Vad påverkar de unga vuxna till vidare sysselsättning?Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat unga vuxna i åldrarna 18-20 år som avbrutit sin gymnasieutbildning. Analysen av den insamlade empirin analyseras utifrån Careership teorins centrala begrepp handlingshorisont, brytpunkter och rutiner.Resultaten som denna studie påvisar är att det är flera påverkansfaktorer och en process för individerna innan studieavhopp genomförs. Studien visar även vikten av stöd av föräldrar och andra vuxna som kan vara avgörande för att unga vuxna kan komma ut i sysselsättning.

Bakgrund: Cirka en miljon ungdomar och unga vuxna drabbas varje år av cancer. Det är under de åren som det är många som börjar upptäcka sin sexualitet och utveckla intima relationer. Sexuell hälsa utgör därmed en viktigdel i den upplevda hälsan. Det är sedan länge uppmärksammat att det råder brister i hälso-och sjukvårdspersonals förmåga att undervisaom sexuelloch reproduktiv hälsa. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva unga canceröverlevares erfarenheter av hälso-och sjukvårdens samtal kring sexuell och reproduktiv hälsa. Metod: En allmän litteraturöversiktgrundar påtio studier. Resultat: Två övergripande teman identifierades, Frånvaroav samtal om sexuell hälsa och Barriärer för samtal. Unga canceröverlevare erforen avsaknad av information och uttryckte en önskan om att ämnet måste normaliseras. Slutsats: Litteraturöversikten visar att hälso-och sjukvården brister i att möta de unga canceröverlevarnas behov och bekymmer. Sjuksköterskan, med sin holistiskaomvårdnad, spelar en viktig roll. Avslutningsvis behövsmer utbildning, tydligare riktlinjer och mer forskning för att utveckla passande interventioner för ungdomar och unga vuxna i detta område.

Syftet med denna uppsats var att undersöka unga, icke suicidala kvinnors föreställningar om suicidalitet. Mer ingående var syftet att undersöka vad respondenterna hade för föreställningar om suicidala individer, varför vissa människor blir suicidala samt hur självmordsbenägna individer går till väga i en suicidal situation. Syftet var också att undersöka om respondenterna uppfattade suicidalitet som accepterat i samhället, eller inte. Metoden var kvalitativ i form av semi-strukturerade intervjuer med fem unga kvinnor i åldrarna 15–24 år. Studien hade genusperspektiv. Kritisk diskursanalys i form av Faircloughs tredimensionella modell förevisade ett antal tematiska diskurser. Analysen visade exempelvis att traditionella föreställningar om genus finns kvar och att en anledning till att individen blivit suicidal upplevdes bero på att personen varit utsatt för något traumatiskt. Frågeställningen om acceptans visade att suicidalitet inte ses som accepterat i samhället på grund av stigman, och även att självmord inte är någon utväg. Respondenternas föreställningar kan tolkas till stor del ha internaliserats av rådande samhällsnormer

Denna studie handlar om hur media framställer ungdomsarbetslöshet och arbetslösa unga. Syftet är att undersöka och analysera hur media skildrar ungdomsarbetslöshet. Vidare undersöks även hur stora möjligheterna är för arbetslösa unga, att kunna påverka sin situation med hjälp av media. En kvalitativ innehålls analys används som metod för denna uppsats. Det empiriska materialet består av artiklar som berör ungdomsarbetslöshet, vilka är hämtade från Metros hemsida. Utifrån en strukturell tolkning tematiseras resultatet och analysen drar kopplingar med dagordningsteori samt tidigare forskning. Studien visar att Metro framställer ungdomsarbetslöshet som hög, vilket är reguljärt och förutsägbart. Lönesänkningen för unga är det rådande temat som förekommer i diskussionen om minskningen av ungdomsarbetslöshet. Detta fick mer genomslag än teman arbetserfarenhet, eftersom det väcktes kontroversiella debatter. Vilket kan tolkas som McCombs kallar för ”bra historia”(2006, 147). Det är sådana företeelser som journalister söker efter. Diskussionen om lösningar på ungdomsarbetslöshet som helhet har en negativ inställning, vilket skulle kunna influera människor som inte är unga och arbetslösa, denna förklaring är utifrån McCombs orienteringsbehov. Att arbetslösa unga framställs som en marginaliserad grupp innefattar vissa komplikationer. I textinnehåll med arbetslösa unga förekommer det inga motstående ramar. Det är delvis utifrån stödjande ramar och delvis utifrån en liknande komplex och motsägande ram. Eftersom denna ram utgår från journalisternas egna uppfattningar av arbetslösa unga. Det framgår att varken politiker eller Metro är intresserad av att sätta ungdomsarbetslösheten på dagordningen. Inom den politiska diskussionen förkommer det både stödjande och motstående ramar men det visar på en komplex och motsägande ram, eftersom ambitionen att lösa ungdomsarbetslöshet värderas mer framför de arbetslösa unga. Ingen tydlig inställning till prioriteringen av ungdomsarbetslösheten har hittats eftersom det förekommer både negativa och positiva åsikter som i slutändan jämnar ut. Metro exponerar ungdomsarbetslösheten i en ganska begränsad utsträckning och det som väcker medias uppmärksamhet är företeelse som statsministerns fel ordval. Detta är återigen vad McCombs kallar för ”bra historia”(2006, s 147). Därför kan man dra slutsatsen att dagordningen för ungdomsarbetslöshet inte sätts av politiker eller Metro. I analysen framkommer det att merparten av ungas röster innefattar både en negativ betoning och en svag förtroende om att hitta ett arbete. Återigen skulle denna röst, enligt McCombs, influera människor som inte är arbetslösa unga(2006). Däremot visar resultatet att ingen av aktörerna från medieinnehållet reagerar på detta. Vilket kan förklaras med att ungas röster syns i för liten omfattning för att kunna påverka dagordningen.

I denna kvalitativa studie undersöktes det hur unga tjejer anser att de blir påverkade av social medieanvändning samt huruvida densamma kan liknas vid ett beroende. Datamaterialet bestod av tre fokusgrupper med unga tjejer i åldrarna 15–18 år. Sammanlagt var det 18 stycken deltagare. Under fokusgrupperna framkom det fem teman som sedan kom att prägla resultatet. Dessa teman presenteras som; Positiva aspekter av social medieanvändning, Falska relationer/Kommunikation, Synen på sig själv, Känsla av press/stress i förhållande till sociala medier och Telefonberoende.  Analysen utgick från två teorier. Goffmans teori kring sociala samspel och identitetsskapande samt Judiths teori om den performativa identiteten. Diagnoskriterier för beroende användes för att jämföra deltagarnas svar. Av resultatet framgår det att de unga tjejerna som deltagit i studien påverkas av social medieanvändning utifrån de olika teman som nämnts. Tjejerna uppfyller däremot inte alla krav för att kunna klassa detta fenomen som ett beroende. Deltagarna anser sociala medier vara en stor del av sina vardagar och detta resulterar i både positiva och negativa effekter i tjejernas liv. / In this qualitative study, we examined how young girls describe being influenced by social media use and whether their behaviour might have a resemblance to an addictive behaviour. The data material consisted of three focus groups with young girls aged 15-18. In total, 18 participants were included. During the focus groups, five themes emerged which then came to characterize the result. These themes are presented as; Positive aspects of social media use, False relationships/Communication, The sense of self, The sense of pressure and stress in relation to social media and Mobile dependency. The analysis was based on two theories. Goffman's theory of social interaction and identity creation as well as Butler's theory of performative identity. Dependency diagnostic criteria were used to compare participants' responses. The result shows that the young girls who participated in the study are influenced by social media use based on the various themes mentioned. However, the girls do not meet all the requirements to be able to classify this phenomenon as an addiction. In conclusion the participants consider social media to be a major part of their everyday lives that contributes to both positive and negative aspects in the girls' lives.

Bakgrund Idag har forskningen kommit långt med arbetet om hur en hälsosam kosthållning bör ser ut, men med ständigt florerande kostråd i media kan det vara svårt för allmänheten att veta vad som stämmer. En av de nyare informationskanalerna där många budskap om kost finns är sociala medier, där unga kvinnor är de flitigaste användarna. Det finns dock inte särskilt mycket forskning gjort på hur unga kvinnor påverkas av kostråd de möter i dessa kanaler. Syfte Syftet med studien var att öka kunskapen om unga kvinnors förhållningssätt till mat och ätande och hur det kan förstås i relation till de informationskanaler som de tar del av. Metod Åtta kvinnor i åldrarna 20 - 25 år intervjuades med hjälp av en semi-strukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant och analyserades sedan med hjälp av Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanterna sökte efter en balans i den egna kosthållningen, vilket beskrevs som att både de fysiska och psykiska behoven bör tillgodoses. Det innebar även att kunna unna sig godsaker ibland utan att känna skuld eller skam. Negativa känslor kopplat till mat och ätande kunde periodvis uppstå, framförallt i samband med att de jämförde sig med personer på sociala medier. Informanterna använde flertalet olika källor till sin kostrelaterade information, vilket de hade olika strategier för att värdera tillförlitligheten i. Slutsats Det gemensamma men svåruppnådda målet för informanterna var att finna en balans i den egna kosthållningen. En central faktor var användandet av sociala medier, vilket visade sig ha stor effekt på förhållningssättet till kosten. Mer forskning krävs på området för att yrkesutövare inom kostrådgivning skall kunna anpassa och effektivisera sitt arbetssätt efter rådande förhållanden. / Background Today science has come a long way determining what a healthy diet includes. Yet there is a steady stream of different dietary advice circulating which can make it difficult for the general population to determine what is right and wrong. One of the newer channels where dietary advice is found is on social media platforms. Here the most frequent users have been shown to be young women. However, little research is done on how young women are affected by the dietary advice they encounter on these channels. Aim The aim of this study was to increase the knowledge about young women's approaches to food and eating and how this can be understood in relation to the different information channels they consume. Method Eight women between the ages of 20-25 years were interviewed using a semi- structured questionnaire. The interviews were recorded and transcribed and then analyzed using Granheim and Lundman’s Method for Qualitative Content Analysis. Results The participants aspired balance in their own diets which was described as a state where both the physical and mental needs are accounted for. It also meant being able to indulge in goodies sometimes without feeling guilt or shame. It appeared that negative feelings about one's own diet could periodically arise, especially when the participants compared themselves with influencers on social media. The participants used several different informative channels for accumulating diet-related information, of which they had different strategies for evaluating the reliability of. Conclusions The common but unobtainable goal was to achieve a balanced dietary approach. The use of social media was proved to have major influence on the relation to one's own diet. More research is needed on the subject for professionals working within the dietary advisory sector to be able to adapt their way of working to the current circumstances.