Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka vad som menas med ett lyckat projekt, vilka är de kritiska framgångsfaktorer för anläggningsprojekt och hur utvärderas anläggningsprojekt i praktiken.     Detta syfte prövades genom kvalitativa intervjuundersökningar i form av inledande studie som utgörs av personliga strukturerade intervjuer med öppna/ fria svarsalternativ baserat på mina kollegor ifrån Fastighet- och serviceförvaltningen, med fokus på anläggningsprojekt där beställaren är Gislaveds kommun och dels genom telefonintervjuer med projektledare och chefer ifrån PEAB, NCC, Accent Arkitekter, Weedo Tech med mera. Empiriskt erhållna data analyseras utifrån tre analysmodeller; vad är ett lyckat projekt (fråga 1,2), kritiska framgångsfaktorer (fråga 3,4,5,6 och 9) och analysmodell för hur utvärderas projekt (7,8).   Det framkom att hälften av respondenterna definierade ett lyckat anläggningsprojekt enligt projekttriangeln. Medan hälften av svarande definierade ett lyckat anläggningsprojekt enligt en vidareutveckling av projekttriangeln med kundnöjdhet. Det framhålls att kompetens, engagemang, tydligt uppdrag, god planering, tillräcklig budget, bra förstudie och projektering, organisation och ledning är de faktorer som främjar ett lyckat projekt. Härvidlag framhålls det att det unika för denna studie, dvs det som avviker ifrån vetenskapliga teorier och analysmodellen är det har tillkommit nya faktorer såsom samsyn, partnering, bra förstudie och projektering. Gällande dem kritiska framgångsfaktorer så är det enligt respondenter förstudie, kompetens, engagemang, ekonomi, tidsplaner, tydligt uppdrag, kommunikation och ledarskap. Det framkom i denna studie att det som avviker ifrån vetenskapliga teorier och analysmodellen är utökning med andra kritiska framgångsfaktorer har såsom förstudie, tidsplaner och kommunikation. Min slutsats är att det stämmer så som flera studier tyder på att det inte går att identifiera några generella allmängiltiga framgångsfaktorer (L. Ljung 2011) utan det är fallspecifikt som i det här fallet där det fallspecifika för bygg- och anläggningsprojekt som utkristalliserats är partnering och projektering. Slutsatsen är också att framgångsfaktorer varierar beroende på projektets storlek, komplexitet och tekniska osäkerhet. Beträffande hur anläggningsprojekt utvärderas i praktiken så framhålls det att projekt utvärderas i stort sett utifrån projekttriangel men med en modifierad och utökad variant enligt analysmodellen ovan, där kundnöjdhetsindex har lagts till. Gällande den kontinuerliga utvärderingen under projektets gång så framkom det i denna studie att även funktionskrav, ÄTA (ändrings och tilläggsarbeten) och arbetsmiljöplan följs upp och utvärderas. Min slutsats är att projekttriangeln har lämnat starka avtryck även i utvärderingen av projekt med viss modifiering där det tagits hänsyn till kvalitetsarbetet. / The purpose of this master's thesis is to investigate what is meant by a successful project, which are the critical success factors for construction projects and how evaluated construction projects are in practice. This purpose was tested through qualitative interview studies in the form of an initial study consisting of personal structured interviews with open / free answer options based on my colleagues from the Real Estate and Service Administration, focusing on construction projects where the client is Gislaved municipality and partly by telephone interviews with project managers and managers from PEAB, NCC, Accent Architects, Weedo Tech and more. Empirically obtained data is analyzed on the basis of three analysis models; What is a successful project (question 1.2), critical success factors (questions 3,4,5,6 and 9) and analysis model for evaluating projects (7.8). It was found that half of respondents defined a successful construction project according to the project triangle. While half of respondents defined a successful construction project according to a further development of the project triangle with customer satisfaction. It is emphasized that skills, dedication, clear assignments, good planning, adequate budget, good study and design, organization and management are the factors that promote a successful project. In this respect, it is emphasized that the unique nature of this study, ie, which differs from scientific theories and the analysis model, has brought about new factors such as consensus, partnering, good study and design. Concerning them, critical success factors, according to the respondents, are preliminary studies, skills, commitment, economics, schedules, clear assignments, communication and leadership. It was found in this study that what differs from scientific theories and the analysis model is expansion with other critical success factors such as preliminary studies, schedules and communication. My conclusion is that several studies suggest that it is not possible to identify any general all-important success factors (L. Ljung 2011), but case-specific as in this case where case-specific for construction projects that have been crystallized is partnering and design. The conclusion is also that success factors vary depending on the size, complexity and technical uncertainty of the project. In terms of how the projects are evaluated in practice, it is emphasized that projects are evaluated largely on the basis of a project triangle but with a modified and expanded variant according to the analysis model above, where customer satisfaction index has been added. Regarding the continuous evaluation during the course of the project, it was found in this study that functional requirements, ÄTA (Changes and additional work) and work environment plan are also monitored and evaluated. My conclusion is that the project triangle has given strong impression even in the evaluation of projects with some modification taking account of quality work.

Bakgrund: Forskningen kring implementeringsprocesser inom folkhälsoområdet är fortfarande relativt begränsad. Implementering handlar om att få en ny metod eller ett nytt program att användas i ordinarie verksamhet som en ordinarie metod. Betydelsen av implementering är att förverkliga och genomföra, men också att det som görs får den verkan och den effekt som avses och önskas. För att slutresultatet av en ny metod ska bli bra är det av största vikt att implementeringen fungerar. Det spelar ingen roll hur väl fungerande metoden är, om den inte lyckas förankras i verksamheten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka möjligheter och hinder vid implementering av ett program för socialt och emotionellt lärande, StegVis, bland barn i åldrarna fyra till sex år i förskolan/skolan. Metod: På uppdrag av folkhälsoteamet i norra Örebro län genomfördes en utvärdering av implementeringen av programmet i de fyra kommunerna Lindesberg, Nora, Hällefors och Ljusnarsberg. Undersökningen riktade sig till samtliga pedagoger i dessa fyra kommuner som fullföljt utbildningen i StegVis 1, sammantaget 182 stycken. Eftersom önskan var att nå ett större antal pedagoger valdes en kvantitativ metod med kvalitativa inslag. Datainsamling skedde genom postenkäter. Insamlad data analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS och den kvalitativa analysmetoden meningskoncentrering. Resultat: Totalt var svarsfrekvensen 37% vilket innebar en för låg svarsfrekvens för generalisering av resultatet. 72% av respondenterna arbetade på en förskola/skola som vid svarstillfället använde sig av StegVis 1 i verksamheten. Sammantaget hade ungefär 90% av respondenterna arbetat på en förskola/skola som vid något tillfälle sedan fullföljd utbildning hade använt sig av StegVis 1 i verksamheten. Av de respondenter som deltagit i undersökningen var majoriteten nöjd med StegVis som program. De flesta angav att det praktiska införandet har fungerat bra och programföljsamheten var relativt hög med några få undantag. Faktorer som möjliggjort implementeringen av StegVis 1 är behov av socialt och emotionellt lärande, positiva attityder, stöd från ledning, synliga effekter av programmet, tillgång till lokaler, flexibilitet samt bestämda tider för utförande. Faktorer som visat sig hindra implementeringen av StegVis 1 är problem med gruppsammansättning, brist på stöd från kollegor, brist på tid till planering och utförande samt lokalbrist. Diskussion/slutsatser: Resultatet har kopplats till tidigare forskning och de tendenser som iakttagits stämmer väl överens med tidigare teorier och modeller. StegVis indikeras vara relevant som program då behovet av socialt och emotionellt lärande i förskolan/skolan verkar finnas, vilket i ett inledningsskede möjliggör implementeringsprocessen. Vidare tenderar andra underlättande implementeringsfaktorer vara olika viktiga beroende på var i implementeringsprocessen programmet befinner sig. Programföljsamheten är överlag god, men hade antagligen gynnats av tydligare mål och riktlinjer för programmet i de olika verksamheterna. En uppföljnings-, utbytesträff hade kunnat vara värdefull för att underlätta utvecklingen av goda färdigheter i programmet hos pedagogerna. Framtida forskning: Ett förslag för framtida forskning kan vara att lägga mer fokus på dem som av någon anledning slutar använda programmet och orsaker till detta. Denna studie kan även fungera som underlag för, samt underlätta framtida studier och då framförallt med avseende på metod och metoddiskussion som kan bidra till att uppnå bättre kontroll över undersökningen i liknande studier. / Background: The research of implementation processes in the public health area is still relatively limited. Implementation concerns the procedure of putting into action a new method or program into an organization’s internal, everyday operation. Implementation encompasses the realization of, and the carrying through of, for example a program, but an important aspect is also that the implementation has the desired effect. To make sure that the result of a method in practice will be positive, it is of greatest importance that the implementation works. It does not matter how well the method works, if it does not have the support of the organization. Purpose: The purpose of this study was to examine possibilities and obstacles of implementation of a program in social and emotional learning, Second Step, among 4-6 year olds in preschool/school. Method: On assignment from the public health team in the counties in northern Örebro, an evaluation of the implementation of the program in the four municipalities Lindesberg, Nora, Hällefors and Ljusnarsberg was performed. The sample consisted of all educationalists that had completed the Second Step 1 training, a total of 182 individuals. A quantitative approach was chosen, as the idea was to reach a greater number of educationalists. Data was collected through a questionnaire and analyzed with the help of SPSS and a simple kind of content analysis. Result: The reply frequency was 37%, which is too low for a generalization of the result. 72% of the respondents worked at a preschool/school that at the time used Second Step 1 in the organization. All in all, about 90% of the respondents had worked at a preschool/school that had used Second Step 1 in the organization at some point. Most of the respondents were pleased with Second Step as a program. The majority of the respondents stated that the practical introduction of Second Step had functioned well and the fidelity was relatively high with a few exceptions. Factors that have made the implementation of Second Step possible is need for social and emotional learning, positive attitudes, leader support, visible effects of the program, access to premises, flexibility and settled times. Factors that have proven to be obstacles for the implementation of Second Step are problems with the group composition, lack of support from colleagues,lack of access to premises and lack of time to plan and perform. Discussion/conclusions: Theresult has been put in relation to earlier research and the discovered tendencies correspond well with earlier theories and models. Second Step indicates to be relevant as a program, though the need of social and emotional learning in preschool/school seems to exist, which at an early stage makes the implementation possible. Other facilitating implementation factors tend to vary in importance depending on where in the process the program is. Overall, the fidelity is satisfactory, but it would probably have been more beneficial with clearer goals and guidelines for the program in the organizations. An evaluating exchange meeting could have been valuable to facilitate the program skill development among the educationalists. Future research: One example for future studies can be to put more focus on those who stop using the program and reasons for this. This study may also be a basis for, and facilitate, future studies, especially considering the method and discussion of the method which can contribute to improve control over the survey in similar studies.

Bakgrund: Kostnadsökningen inom hälso- och sjukvården har varit ett stort problem sedan 1980-talet och kommer att fortsätta vara ett problem i framtiden. Det har lett till en mer ansträngd ekonomisk situation som hälso- och sjukvården fått förhålla sig till. Därför är det av stor vikt att de disponibla medel som finns inom hälso- och sjukvården allokeras till de områden där de skapar som mest nytta. Syfte: Syftet med studien är att göra en hälsoekonomisk utvärdering av ett nytt arbetssätt för behandling av knäskador på ortopedkliniken på Länssjukhuset i Kalmar. Metodval: Studien är utformad som en utvärderingsstudie med en abduktiv utgångspunkt. Datainsamlingen har skett utifrån semistrukturerade intervjuer på LSK med personal som är involverad i projektet. Utöver de semistrukturerade intervjuerna har även numeriska data utgjort en del av studiens empiri. Slutsats: Efter genomförd studie kan vi konstatera att fler hälsoekonomiska utvärderingar behövs på icke-nationella nivåer för att stödja verksamheter inom hälso- och sjukvården. Det är viktigt att det aktivt arbetas med effektiviseringsarbeten inom offentliga verksamheter som främst finansieras av skattemedel. Vi kan även konstatera att det nya arbetssättet är mer lönsamt än det gamla både monetärt och icke-monetärt där förändringen bidragit med flera vinningar som exempelvis kortare ledtider, bättre samarbete och utökad kompetens. / Background: The cost increase in healthcare has been a major problem since the 1980s and will continue to be a problem in the future. This has led to a more strained economic situation for the healthcare sector. Therefore, it is of the utmost importance that the available funds in the healthcare sector are allocated to the areas where they are most beneficial.  Purpose: The purpose of this study is to make a health-economic evaluation of a new work procedure for the treatment of knee injuries at the orthopedic clinic at Kalmar’s County Hospital. Method: The study is designed as an evaluation study with an abductive outset. The data collection has been based on semi-structured interviews at LSK with the staff that was involved in the project. In addition to the semi-structured interviews, numerical data has also been part of the study for the empirical data collection. Conclusion: After completion of the study, we can state that more health-economic evaluations are needed at non-national levels to support healthcare organisations. It is important to actively work with efficiency initiatives in public organisations that are primarily funded by tax assets. We can also state that the new work procedure is more profitable than the old one, both monetary and non-monetary, where the change of work procedure has resulted in several non-monetary gains, such as shorter lead times, better cooperation and increased competence.

School improvement is a frequently appearing subject in media nowadays. Stakeholders participating in the discussions are eager to make their voice heard. There are many different approaches, however a quick fix is missing. The number of unsuccessful school development projects raises the question of which aspects are beneficial for successful school improvement. This study examined (1) the planning, (2) follow-up and (3) evaluation of the teaching process at a high school. The organization that is part of a larger project samverkan bästa skola (collaboration best school) was examined for existing improvement areas in the three parts and an implementation plan was presented. The results showed that the reduction of unplanned events, the composition of a plan for more varied teaching and a plan for follow-up and evaluation of teaching were crucial. Based on these three areas, an implementation plan was recommended based on work in all working teams, all subject teams and the development team. The groups got support and guidance in their work, and proposals for the method followed the plan. / Ett ämne som dagligen syns i medier runt om i landet är skolutveckling. Intressenter som deltar i diskussionerna strävar efter att få sina intressen hörda. Antal tillvägagångssätten är många, samtidigt som en enkel lösningsansats saknas. Antal havererade skolutvecklingsprojekt väcker frågan vilka aspekter som är gynnsamma för en lyckad skolförbättring. I denna studie undersöktes planering, uppföljning och utvärdering av undervisningsprocessen i en högstadieskola. Organisationen som ingår i ett större projekt samverkan bästa skola undersöktes gällande förbättringsområden i de tre delarna och en implementeringsplan togs fram. Resultatet visade att reducering av oplanerade händelser, sammansättning av en plan för mer omväxlande undervisningen och en plan för uppföljning och utvärdering av undervisning var centrala. Utifrån de tre områden rekommenderades en implementeringsplan som bygger på arbete i alla arbetslag, alla ämneslag samt i utvecklingsgruppen. Grupperna fick stöd och vägledning i arbetet, och förslag för metod som följde med implementeringen.

Background: Circle of Security - Parenting (COS-P) is a parenting support program that´s has establish all over the world. COS-P is an intervention program that is based on the attachment theory and focuses on strengthening the connection between parent and child.   Aim: The aim of this study is to examine leaders’ experiences of the parenting support program, Circle of Security in a medium-sized municipality in Sweden. Method: A descriptive qualitative study was performed. A Semi-structured interview were conducted by an independent interviewer. Intensity sampling was used as a selection method. There were five participants in total, three from Social services and two from the Swedish Church. A qualitative content analysis was used to analyze the collected data. Results: Two main categories are presented (1) The efficacy of Circle of Security (2) Circle of Security as a method. Under each main category there are subcategories that have emerged in the analysis process. The leaders found COS-P to be effective, easily understandable, adaptable to different client groups and emotionally challenging. The leaders considered that there were development opportunities regarding the COS-P material and had shared opinions in explaining the program's adaptability.   Conclusion: This qualitative study has shown that the leaders experiences of the parenting support program COS-P were largely positive, but there were also some development opportunities. / Bakgrund: Trygghetscirkeln (COS-P) är ett föräldraskapsstödsprogram som etablerats runt om i hela världen. Trygghetscirkeln är ett interventionsprogram som grundar sig i anknytningsteorin och fokuserar på att stärka anknytningen mellan förälder och barn.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka utbildade ledares uppfattningar och erfarenheter av föräldraskapsstödsprogrammet Trygghetscirkeln i en medelstor kommun i Sverige.   Metod: En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes. Semi-strukturerad intervju genomfördes av en intervjuare. Intensity sampling användes som urvalsmetod. Det var totalt fem respondenter, tre från Socialtjänsten och två från Svenska kyrkan. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera insamlade data.   Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier (1) Trygghetscirkelns verkan (2) Trygghetscirkeln som metod. Under varje huvudkategori tillkommer underkategorier som framkommit i analysprocessen. I resultatet beskrevs Trygghetscirkeln av ledare som effektivt, lättförståeligt, anpassningsbar till olika klientgrupper och känslomässigt utmanande. Ledarna ansåg att det fanns utvecklingsmöjligheter gällande Trygghetscirkelns material och hade delade meningar i förklarningen av programmets anpassningsbarhet.   Slutsats: Denna kvalitativa undersökning har visat att upplevelser och erfarenheter från ledare av föräldraskapsstödsprogrammet Trygghetscirkeln var till största del positiv men det framkom även vissa utvecklingsmöjligheter.

Syftet var att översätta och påbörja utvärdering av självskattningsformuläret The Lesbian, Gay, Bisexual, and Transgender Development of Clinical Skills Scale (LGBT-DOCSS) i ett urval av psykologer inom hälso- och sjukvården; detta för att kunna undersöka deras kliniska färdigheter att arbeta med hbtq-klienter/patienter. Översättning av LGBT-DOCSS genomfördes, och påståenden relaterade till queer lades till för att inkludera denna grupp. Bakgrundsfaktorer som undersöktes inkluderade utbildning, relationer till hbtq-personer och professionell erfarenhet av arbete med hbtq-personer, social önskvärdhet och förekomst av normkritiskt förhållningssätt. 218 psykologer verksamma i svensk sjukvård besvarade en webbaserad enkätundersökning. Resultatet visade att faktorstrukturen för LGBT-DOCSS reviderades från originalversionen. Deltagarnas kliniska färdigheter gällande hbtq var måttligt hög, med mycket låga nivåer av negativa attityder. Utbildning, privata relationer till hbtq-personer, erfarenhet av att arbeta med patienter ur hbtq-gruppen samt normkritiskt förhållningssätt hade positiva samband med utfallsmåttet, inget samband fanns med social önskvärdhet. Förekomsten av hbtq-relevant undervisning på psykologprogrammen var låg. Studien bidrar med kunskap om psykologers kliniska färdigheter att arbeta med personer som identifierar sig som hbtq. / The purpose was to translate and begin the evaluation of The Lesbian, Gay, Bisexual, and Transgender Development of Clinical Skills Scale (LGBT-DOCSS) self-assessment form in a sample of psychologists in health care; this in order to be able to examine their clinical skills to work with LGBT clients/patients. Translation of LGBT-DOCSS was performed, and items related to queer were added to include this group. Background factors that were examined included education, relationships with LGBTQ people and professional experience of working with LGBTQ people, social desirability and the existence of norm-critical approaches. 218 psychologists working in Swedish health care answered a web-based survey. The result showed that the factor structure of the LGBT-DOCSS was revised from the original version. Participants' clinical skills in LGBTQ were moderately high, with very low levels of negative attitudes. Education, private relationships with LGBTQ people, experience working with patients from the LGBTQ group and norm-critical approach had positive correlations with the outcome measure, no relationship was found with social desirability. The presence of LGBTQ-relevant teaching on the psychology programs was low. The study contributes with knowledge of psychologists' clinical skills to work with people who identify themselves as LGBTQ.

Det sociala arbetet ställer höga krav och medför ofta en hög arbetsbelastning,vilket kan leda till att socialarbetare säger upp sig. Studiens syfte är att få enförståelse för hur chefer och arbetsledare för socialsekreterare som arbetar medbarn eller missbruk erfar att socialsekreterare hanterar stress, faktorer som bidrartill stress och förutsättningar som kan reducera stress. Åtta semistruktureradeintervjuer genomfördes och analyserades med en tematisk analys. Resultatet visaratt stress främst uppstår i situationer eller orsakas av faktorer där brist på kontrolleller resurser finns. Socialsekreterare tenderar att hantera stress genom konkretaförändringar eller känslofokuserade strategier. En god relation till kollegor samtbra stöd från chef och arbetsledare kan minska stress. Slutsatsen är attsocialsekreterare kan utsätts för hög stress och hanterar denna med hjälp av olikametoder som är mer eller mindre effektiva. / Social work sets high demands and often entails a high workload, which can leadto them resigning. The purpose of the study is to get an understanding of howmanagers and supervisors for social workers who work with children or addiction,experience that social workers manage stress, factors that contribute to stress andconditions that can reduce stress. Eight semi-structured interviews were conductedand analyzed with a thematic analysis. The results show that stress mainly occursin situations or is caused by factors where there is a lack of control or resources.Social workers tend to deal with stress through concrete changes or emotionfocusedstrategies. A good relationship with colleagues and good support from themanager and supervisor can reduce stress. The conclusion is that social workerscan be exposed to high stress and handle this with the help of various methods thatare more or less effective.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare använder systematiskt kvalitetsarbete som verktyg för att vidareutveckla verksamheten. Studien utgår från en kvalitativ metod, vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där öppna frågor ställts till sju förskollärare. Detta ledde till att förskollärarna gav sina personliga åsikter som svar på intervjufrågorna. Syftet med intervjuerna är att genom förskollärarnas personliga åsikter ta reda på hur de jobbar med det systematiska kvalitetsarbetet, hur de tänker kring det och om de i sitt arbete med det systematiska kvalitetsarbetet använder sig utav något verktyg. I Läroplanen för förskolan (LpFö18) finns det ett kapitel som handlar om hur de svenska förskolorna ska förhålla sig till att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet, det centrala i kapitlet är att förskolan ska följa olika steg, vilka är uppföljning, utvärdering och utveckling.   Resultatet visar att de olika förskolorna och förskollärarna har mer likheter i sitt arbetssätt och i sina tankar än vad det finns olikheter. I resultatet framkommer det också att de intervjuade förskollärarna ger liknande svar om hur viktigt det systematiska kvalitetsarbetet är för både barnen, verksamheten och de själva, det framgår också att de har ett positivt tänkande angående arbetet. / The purpose of this study is to investigate how preschool teachers use systematic quality work as a tool to further develop the business. The study is based on a qualitative method, we have used semi-structured interviews where open-ended questions are asked to seven preschool teachers. This led to the preschool teachers giving their personal opinions in response to the interview questions. The purpose of the interviews is to find out through the preschool teachers' personal opinions how they work with the systematic quality work, how they think about it and whether they use a tool in their work with the systematic quality work. In the Curriculum for preschool (LpFö18) there is a chapter that deals with how the Swedish preschools should relate to working with the systematic quality work, the central thing in the chapter is that the preschool should follow different steps, which are follow-up, evaluation and development. The results show that the different preschools and preschool teachers have more similarities in their way of working and in their thoughts than there are differences. The results also show that the interviewed preschool teachers give similar answers about how important the systematic quality work is for both the children, the business and themselves, it also appears that they have a positive thinking about the work.

Denna studie fokuserar på att samla information om Software Defined Networking, dess protokoll och dess kontroller. Det som jag har lärt mig under arbetet kommer att användas för att utvärdera två olika kontroller, POX och ONOS. Ett traditionellt nätverks kommer att sättas upp fysiskt och användas som en grund för att jämföra kontrollerna. Den traditionella lösningen använder två routrar och fyra switchar, och egenskaper som testas är bland annat lager 2 och lager 3 samt deras protokoll för redundans. Kontrollerna kommer sedan att användas för att se om de lever upp till samma krav. Resultaten av denna studie visar att varken POX eller ONOS kunde användas för varje testat scenario, inte med de moduler som kontrollerna kommer förinstallerade med. Det visade också att de egenskaper som de levde upp till var en hel del lättare att konfigurera och övervaka jämfört med dess traditionella motsvarigheter. Detta visar vikten av att lista ut vad som behövs och förväntas från nätverket innan man försöker hitta en passande lösning för att utföra detta. All information som samlats i denna studie används också för att skapa en laboration som ska introducera andra till koncepten kring SDN. Den undersöker hur Mininet kan användas för att virtualisera ett nätverk, hur flöden kan installeras med OpenFlow samt hur en kontroller kan användas för att förenkla administration av ett nätverk. / This study focuses on gathering information about Software Defined Networking, it's protocols ans it's controllers. What I have learned doing this will be used to evaluate two different controllers, POX and ONOS. A traditional network setup will be set up physically and serve as a base when it comes to comparing the controllers. The traditional setup includes two routers and four switches, and among the tested characteristics are layer 2 and 3 and it's redundancy protocols. The controllers will then be used to try and live up to the same characteristics. The result of this study shows that neither POX nor ONOS could be used for every scenario tested, not with the basic modules the controllers comes with. It also showed that the characteristics they did manage was a fair bit easier to setup and monitor compared to it's traditional counterparts, thus showing the importance of figuring out what is needed from a network before trying to find a fitting solution to how it needs to be set up. All the information gathered in this study is also used to create a lab instruction meant to introduce others to the concepts of SDN. It explores how to use Mininet to virtualise a network environment, how to install flows using OpenFlow and how to use a controller to simplify the management of the network.

Studien undersöker förskolans systematiska kvalitetsarbete genom att utgå från Actor-Network Theory. Syftet är att utforska nätverket av relationer och samhandlingar mellan mänskliga såväl som materiella aktörer i det pedagogiska analys- och utvärderingsarbetet. Utifrån deltagande observationer och insamlade dokument avser analysen att spåra hur mänskliga såväl som materiella aktörer samhandlar under förskolans analys- och utvärderingsarbete, samt hur praktiken förhandlas fram, formeras och omformeras av aktörernas samhandlingar. Resultatet visar att samhandlingarna mellan aktörerna kan ha en svartlådande effekt på analysarbetet och att bedömning som fenomen kan ses som omformerande krafter. Vidare visar resultatet att förhandlingar mellan aktörerna präglas av såväl motstånd som anpassning, samt att teknologin, inte enbart förstådd som teknologiska apparater utan även som teknologiska format för dokumentation, kan en förrädisk agens på förskolans analys-och utvärderingsarbete. Utifrån resultaten blir det synligt att det inte alltid är människan som spelar huvudrollen, utan att materiella aktörer är ofrånkomliga förhandlingspartners, som människor både agerar på och blir agerade på. Det blir också tydligt hur komplexiteter och pedagogiska utmaningar blir en del av den verbala utvärderingen, men som dock inte lyckas ta sig hela vägen till en skriven utvärderingstext. Avslutningsvis argumenteras det för på vilket sätt ett socio-materiellt perspektivtagande skulle kunna bidra med en större öppenhet och analytisk vakenhet i relation till hur förskolans systematiska kvalitetsarbete förhandlas fram och blir till.