Introduction: The overall aim for public health practice is to promote good health and reduce public health inequalities. The determinants of health are largely influential. Through policy directives and local strategies, the unit Safe in Norrtäljemunicipality (TiNk) tackles public health issues through cooperation between the municipality, region, the voluntary sector and the private sector.  Aim: To investigate the changes over time in adolescents life style factors (the use of alcohol, narcotics, performance-enhancing substances, tobacco and problematic gambling (ANDTS)), mental health, feeling of safety and educational attainment. Sub-group analyses will be conducted for sex and school zones with different social challenges (SC).  Method: A quantitative cross-sectional study based on a high school survey from four occasions between years 2013-2019. The survey population consists of all students in grade seven and nine from upper secondary school and second grade in high school, a total of 4,600 students. Descriptive analyses and Pearson Chi2 -test (p<0,05) for comparison of different groups were performed with the help of the statistical program SPSS.  Result: The usage of ANDTS has been reduced among boys in grade nine and fewer students were exposed to threat or sex without consent. Mental health problems have not changed over time, nor the occurrence of different kinds of crimes or high school eligibility. The differences between sex and schools with different SC are marginal.  Conclusion: The trends for ANDTS-usage, mental health, safety and high school eligibility among the adolescents of Norrtälje municipality showed varying results from year 2013 to 2019. However, differences between subgroups were marginal. / Bakgrund: Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att minska de påverkbara hälsoklyftorna och skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i befolkningen. Hälsans bestämningsfaktorer är till stor del påverkningsbara. Genom policys på flera nivåer ökar möjligheten till framgång, något som folkhälsoenheten Trygg i Norrtälje kommun (TiNk) bedriver genom samverkan mellan kommun, föreningsliv och näringsliv. Syfte: Att undersöka förändringar över tid för ungdomars levnadsvanor (användning av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak och problematiskt spelande (ANTDS)), deras psykiska hälsa och deras känsla av trygghet och gymnasiebehörighet. För samtliga variabler undersöks om skillnader finns för subgrupperna kön och skolområden med olika nivåer av sociala utmaningar (SU). Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på en skolundersökning från fyra tillfällen mellan 2013–2019. Undersökningspopulationen utgjordes av samtliga elever i årskurs sju, nio och årskurs två i gymnasiet, 4600 elever totalt. Deskriptiva analyser och Pearson Chi2-test (p <0,05) för jämförelse mellan olika grupper genomfördes med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat: ANDTS-bruk minskade bland pojkar i årkurs nio och färre elever utsattes för hot och sex utan samtycke. Förekomst av psykisk ohälsa har inte förändrats över tid, inte heller förekomst av olika typer av brott eller gymnasiebehörighet. Skillnaderna för kön och skolor med olika SU var marginella. Slutsats: Under 2013–2019 visade trenderna för ANDTS-bruk, psykisk hälsa, trygghet och gymnasiebehörighet bland Norrtälje kommuns ungdomar varierande resultat. Utveckling för olika subgrupperna var relativt jämlik.

Statlig läromedelsgranskning fanns i Sverige under större delen av 1900-talet. Efter avskaffandet av läromedelsgranskningen, finns det ingen garanti för att läromedel alls kvalitetsgranskas innan de används i undervisningen, eftersom ansvaret nu vilar på den enskilda läraren. Lärare bör göra en kritisk förhandsgranskning av ett läromedel som denne överväger att använda i undervisningen för att ta reda på om läromedlet är av god kvalité och svarar mot läroplan och kursplan som måste behandlas i undervisningen. Syftet med den här uppsatsen är att göra en kritisk läromedelsgranskning av läroböcker för svenskämnet, för att se ifall de är lämpliga som undervisningsunderlag för att uppnå de mål som ställs upp i ämnets kursplan. Resultatet visar på att de undersökta läroböckerna behandlar samtliga punkter från det centrala innehållet för kursen svenska 2 på gymnasiet och det finns skillnader i de två didaktiska uppläggen. Det är nödvändigt att läraren förhandsgranskar läromedel för att se om läromedlet passar lärarens didaktiska upplägg. Läraren bör också kontinuerlig utvärdera läromedel och didaktiskt upplägg för eventuellt göra förändringar och anpassningar. Allt för att gynna elevernas lärande och leva upp till kravet om likvärdig utbildning. / State approved reviews of teaching material existed in Sweden during the most part of the 20th century. After the abolition of reviews of study teaching material, there is no guarantee that the teachers do it themselves. Teachers should make do a critical preview of teaching material that they are considering using in the teaching to find out if the teaching material is of good quality and corresponds to the curriculum and syllabus that must be addressed in the teaching. The purpose of this thesis is to conduct a critical review of teaching material of textbooks for the Swedish subject, to see if they are suitable as teaching material for achieving the objectives set in the course syllabus. The result shows that the examined textbooks deal with all the points from the syllabus of the Swedish 2 course at the upper secondary school and there are differences in the two didactic arrangements. It is necessary that the teacher preview the teaching material to see if the teaching material fits the teacher’s didactic arrangement. The teacher should also continuously evaluate teaching materials and didactic arrangements for possible changes and adaptations, so it benefit the students’ learning and live up to the requirement of equivalent education.

Drug interactions are an important source of medical error. Studies have also shown it as a topic of particular interest to patients. To allow patients to participate in decision-making regarding their own health, they need to be empowered with information. This information must be provided through usable information systems. This thesis explored availability of drug interaction checkers in Scandinavia. It also explored the prevalence and characteristics of usability issues preventing patients from benefiting from these. Drug interaction checkers were sampled and described. Issue-based qualitative and quantitative data were gathered through heuristic evaluations. Patterns in the data were identified through descriptive statistics. Single-case and cross-case analyses explored emergent patterns in-depth. The findings were then interpreted side by side using a mixed-methods approach. The results showed the Scandinavian public faced with drug interaction checkers addressing healthcare professionals. They also showed a multitude of usability issues in these checkers. The issues were predominantly minor, but major issues were also identified in all but one of the checkers. Catastrophic usability issues were found in two of the checkers. These had the potential to lead patients to serious medical error. Results moreover showed the checkers lacking adaptive design, patient-oriented content, and a lack of adherence to basic design principles. A positive correlation was observed between system complexity and number of usability issues. This was suggested to result from lack of user-centered design approaches, or losing track of user goals while adding features over time. The result was a handful of generally professionally oriented drug interaction checkers known to be used by patients for their utility, but failing to accommodate them in terms of information and system quality. Empowering patients to participate in decision-making affecting their health asserts the need for developing patient-oriented information databases where these do not yet exist. These need to be presented through usable interfaces acknowledging patient behaviors. / Läkemedelsinteraktioner är en viktig orsak till medicinska misstag. Tidigare studier har även identifierat läkemedelsinteraktioner som ett område av särskilt personligt intresse för patienter. För att patienter ska kunna vara delaktiga i beslutsfattande beträffande sin egen hälsa, måste de ges tillgång till information genom användbara informationssystem. Denna uppsatsen undersökte tillgänglighet av interaktions­granskare för läkemedel för den skandinaviska publiken. Den undersökte också förekomst och karakteristiker av användbarhetsproblem som förhindrar patienter från att dra nytta av dessa interaktionsgranskarna. Tillgängliga interaktionsgranskare listades och beskrevs. Kvalitativa och kvantitativa data samlades in genom heuristiska utvärderingar. Mönster identifierades genom beskrivande statistik, medan kvalitativa enkelfalls- och tvärfallsanalyser undersökte frambrytande mönster på djupet. Resultat från kvantitativa och kvalitativa metoder tolkades sedan sida vid sida. Resultaten visade att skandinaviska patienter huvudsakligen möter interaktions­granskare riktade mot professionell vårdpersonal. Resultaten påvisade också en stor mängd användbarhetsproblem i dessa granskarna. Problemen var oftast av mindre vikt, men även stora problem identifierades i alla utom en av granskarna. Katastrofala användbarhetsproblem hittades i två av granskarna. Dessa hade potential att leda patienter till allvarliga medicinska misstag. Resultaten visade dessutom att granskarna saknade adaptiv design, patientorienterat innehåll och efterlevnad av grundläggande designprinciper. En positiv korrelation observerades mellan systemkomplexitet och antal användbarhetsproblem. Detta föreslogs vara ett resultat av brist på användarcentrerad designmetod eller att man har tappat fokus på användarmål över tid medan funktioner har lagts till. Resultatet var en handfull huvudsakligen professionellt inriktade granskare för läkemedelsinteraktioner som används av patienter för deras nyttja, men som inte lyckas med att ta hänsyn till dem när det gäller informations- och systemkvalitet. För att patienter ska få möjlighet att delta i beslutsfattande som påverkar deras hälsa, finns behov av att utveckla patientorienterade informationsdatabaser där dessa ännu inte finns. Dessa måste erbjudas genom användbara gränssnitt som tillgodoser patienters beteenden.

I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm pågår ett stort stadsutvecklingsprojekt där det planerats för ungefär 12 000 nya bostäder, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. För att koordinera alla transporter av byggmaterial in till området, samt hantera avfallstransporter ut ur området, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars mål bland annat är att reducera antalet transporter. Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod för utvärdering av potentiella miljöeffekter med bygglogistikcentret i Norra Djurgårdsstaden. Examensarbetet har tittat på byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv för jämförelse mellan två olika scenarion, då ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive då ett sådant inte finns (scenario 2). De parametrar som ingått är partiklar och energianvändning samt CO2, NOx och SO2. Två olika beräkningsverktyg har jämförts och valet föll på ett verktyg från NTM, Nätverket för Transporter och Miljön. En genomgång av vilken information som erfordras för att göra beräkningar har gjorts och för att undersöka tillgången till dessa data har ett antal intervjuer samt en workshop genomförts med olika aktörer, både inom Norra Djurgårdsstaden men också utifrån. Andra saker som diskuterades var aktörernas syn på bygglogistikcentret, vad som kan förbättras med det samt hur själva utfallet av en utvärdering skulle kunna förbättras, exempelvis genom styrning i upphandlingsprocessen. Intervjuer och workshop har också varit viktiga i syfte att förankra den föreslagna utvärderingsmetoden hos aktörerna själva. Under intervjuer och workshop har det bland annat framkommit en del konstateranden och några förslag till förbättringar. Exempelvis sades att logistikfrågor lyfts upp enbart genom att bygglogistikcentret finns och att den största förbättringen med bygglogistikcentret anses vara att framkomligheten är mycket bättre än vad den annars hade varit. En annan sak som de flesta var eniga om var att krav i upphandling bör ställas så tidigt som möjligt för att de ska kunna få så stor effekt som möjligt. För att göra en utvärdering krävs data om alla olika transporter och för varje transporttyp behövs information inom tre olika kategorier: fordonet, lasten samt själva körvägen. Eftersom alla data inte finns tillgängliga idag kommer en del antaganden att behöva göras, hur många beror på när i tiden utvärderingen ska göras och hur noggrann den ska vara. Om en utvärdering ska göras snarast rekommenderas att ett antal manuella mätningar genomförs men för att utvärderingar ska kunna göras kontinuerligt föreslås att en del åtgärder vidtas för att automatisera insamlingen av data. Det rekommenderas också att en känslighetsanalys av erhållna mätvärden görs för bedömning av vilka data som är i störst behov av ökad noggrannhet för att utvärderingens tillförlitlighet ska öka. Beroende på vad en sådan analys visar ges förslag på några olika åtgärder som kan vidtas, såsom att montera kameror vid grindpassager för information om passerande fordon eller att installera datorer i vissa fordon för att få information om körbeteende. / In the eastern part of Stockholm a major urban development project is taking place. It is called Stockholm Royal Seaport and until the year 2030 approximately 12,000 new homes, 35,000 workplaces and 600,000 square meters of commercial areas will be added to the area. The project has been given a very ambitious environmental action program and as a part of that the City of Stockholm has established a logistics center in the area. The logistics center is supposed to coordinate all transports of building material and handle the waste during the construction phase. One objective with the logistics center is to reduce the amount of transports and thereby also the generated emissions and the use of energy. The aim of this thesis has been to develop a methodology for evaluating the potential environmental impacts related to the logistics center in the Stockholm Royal Seaport. The evaluation method is able to compare the effect, from a life cycle perspective, from construction transports in two different scenarios, scenario 1 where there is a logistics center and scenario 2 where there is not. The chosen parameters are CO2, NOx, SO2, particulate matter and energy usage. Two different tools for computing values for the chosen parameters have been compared and the selected one is developed by NTM, the Network for Transport Measures. After the selection an investigation of input data required to use the tool was performed. A number of interviews were conducted and a workshop was organized with various representatives, mainly people working with construction or transportation in the Stockholm Royal Seaport. The things discussed during the interviews and the workshop were, among other things, the availability of required data, the interviewees opinions about the logistics center and their suggestions for improvements that can be done, both at the center itself, but also for example in the procurement process. Another purpose for the interviews and the workshop was to anchor the methodology with the various representatives. A direct result from the interviews and the workshop has been some proposals for improvement, for example that requirements in the procurement process should be presented at an early stage to be able to be as effective as possible. Some of the interviewees pointed out that logistic issues are highlighted simply by the existence of the logistics center. There are a couple of different transport routes within the area, as some deliveries are allowed directly into the construction sites, whereas some have to pass the logistics center to unload the freight, all depending on the amount of freight to a specific site. Staff at the logistics center will then consolidate the deliveries to the construction sites into one vehicle. They also collect the generated waste, which they handle at the center before it is transported to an external retrieval plant. The logistics center also utilizes a vehicle used for inspections of the traffic and deliveries within the area. All of the above mentioned types of transportations are included in the thesis. An evaluation of the effects of the logistics center requires data about all types of transportation, within three different categories: the vehicle, the load and the actual route. Since all required data is not available today some assumptions have to be made, how many and which depends on the requested accuracy of the evaluation and when it is to be performed. If an evaluation is to be performed given the current conditions it is recommended that a number of manual measurements are carried out to collect data which was not available at the time being, however, if evaluations are to be done continuously it is suggested that the retrieval of data is as automated as possible. It is also recommended to do a sensitivity analysis of the data retrieved from the measurements to assess the impact from certain data on the chosen parameters. The amount of impact helps determine which data to refine in order to increase the accuracy of the evaluation. Depending on what the analysis shows the thesis gives suggestions for actions such as installing cameras at gates to the construction sites and/or the logistics center or to install computers in vehicles to obtain data on driving behavior.

How to represent data visually in an intuitive and effective way for gaining quick insights is something that the field of visualization deals with. Effective in this context means that a visualization can be understood accurately or rapidly by the viewer. However, how to visualize geospatial time series data effectively is challenging. The challenge consists of how to visualize geospatial time-dependent data in a single view that can provide both an effective overview and details of the data set. With three or more data dimensions the available coding options grows; hence, the challenge consists in combining several visual coding and viewing options into a single effective view. This thesis investigated visualization guidelines that should promote effectivness for a visualization of geospatial time-dependent data. Furthermore, in this project the data set consisted of historical air temperature measurements in Sweden, which has both geospatial and time-dependent features. The guidelines where used in an iterative design process to redesign an existing geospatial time series visualization. The goal of the redesign was to increase the effectiveness of the existing visualization. An alternative visualization was created and compared to the original visualization in a user study. The results indicate that these users experienced the alternative visualization as more effective than the original. However, the performance of the participants on four tasks indicates that the alternative visualization is not more effective. Furthermore, compared to related work the alternative visualization is not more effective. In conclusion, the alternative visualization is harder to learn than the original which may have an effect on the user’s performance. However, once the visualization is learned, then it may be more effective than the original visualization. Additionally, the use of guidelines was helpful in the design process but, in this case, did not guarantee an effective visualization. / Hur data bör representeras visuellt på ett intuitivt och effektivt sätt undersöks i det vetenskapliga fältet om visualiseringar. Vidare är det utmanande hur geografiska tidsserier ska visualiserar. Utmaningen består i hur en enda visualiserings vy ska skapas som både kan ge en överblick över data och detaljer om specifika data punkter. Anledning till att detta är utmanande är att med fler data dimensioner blir även de möjliga visuella kodnings möjligheterna flera. Därför består utmaningen i hur olika visuella kodningssätt och vyer ska kombineras i en enda vy effektivt. För att designa en effektiv vy undersöktes olika designriktlinjer kopplade till effektivitet. Dessa riktlinjer användes sedan för att designa om en existerande geografisk tidsserie visualisering in en iterativ designprocess. Data som visualiserades var historiska lufttemperaturmätningar i Sverige, en datamängd med både geografiska och tidsberoende komponenter. Den skapade alternativa visualiseringen jämfördes med originalet med hänsyn till effektivitet i en användarstudie. Resultaten tyder på att användarna uppfattar den alternativa visualiseringen som mer effektiv än originalet. Men prestations resultatet på fyra uppgifter tyder inte på att den alternativa visualiseringen skulle vara effektivare. Vidare, jämfört med relaterade arbeten är inte den alternative visualiseringen mer effektiv. Sammanfattningsvis är den alternativa visualiseringen svårare att lära sig än originalet, vilken kan påverka användarnas prestation. Men när användarna lärt sig att använda den alternativa visualiseringen, kan den alternativa vara effektivare att använda än originalet. Vidare är designriktlinjerna användbara i en designprocess men, ingen garanti för en effektiv visualisering i detta fall.

Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerformen hos både män och kvinnor i Sverige där storkärls invasion, venös invasion (VI), är en viktig prognostisk indikator. Noggrann bedömning av VI är särskilt viktigt för patienter med kolorektal cancer i stadium II eftersom det kan påverka beslutet att erbjuda adjuvant behandling. Histologisk bedömning av VI kan vara utmanande på rutinmässig Hematoxylin och Eosin färgning (H&E). Elastinfärgning med syfte att identifiera elastinfibrer i kärlväggen kan underlätta bedömning av VI. I dagsläget finns inte någon bra elastinfärgning som kan användas rutinmässigt hos klinisk patologi i Värmland, Centralsjukhuset Karlstad, prover måste skickas till annat laboratorium vilket är tidskrävande. Denna studie ska finna den optimala färgningsmetoden för elastin genom att utvärdera tre olika färgningsmetoder för elastin fibrer. Färgningens resultat bedömdes rent histokemiskt av överläkare enlig kriterierna, frånvaro av avsedda kärl (skala 0–1), specifik infärgning (skala 0–1), specifik infärgnings intensitet (skala 1–3) och ospecifik infärgning (skala 0–1) och data samlades för respektive metod. Resultatet tyder på att rent histokemiskt är den manuella elastinfärgning metoden från Region Jönköpings län konsekvent och visade signifikant skillnad. Därför metoden är potentiellt användbar för den större frågeställningen om storkärlsinväxt i kolorektal cancer samt rekommenderas starkt som en rutinmässig elastinfärgning till klinisk patologi i Värmland, Centralsjukhuset Karlstad. / The third most common form of cancer in both men and women in Sweden is Colorectal cancer. Prognostic indicators of colorectal cancer include Large vessel invasion and venous invasion (VI). Careful assessment of VI is of particular interest especially with patients having stage II colorectal cancer. This is because it may influence decisions to offer adjuvant therapy. Accurate histological assessment of VI can be challenging on routine hematoxylin and eosin staining. But staining that can identify the elastin fibers in the vessel can enhance the assessment of VI. Currently, there is not any good Elastin staining that can be routinely used in clinical pathology in Värmland, Karlstad Central Hospital. Therefore, samples are required to be sent to other laboratories which in effect is time consuming. This study is aimed at finding an optimal elastin staining method through evaluations of three different staining methods for elastin fibers. Staining results were assessed histochemically by the chief physician according to the following criteria, absence of intended vessels (scale 0–1), specific staining (scale 0–1), specific staining intensity (scale 1–3) and nonspecific staining (scale 0–1), while different data were collected for each method. The results indicate that purely histochemically, elastin staining-manual method Region Jönköping County is consistent and significant. Therefore, the method is potentially useful for the detection of colorectal cancer and is strongly recommended as a routine elastin staining for clinical pathology in Värmland, Karlstad Central Hospital.

UX-designperspektivet är väsentlig vid utvärdering av interaktion med alla typer av robotar, men särskilt sociala robotar. Då dessa utvecklas för att utföra viktiga uppgifter i samhället såsom att vara sällskapsrobotar inom äldrevården, skolor med mera. User Experience Design-området har en bred samling av utvärderingsmetoder som människa-robotinteraktion-området kan dra nytta av. Denna studie syftar till att förbättra upplevelse vid interaktion med en social robot. För detta syfte har bland annat litteraturstudier genomförts där identifierades UX-aspekter som är relevanta att fokusera på vid utvärdering av förutsättningarna för engagemang i interaktionen mellan människa och social robot samt att det identifierades en kunskapslucka av tillgängliga analytiska utvärderingsmetoder inom människa-robotinteraktion (MRI). För att ta fram en ny analytisk utvärderingsmetod för att främja engagemang med en social robot användes en metodansats som är etablerad för att utveckla just utvärderingsmetoder. Designprocessen av den nya metoden bestod av fem iterativa faser som resulterade Analytisk utvärderingsmetod av engagemang vid interaktion med social sällskapsrobotar (AUEIS). AEUIS är designad för att utvärdera förutsättningarna för att uppnå engagemang vid interaktion med en social robot. Stort fokus lades på den femte fasen där versioner av AUEIS testades av flera UX-designers utifrån kriterierna att AUEIS ska ha hög validitet, vara användbar och ha bra lärbarhet. Testningen genomfördes med fyra UX-designer med olika erfarenheter inom MRI. Resultatet av testningen visade att en UX-designer utan tidigare erfarenhet av att utvärdera MRI kan använda AUEIS utan större problematik. Samtidigt, de framtagna aspekterna för att genomföra utvärderingen med var omfattande för att identifiera problem vid interaktion med en social robot. Det slutliga resultatet av detta är arbete är en komplett analytisk utvärderingsmetod. AUEIS består av sju aspekter som studerar föreutsättningarna för engagemang med en social robot. För att genomföra utvärdering med AUEIS finns det tre faser: Förberedelse, utvärdering och analys. Varje fas har några aktiviteter som följas för att få fram ett resultat om förutsättningarna av engagemang vid interaktionen med en social robot. Resultatet av utvärderingen med AUEIS kommer att bestå av kvalitativa och kvantitativa data. Den kvalitativa data som resulteras kan analyseras för att få en lista med vilka aspekter av engagemang som ej uppfylls av den sociala roboten. Den kvantitativa data kan ge en snabb överblick över vilka aspekter som har flest problem och vilka problem är mest allvarliga. AUEIS utvärderar förutsättningar för engagemang vid interaktion med en social robot och är begränsad till detta på grund av att den utvärderar om den sociala roboten uppfyller de förutsättningarna för engagemang. Därför användarensupplevelse av engagemang utvärderas enbart på ett mindre sätt utifrån hur mycket den sociala roboten uppfyller de förutsättningarna för engagemang. En framtida forskning och utveckling av AUEIS hade varit intressant och behövs för att AEUIS ska kunna utvärdera om användaren är engagerad och i vilken omfattning är hen engagerad. En annan aspekt som kan studeras är användarens engagemang under lång tidsinteraktion, korttidsinteraktion eller olika faser av engagemang. Exempelvis hur utvärderas att användaren påbörjar engagemang med en social robot och hur ska det utvärderas att engagemanget hålls och fortsätter eller om den avbryter och varför utifrån användarensperspektiv. I kapitel 5 (Slutresultat AUEIS-metoden) presenteras metoden samt detaljerade instruktioner över genomförandet presenters i Bilaga 7. / The user experience design (UX) perspective is essential when evaluating interaction with all types of robots, but especially social robots. As these are developed to perform important tasks in society such as being companion robots in geriatric care, schools and more. The User Experience Design area has a wide collection of evaluation methods that the human-robot interaction area can benefit from. This study aims to improve the experience of interacting with a social robot. For this purpose, literature studies have been conducted where UX aspects were identified that are relevant to focus on when evaluating the conditions for engagement in the interaction between human and social robot. A knowledge gap was identified of limited available analytical evaluation methods in human-robot interaction (HRI). In order to develop a new analytical evaluation method to promote engagement with a social robot, a methodological approach was used to develop evaluation methods. The design process of the new method consisted of five iterative phases that resulted in an Analytical evaluation method of engagement in interaction with social companion robots (AUEIS). AEUIS is designed to evaluate the conditions for achieving engagement when interacting with a social robot. Great focus was placed on the fifth phase where versions of AUEIS were tested by several UX designers based on the criteria that AUEIS should have high validity, be useful and have good learnability. The testing was performed with four UX designers with different experiences in HRI. The results of the testing showed that a UX designer without previous experience in evaluating HRI can use AUEIS without problems. At the same time, the aspects developed to carry out the evaluation were comprehensive to identify problems when interacting with a social robot. The result of this is work is a complete analytical evaluation method. AUEIS consists of seven aspects that study the conditions for engagement with a social robot. To evaluate with AUEIS, there are three phases: Preparation, evaluation, and analysis. Each phase has some activities that are followed to obtain a result about the conditions of engagement in the interaction with a social robot. The result of the evaluation with AUEIS will consist of qualitative and quantitative data. The qualitative data that is obtained can be analyzed to get a list of which aspects of engagement are not fulfilled by the social robot. The quantitative data can provide a quick overview of which aspects have the most problems and which problems are most serious. AUEIS evaluates the conditions for engagement when interacting with a social robot and is limited to this because it evaluates whether the social robot meets those conditions for engagement. Therefore, the user experience of engagement is evaluated only in a minor way based on how much the social robot meets the conditions for engagement. Future research and development of AUEIS would have been interesting and needed for AEUIS to be able to evaluate whether the user is engaged and to what extent is. Another interesting aspect to study can be the user experience of engagement whether it is during long-term interaction, short-term interaction, or different phases of an engagement. For example, how to evaluate that the user begins engagement with a social robot and how should it be evaluated that the engagement is maintained and continues or if it interrupts and why from a user perspective? Chapter 5 (End result the AUEIS method) presents the method and detailed instructions on implementation are presented in Appendix 7.

Den här studien syftar till att besvara frågeställningen: Hur kan existerande designriktlinjer inom gränssnittsdesign anpassas för heuristisk utvärdering av gränssnittskomponenter i digitala strategibrädspel? Rapporten inleds med en bakgrund över brädspels historia, inklusive dess digitalisering och tidigare forskning inom både fysiska och digitala brädspel. Vidare redogörs en beskrivning av heuristisk utvärdering och olika designriktlinjer inom fysiska brädspel, datorspel och generell gränssnittsdesign. Baserat på en litteraturstudie över tidigare forskning om designriktlinjer för brädspel, datorspel och generell gränssnittsdesign har en lista med ett urval av etablerade designriktlinjer gjorts. Dessa har sedan använts i en heuristisk utvärdering för att undersöka hur väl de är lämpade för utvärdering av digitala strategibrädspels gränssnitt. Baserat på en analys av utvärderingen har listan med designriktlinjer itererats, som i sin tur utvärderats av tre externa utvärderare med expertis inom spelutveckling och/eller UX-design. Utvärderarna har även deltagit i en semi-strukturerad intervju om hur det var att utvärdera ett digitalt brädspel och hur listan med designriktlinjerna var att använda. Sammanlagt har litteraturstudien, de heuristiska utvärderingarna, en observation av de externa utvärderarna samt intervjuerna resulterat i en ny lista med designriktlinjer specifikt anpassade för heuristisk utvärdering av digitala strategibrädspel och visar på hur designriktlinjer behövs anpassas för utvärdering av digitala strategibrädspel. / This study aim to answer the research question: How can existing design guidelines in interface design be adapted for heuristic evaluation of interface components in digital strategy board games? The study begins with a background of the history of board games, including its digitalization and related studies of both physical and digital board games. Furthermore, a description of heuristic evaluation and different design guidelines for physical board games, video games and general interface design is made. A list of selected design guidelines have been created based on a literature review on previous studies on design guidelines for board games, video games and general interface design. These have been used in a heuristic evaluation to examine how well they work for evaluation of the interfaces of digital strategy board games. A new list with design guidelines was then created based on an analysis of the evaluation, which later got evaluated by three external evaluators with expertise in game design, UX-design or both. The evaluators also participated in a semi-structured interview about their opinions and experience of using the design guidelines to evaluate a digital board game. The literature review, the heuristic evaluations, an observation of the evaluators and the interviews resulted in a new list with design guidelines, specifically intended for heuristic evaluation of digital strategy board games, and shows how design guidelines needs to be adjusted for evaluation of digital strategy board games.

Bad worker health leads to an unnecessary increase of absent days and loss of money, particularly the more physically demanding jobs as in industry. This can be seen in both a broader perspective and also in the suffering of the individual. In order to stop this trend and lower the work injuries connected to bad ergonomics good, reliable, and preferably digital, methods have to be generated and evaluated. The aim of this master’s thesis is to investigate how Digital Human Modelling (DHM) tools can beused to evaluate physical ergonomics by building a real-life workstation in the DHM tool IPS IMMA. The workstation used here is based on a newly installed station at a large company placed in Skövde. This station was developed in collaboration of both technical specialists but also ergonomist consulting from the company Feelgood. The goal has therefore been to examine where in the process a DHM tool could be used and if it would contribute to the process. The methods chosen to investigate the use of DHM tools were to build a final model in IPS IMMA, which is based of four different versions of the workstation. By building four different versions of the workstation the process has simultaneously been analyzed and documented in order to compare the findings made in the program to the ones made in real life. The results have also been made in combination to finding the opportunities, challenges, and disadvantages with using DHM tools. The needed improvements within the DHM field have also been noted and discussed.

This study evaluates an automated formant estimation procedure designed to adapt to speakers and variations in speech. The adaption is achieved by using the formant ceiling with the least variation (in combined estimates of F1 and F2) as the optimal ceiling. This optimization renders the best possible estimations given the data, therefore it could presumably also adapt to variations such as high fo. The procedure has not been evaluated by using material with known formant frequencies. Therefore, this is done here. The performance of the procedure is tested through comparison with a common procedure with fixed ceilings, based on speaker sex. The estimations are carried out on synthetic vowel tokens, systematically varied in formant frequencies and in fo, to match the natural variation within vowels and between speakers. The formant estimations are compared to target values, compared between procedures and to earlier studies. The results reveal that the formant estimation procedure with optimized ceilings does not perform better than the common procedure. Both procedures perform better than earlier methods, but neither deals satisfactorily with high fo. / Denna studie utvärderar en automatisk formantmätningsprocedur utvecklad för anpassning efter talare och variationer i tal. Anpassningen åstadkoms genom att använda det formanttak som uppvisar minst variation (i mätningar av F1 och F2 i kombination) som det optimerade taket. Denna optimering ger bästa möjliga estimeringar utifrån data, därför skulle troligtvis anpassningen även kunna ske till variation såsom hög fo. Proceduren har inte utvärderats genom att använda material med kända formantfrekvenser, varför det görs här. Formantmätningsprocedurens prestation testas genom jämförelse med gängse procedur med fasta formanttak, baserade på skillnader mellan kön. Formantmätningarna utförs på syntetiska vokalexemplar, systematiskt varierade i formantfrekvenser och i fo för att motsvara naturlig variation inom vokaler och mellan talare. Formantmätningarna jämförs mot ursprungsvärdena, procedurerna sinsemellan och med tidigare studier. Resultatet visar att formantmätningsproceduren med optimerat formanttak inte presterar bättre än den gängse proceduren. Båda procedurer presterar bättre än tidigare metoder, men ingen hanterar hög fo på ett tillfredställande sätt.