Detta arbete har utförts inom ramarna för SIDUS-projektet AIR och fokuserar på interaktion mellan människa och autonoma och sociala robotar. Inom fältet för människa- robotinteraktion (MRI) ökar medvetenheten kring hur viktigt en positiv användarupplevelse (eng. user experience, UX) av dessa interaktioner är. När intresset för UX blir större ökar också behovet av att kunna arbeta med det på ett korrekt och lämpligt sätt. Idag finns det ett stort behov av metoder och tekniker för UX-arbete som är anpassade efter detta komplexa gränssnitt. Det övergripande syftet med detta arbete är därför att minska detta behov genom både en teoretisk litteraturstudie samt ett empiriskt arbete. I litteraturstudien kunde endast två ramverk ämnade för UX-utvärdering av MRI identifieras, varav ett av dem, USUS-ramverket, anses erbjuda en god grund för arbete med UX-utvärdering inom MRI. Fokus för det empiriska arbetet har sedan varit att förbättra och modifiera detta ramverk genom att integrera UX-mål som en del av det. UX-mål pekas ut som en central del för all sorts UX-arbete och är något som också kan optimera de utvärderingar som sker. Därför bör det också vara en del av det UX-arbete som sker inom MRI-fältet. Detta presenteras sedan i en ny version av USUS-ramverket, kallat USUS Goals. Baserat på dessa teoretiska och empiriska studier presenteras sedan riktlinjer för hur det fortsatta arbetet med UX- utvärdering inom MRI bör ske. Slutresultatet visar bland annat att utmaningarna med att integrera UX som del av MRI-fältet är större än vad som först antagits. Utmaningen ligger inte endast i att skapa användbara och anpassade UX-metoder, det är snarare ett ömsesidigt ansvar för båda domänerna att mötas för att tillsammans adressera dessa utmaningar. / Action and Intention Recognition in human interaction with autonomous systems (AIR)

Affärssystem kan ha en stor betydelse för hur organisationer styrs och organiseras och utgör kärnan för informationshanteringen inom organisationer. Att implementera ett affärssystem i en organisation är en omfattande process. Tidigare forskning omaffärssystem har främst fokuserat på hur organisationer ska gå tillväga för att lyckas med implementeringen. Trots detta är misslyckandegraden för affärssystemsimplementeringar hög och flera vetenskapliga artiklar pekar ut en kunskapslucka inom det som kallas postimplementering. Det som sker efter ett affärssystem tagits i bruk, det vill säga efter “go live” kallas för postimplementering. Postimplementeringen består av tre faser och denna studie fokuserar på den första fasen, stabiliseringsfasen, och det arbete som utförs för att nå ett stabilt läge. Ett stabilt läge kan definieras som att organisationens processer fungerar smidigt och effektivt samt att användarna är trygga ianvändningen av systemet. Utifrån litteraturstudien kunde tre teman tas fram som organisationer arbetar med under stabiliseringsfasen. Dessa var utvärdering, användarutbildning och förändring av affärsprocesser. Med dessa teman som utgångspunkt har intervjuer genomförts för att besvara frågan, ”Hur arbetar organisationer med stabiliseringsfasen underpostimplementeringen?”. Utifrån resultat, analys och diskussion identifierades fyra områden som organisationer arbetar med under stabiliseringsfasen för att nå ett stabiltläge: framtagning av prioritetslistor, utvärdering av användarkompetens, användarutbildning samt utvärdering av affärsprocesser. / ERP systems may have a significant impact on how organizations are managed and organized and they are the core of information management in organizations. Implementing an ERP system in an organization is a comprehensive process. Previous research on ERP has mainly focused on how organizations should proceed to accomplish a successful implementation. Despite this, the failure rate of ERP implementations is high and several scientific articles are pointing out a knowledge gap in what is known as post implementation. Post implementation is what happens after an ERP systemsimplementation. The post implementation stage consists of three phases. This study focuses on the first phase, stabilization, and the work done to achieve a stable position. A stable position can be defined as that the processes in the organization works effectively and smoothly and that the users are confident in using the system.  Based on the literature study, three themes that organizations work with during stabilization were identified. These were evaluation, user training and business processes reengineering. On the basis of these themes, interviews were conducted to answer the question, "How do organizations work with stabilization during the post implementation stage?”. Based on result, analysis and discussion, four areas were identified which organizations work with during the stabilization phase to achieve a stable: development of priority lists, evaluation of user expertise, user training and evaluation of business processes.

Theft without break-ins has increased significantly in the last year of swimming, sports and leisure facilities in Karlskrona, more precisely 60%. Vandalism in the shape of graffiti is another common crime. The solutions are divided into social and situational crime prevention. Social crime prevention engage in actions that are based on social causes of crime rather than the opposite situational crime prevention, which instead assumes that discourage with the help of technical solutions and has as primary objective to hinder accessibility for example theft friendly goods. The main purpose of this work is to come up with solutions to prevent these crimes, while also being cost-effective and realistic to implement. The work is important in that it creates safety awareness and promotes a healthy safety culture. Moreover, the future goal is to lower these statistics. The goal of the work is in addition to developing our knowledge of crime subject, was also to provide help and solutions for our clients. We have always tried to seek innovative solutions. The work has been based on the theoretical framework in which the relevant areas have been addressed. Furthermore, the results using the methodology prescribed in accordance with the theoretical framework. Finally, we come to the conclusion that there is a lot of cost-effective solutions that could be applied in real life and what is important is that they interact together to create a culture of incident reporting, which in turn documented and followed up for further evaluation. Documentation is important because it creates statistics to work from. Do not forget to involve the public. / Stöld utan inbrott har ökat markant under det senaste året på bad-, sport- och fritidsanläggningar i Karlskrona, närmare sagt 60%. Skadegörelse i form av klotter är ett annat vanligt förekommande brott. Lösningarna delas upp i social och situationell brottsprevention. Sociala brottspreventionen ägnar sig åt åtgärder som utgår från brottslighetens sociala orsaker istället för motsatsen situationell brottsprevention som istället utgår från att avskräcka med hjälp utav tekniska lösningar och har som primärt mål att försvåra tillgänglighet för t.ex. stöldbegärliga varor. Det huvudsakliga syftet med arbetet är att komma fram till lösningar som förebygger dessa brott, samtidigt som de är kostnadseffektiva och realistiska att implementera. Arbetet är viktigt på så sätt att det skapar säkerhetsmedvetenhet och främjar en hälsosam säkerhetskultur. Dessutom är det framtidsförankrade målet att sänka denna statistik. Målet med arbetet har förutom att utveckla vår kunskap inom det brottsförebyggande ämnet, varit att bidra med hjälp och lösningar åt våra uppdragsgivare. Vi har hela tiden försökt sträva efter innovativa lösningar. Arbetet har haft sin grund i den teoretiska ramen där berörda områden har behandlats. Vidare har resultatet med hjälp av metodiken skrivits i enlighet med den teoretiska ramen. Avslutningsvis har vi kommit fram till att det finns en hel del kostnadseffektiva lösningar som skulle kunna tillämpas i verkligheten och det viktiga är att man samverkar sinsemellan för att skapa en kultur med incidentrapportering som i sin tur dokumenteras och följs upp för vidare utvärdering. Dokumentation är viktigt eftersom det skapar statistik att utgå ifrån. Glöm inte att involvera allmänheten. / Geo Stalidis - Tel: 0707446170

Within the literature and film sciences there are clear models of storytelling and methods of creating a good story. In the game industry it's more difficult because the games are often non-linear, and games are a less established medium than the other two. With this study our purpose was to examine game developers and methods they used when creating a videogame, with focus on storytelling. Four interviews were made with representatives from four different videogame companies in Sweden. The information from the interviews was put in relation to theories regarding the structure of videogames and an established model for creating videogames. The results show that methods for creating videogames were sometimes lacking if not completely missing. Each videogame company had their own methods of creating videogames and the storytelling was often the least prioritised. They all pointed out that the story of a game is of great importance, but it also seemed to be the first thing to get cut when compromises had to be made. The conclusion can be drawn that using a established model when developing a videogame could make it easier for the developers, as well as benefit the story of games yet to be released to the market.

Företaget Kerfi AB i Norrköping är en leverantör av informationsteknik och har bland annat specialistkompetens inom service management. För detta använder de programvara från företaget CA technologies. CA Service Desk Manager är en så kallad IT Service Management applikation med processer för samordning och styrning av service management. Under inledande diskussioner kom det fram att även om programvaran har varit i bruk under flera år så finns det fortfarande problem med användargränssnittet. Uppgiften består i att analysera användargränssnittet ur ett användbarhetsperspektiv för att kunna ta fram förslag på olika lösningar till programvarans påpekade brister. För insamling av data användes en expertutvärdering vilket omfattade en heuristisk utvärdering och en consistency inspection. Dessa metoder kompletterades med intervjuer och enkäter för att få fram användarnas åsikter och synpunkter om programvaran. Examensarbetet har resulterat i en samling av förslag till sådant som kan förbättras för de delar av användargränssnittet där brister har upptäckts.

Choosing the right user experience evaluation method can be difficult, choosing the right one for mobile user experience can be even more so. One major cause is that mobile usage is context dependent. Another contributing factor is that there is not one widely adopted theory or framework for user experience due to its complexity. The purpose of this study was to evaluate an existing method artifact in its feasibility for evaluating mobile applications. The chosen method, AttrakDiff2 is a self-reporting semantic differential questionnaire to evaluate the user experience of an interactive product, based on its hedonic and pragmatic qualities. A study was conducted where the participants assessed one mobile and one web application, which were later rated with AttrakDiff2. The completion of the questionnaire was conducted as a think-aloud session subsequently followed by an interview. The results suggest that the participants experience was affected more by the evaluated application style than the different platforms. The majority of the semantic anchors had a good feasibility. However, the participants found several of these hard to interpret, we could not conclude if this was due to translation issues, cultural contingency or interpretational difficulties. A modified version that grasps interaction qualities and other hedonic attributes that users can associate easier might be better suited for evaluating mobile applications. / Att välja rätt metod för att utvärdera användarupplevelsen kan vara svårt, att välja rätt metod för mobil användarupplevelse kan vara ännu svårare. En viktig orsak till detta är att mobil användning är situationsbaserat. En annan bidragande anledning är att det inte finns en teori eller ramverk för användarupplevelse som har anammats brett på grund av dess komplexitet.Syftet med denna undersökning var att utvärdera en befintlig metodartefakt i hur väl den fungerar för att utvärdera mobila applikationer. Den valda metoden AttrakDiff är en självrapporterande enkät baserad på semantiskt differentierbara ordpar. Dessa används för att utvärdera användarupplevelsen av interaktiva produkter, som bedöms efter dess hedoniska och pragmatiska kvalitéer.En undersökning genomfördes där deltagarna fick utvärdera en mobilapplikation och en webbapplikation, som därefter utvärderades med AttrakDiff. Vid genomförandet av enkäten utfördes en tänka-högt-observation följt av en intervju.Resultatet indikerar att deltagarnas användarupplevelse påverkades mer utav applikationsstilen än av olika plattformar. Majoriteten av ordparen fungerade bra överlag. Dock uppfattades vissa av dessa som svåra att förstå. Vi kunde inte fastställa ifall detta berodde på översättningsproblem, kulturell betingelse av orden eller svårigheter hos respondenterna att tolka ordparen.En modifierad version som beaktar interaktionskvalitéer och andra hedoniska attribut som användare enklare kan associera till skulle kunna vara bättre lämpad för att utvärdera mobila applikationer.

Under 2000-talet har Sveriges internationella utvecklingssamarbete blivit allt mer resultatstyrt och man har beslutat att Sverige ska styra sitt utvecklingssamarbete mot tydligare mål, resultat och samordning samt ökad effektivitet. En del av Sveriges  internationella utvecklingssamarbete utförs av enskilda organisationer, och återrapporteringen av dessas resultat har ansetts bristfällig för att utläsa huruvida stödet till enskilda organisationer varit ett effektivt sätt att bedriva utvecklingssamarbete på. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man inom några av Sveriges enskilda organisationer har utvecklat sitt tänkande kring resultatmätning, vad som påverkat denna utveckling och vad det har fått för konsekvenser. Slutsatserna är att de enskilda organisationerna som ingår i denna studie har ökat sin ambition att mäta resultaten av sitt utvecklingssamarbete sedan ett antal år tillbaka och lärt sig och utvecklats mycket på området. I vilken utsträckning de påverkats av externa krav i omställningen är svårt att avgöra, men ökade krav har fått konsekvenser för organisationerna. Det tycks finnas stor vilja att kommunicera resultaten, samtidigt som man står inför dilemman vad gäller resultatmätning av kommunikationsverksamheten.

The purpose of this master thesis is to develop a model for assessing cost effectiveness of facility layouts. A critical literature review of the available relevant models as well as theories was performed in accordance to this purpose. After this a model was developed in order to cover lacks in existing theories. The aim of the model is to evaluate different facility layouts, from both economical and working environmental aspects. The model as a whole is about evaluating, creating and selecting the most preferable facility layout. In this thesis a case study has been performed for testing the developed model. The case company for this testing was the Mail Terminal in Alvesta, which is a part of Posten Sweden AB. The mail terminal receives, sorts and distributes the mail further. The result of this thesis is that, by following the model the authors were able to evaluate all the layouts and also to create the most preferable one. This thesis provides a general model in a structured way, primary aimed to be used for manufacturing companies. Further researches could be to test the model on service producing companies and to define to what extent the model can be generalised. / Syftet med denna magisteruppsats är att utveckla en modell för att utvärdera kostnadseffektiviteten av anläggningslayouter. En kritisk litteraturundersökning av tillgängliga relevanta modeller samt teorier genomfördes i enlighet med syftet. Därefter utvecklades en modell för att täcka brister i existerande teorier. Syftet med modellen är att utvärdera olika layouter, från både ett ekonomiskt- och arbetsmiljös- perspektiv. Modellen i sin helhet handlar om att utvärdera, skapa och välja den mest fördelaktiga layouten. En fallstudie har genomförts i denna uppsats för att testa den skapade modellen. Fallföretaget för att testa modellen var Postterminalen i Alvesta, som är en del av Posten Sverige AB. Postterminal tar emot, sorterar och distribuerar posten vidare. Resultatet av denna uppsats är att genom att använda modellen lyckades författarna utvärdera alla layouter och även skapa den mest fördelaktiga layouten. Denna uppsats bidrar med en strukturerad generell model, som främst riktar sig till producerande företag. Fortsatt forskning skulle kunna vara att testa modellen på service baserade företag och att definiera till vilken omfattning man kan generalisera modellen.

Syftet med projektet är att utveckla heuristiker lämpade för utvärdering av ett tidningsställ samt att testa dessa heuristiker genom att utföra en heuristisk utvärdering på två tidningsställ. Skapandet av nya heuristiker skedde iterativt i olika steg och granskades av utomstående personer under processen. Efter flera omskrivningar testades heuristikerna och deras relevansvärde i ett mindre test av tre försökspersoner. Efter att de nya heuristikerna färdigställts återstod det att utföra en formell heuristisk utvärdering av de båda tidningsställen utifrån de färdigställda heuristikerna. Den heuristiska utvärderingen som utfördes skedde i enlighet med Nielsens metod och även i enlighet med Baker et al. (2002). Med hjälp av heuristikerna lyckades försökspersonerna upptäcka alla tidigare upptäckta allvarliga problem och nästan alla tidigare upptäckta mindre allvarliga problem. Detta tyder på att heuristikerna var lämpade att användas till heuristiska utvärderingar av tidningsställ. Utvärderingen visade även att det finns en skillnad mellan de båda tidningsställena och att den nyare modellen är en klar förbättring över den gamla.

Fältet för användbarhetstestning är fullt av metoder, men av någon anledning är det en väldig brist på studier som jämför metoderna mot varandra och kontrollerar om dessa metoder, som utger sig för att generera samma typ av data, faktiskt är likvärdiga. Denna studie jämförde två användbarhetstestningsmetoder vid namn SUS och PSSUQ. Först jämfördes metodernas metamedelvärde med varandra för att se om det fanns signifikanta skillnader mellan metodernas rådata och sedan utökades analysen till att jämföra metodernas resultat med den normativa mall som respektive metod ger tillgång till. Dessa två olika jämförelser gjordes ett flertal gånger med olika antal försöksdeltagare vid varje iteration. Resultatet av studien visade att inga statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan metodernas metavärde (värden transformerade till en skala mellan 0 och 100) och att inga statistiskt signifikanta skillnader hittades mellan dessa två mätinstrument då deras resultat jämfördes mot de normativa mallar som metoderna ger tillgång till, men även om inga statistiskt signifikanta skillnader hittades visar resultatet på en viss skillnad i hur ett system uppfattas beroende på vilken metod som används, vilket innebär att liknande studier borde genomföras.