Abstract Titel: Ur elden in i askan. En kvalitativ studie om det sociala nätverkets betydelse för ensamkommande barn Keywords: unaccompanied refugee children, social network, risk and resilience, social work. Authors: Karin Bodå och Leila Silva   The main purpose of this study is to illuminate and describe the importance of having a social network for unaccompanied refugee children in Sweden. Using qualitative interviews this study looks at their possibilities to create a social network in Sweden and how their network helps them to solve problems. Knowledge of this subject is important for social workers, in order to be able to encourage and help unaccompanied refugee children to build a social network. The base for our analysis is attachment theory, coping theory, social network theory, KASAM theory, risk and resilience theory, system theory are used to give deeper insight into experiences of four unaccompanied refugee boys. Important results found that their social networks affected their possibilities to handle problems. They felt that being surrounded by people who supported them made them feel less lonely. Further results showed that they felt limited in creating a social network during their first time in Sweden, mainly because of language difficulties, culture differences and the feeling of not being accepted. Finally we found out that some had negative experiences of social workers. Social worker’s approach affected their wellbeing.

This research intends to study the media's representation of unaccompanied refugee children on the basis that the media has a power in the construction of society. The focus is on whether children's vulnerability and needs are presented in the media and whether the children’s voices are heard. It is also of interest to study the agents that speak in the media concerning unaccompanied refugee children.   The study is based on a theory that social reality is a construction of interaction between individuals and groups. Furthermore the study also incorporate the idea that the media, through its control of language, has power to create discourses which may affect the way different groups in society are looked upon.     The research’s questions are guiding us through a discourse analysis of articles about unaccompanied refugee children. The articles were selected from Sweden's four mostly read online newspapers; Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet.   The results show that the media portrays unaccompanied refugee children as a vulnerable group in need of society resources. It also shows that children do not become involved and that their voices are not heard in the articles. When it comes to unaccompanied refugee children in the media, other agents tend to pronounce their statements instead of the children.   The conclusion of the study is that the unaccompanied refugee children do not get the possibility to participate in the media and therefor the children’s own perspectives are missing. / I denna studie studeras medias framställning av ensamkommande flyktingbarn med utgångspunkt i att media har en makt i konstruktionen av samhället. Fokus ligger på huruvida barnens utsatthet och behov synliggörs samt hur barnen blir delaktiga i media, kommer de till tals? Av intresse för studien är även att studera vilka aktörer som yttrar sig i media rörande ensamkommande flytkingbarn.   Studien vilar på en teori om att den sociala verkligheten är en konstruktion av samspel mellan individer och grupper. Utgångspunkt ligger även i att media genom sin makt att kunna kontrollera språket, kan skapa diskurser som påverkar sättet att se på grupper.   Studiens syfte och frågeställningar besvaras genom en diskursanalys av artiklar om ensamkommande flyktingbarn. Artiklarna valdes ut från Sveriges fyra mest lästa webbtidningar; Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.   Resultatet av studien visar att media framställer ensamkommande flyktingbarn som en utsatt grupp i behov av samhällsresurser. Med hjälp av analysen framkommer även att barnen inte blir delaktiga i media, eftersom de inte kommer till tals. Istället framförs andra aktörers uttalanden i artiklar rörande ensamkommande flyktingbarn.   Studiens slutsats är att de ensamkommande flytkingbarnen inte blir delaktiga i media vilket bidrar till att barnens egna perspektiv uteblir.

Resultat från tidigare studier visar att gruppens normer formar individens attityder tilltolerans. Syftet med denna studie var att undersöka könsskillnader till invandrartolerans, medinformanter ur samma arbetsgrupp. Antalet deltagare i studien var 8, varav 4 var kvinnor och4 var män på ett HVB-hem (Hem för Vård och Boende). Studiens ansats var kvalitativ medsemistrukturerade intervjuer. Resultatet och de kategorier som hittades i studien var:Invandring lönsamt på sikt, Göra skillnad ger utbyte och konflikter, Media om invandring ochAnnan etnisk tillhörighet. Några samhällsfaktorer som påverkar till invandrartoleransbeskrevs, dessa var politisk styrning, utbildningsnivå, ekonomi och kultur, mediapåverkan,och gruppåverkan. I studien beskrevs också teorin The Nature of Prejudice som förklaradehur en attityd bildas, förenad med invandrartolerans. Resultatet i studien gav inte någraskillnader mellan mäns och kvinnors tolerans till invandring utifrån grupperspektivet, kopplattill de sex samhällsfaktorerna som framställdes i studien. / Results from previous studies show that the standards of the group largely shape theindividual`s attitudes to tolerance. The purpose of the study was to investigate genderdifferences in immigrant tolerance, with informants from the same working group. Thenumbers of participants in the study was 8, which 4 were women and 4 were men from thesame working group at a HVB-home (Home for Care and Housing). The study`s approachwas qualitative with semistructured interviews. The result and the categories found in thestudy were: Immigration profitable in the long term, Making difference in exchanges andconflicts, Media on immigration and Other ethnicity. Some societal factors influencingimmigrant tolerance were described, these were political control, level of education,economics and culture, media impact and group impact. The study also described the theoryof The Nature of Prejudice that explained how an attitude is formed, associated withimmigrant tolerance. The result of the study did not show any differences between men`s andwomen`s tolerance for immigration based on the group`s perspective, linked on the sixsocietal factors presented in the study.

Verksamheter som arbetar med ensamkommande flyktingbarn, både kommunala och privata, är av lagar och förordningar kravställda på att uppnå god kvalitet. Att uppfylla dessa krav är både avgörande och extremt viktiga för leverans av god kvalitet och tillfredsställelse av kundernas behov. Tidigare forskning på området kvalitet och kvalitetsdimensioner omfattar både offentlig och privat sektor, men tyvärr finns det ingen forskning kopplat till kvalitet i arbete med ensamkommande flyktingbarn. Därifrån utformades studiens syfte som har för avsikt att framta en sammanhållen bild av kvalitet och de viktigaste kvalitetsdimensioner som påverkar den totala kvalitén i arbete med ensamkommande flyktingbarn. Studiens genomförande baserades på en fallstudie med två analysenheter som arbetar med ensamkommande flyktingbarn. Studerade verksamheter bedrivs i form av HVB-hem för ensamkommande barn eller stödboende. I studien genomfördes även två semistrukturerade intervjuer med områdeschefer för att belysa ledningsperspektivet. Som kompletterande komponent genomfördes litteraturstudier och källanalyser av de normativa källorna. Resultat av studien tenderar att visa en bredd samt en heterogen tolkning, förklaring och definiering av begreppet kvalitet. En tydlig koppling finns till det humanistiska perspektivet inom psykologi genom Abraham Maslow`s behovsteori, samt Aron Antonovsky`s teori om känsla av samanhang, KASAM. Studiens resultat uppvisar också lagstiftningens påverkan på den förväntade och uppnådda kvalitén i arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Resultat ger en tydlig bild på inverkan av mänsklig prestationsförmåga för kundernas uppfattning av servicekvalitén. Empati, lyhördhet och trygghet utmärks som några av de mest betydelsefulla kvalitetsdimensionerna för kundtillfredställelse. / Organizations that work with unaccompanied young refugees, both municipal and private, are required by the law and regulations to achieve good quality. To fulfill these requirements are both crucial and extremely important for the delivery of good quality and satisfaction of customer needs. Previous research in the field of quality and quality dimensions includes both the private and public sectors, but unfortunately there is no research related to quality in work with unaccompanied refugee minors. Therefore, the purpose of the study was designed as intended to develop a coherent image of quality and the main quality dimensions that affect the total quality of work with unaccompanied refugee minors. The studies implementation was based on a single case study with two analysis units working with unaccompanied refugee minors. Studied organizations are performed in the form of HVB-homes for unaccompanied young refugees or supported accommodation. The study also conducted two semi-structured interviews with area managers to highlight the management perspective. As a complementary component, literature studies and source analysis of the normative sources were conducted. The result of the study tends to show a broad and heterogeneous interpretation, explanation and definition of the concept of quality, with a clear link to the humanistic perspective in psychology through Abraham Maslow's theory of needs and Aron Antonovsky`s theory of the sense of coherence, KASAM. The results of the study also show the impact of legislation on the expected and achieved quality of work with unaccompanied refugee minors. The results provide a clear picture of the impact of human performance for customer’s perception of service quality. Empathy, responsiveness and security are distinguished as some of the most significant quality dimensions for customer satisfaction. / <p>2017-06-28</p>

De senaste 25 åren har antalet migranter fördubblats vilket medför bildandet av mångkulturella samhällen, där den tvärkulturella kommunikationen blir en viktig aspekt i förebyggandet av konflikter. Detta examensarbete kartlägger hur HVB-hem hanterar konflikter när den tvärkulturella kommunikationen brister mellan handledare och ensamkommande flyktingbarn. Vidare syfte är att undersöka vilka konfliktfaktorer som finns och hur konflikter hanteras inom HVB-hem. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod och bygger på tio stycken semistrukturerade intervjuer som analyserats genom en tematisk analys. Resultatet visar att det inte finns några etablerade konflikthanteringsstrategier som handledarna använder sig av i konfliktsituationer. De strategier som tillämpas var alternativa metoder som växt fram under arbetsgången i interaktionen med ungdomarna. Konflikter uppkommer oftast i vardagssysslor på grund av språkliga och kulturella missförstånd där intrapersonella och interpersonella konflikter är vanliga. För att motverka den rådande verksamhetsdissonansen, bör HVBhemmet implementera interna utbildningar inom ämnesområdet samt erbjudas stöd från andra instanser. Med tydliga ramverk och transparent samverkan kan man skapa en tryggare och effektivare hantering av flyktingbarnens integration. / The last 25 years, the number of migrants has doubled, which leads to creation of multicultural societies where cross-cultural communication will become an important aspect in prevention of conflicts. This study investigates how HVB-homes handle conflicts when cross-cultural communication fails between supervisors and unaccompanied refugee children. Further aims are to investigate which conflict management and conflict factors exist within HVB-homes. The study is based on a qualitative research method with ten semi-structured interviews analyzed through thematic analysis. The results show that HVB-homes don’t have any established conflict management strategies used by supervisors in conflict situations. The strategies were alternative methods developed over time in interaction with the unaccompanied refugee children. Conflicts usually occur in everyday chores because of linguistic and cultural misunderstandings where intrapersonal and interpersonal conflicts are common. As a remedy for the present organizational dissonance the HVB-homes are recommended to implement internal courses in conflict management and provide support from other agencies. Clear frameworks and transparent collaboration would create security and increased efficiency in the management of integration of the unaccompanied refugee children.

My aim was to explore the experiences of social workers working with unaccompanied refugee children when hearing traumatic narratives shared by the children. This is a qualitative research based on semi-structured interviews with three social workers with experience of working with these children in the social services in Sweden. The transcribed interviews have been interpreted with themes and the theoretical framework used is countertransference and vicarious trauma theory. The result shows that all the informants have been influenced by the traumatic narratives they have heard and their interaction with the client was affected by their personal experiences. The result also shows that a trustful relationship between the client and the social worker is fundamental for good communication, but also that more education and knowledge combined with support from the workplace and opportunities to exchange knowledge contribute to developing good and respectful interactions with clients.

Syftet med studien är att undersöka och förstå de faktorer som kan har betydelse för hur ensamkommandeunga vuxna som bor på stödboende integreras in i det svenska samhället och i vilken utsträckning boendefor-men har relevans i den processen. Ensamkommande barn/ungdomar som jag i uppsatsen hädanefter förkortarEKB och EKU, vilket är en allmän vedertagen benämning inom socialtjänsten. När ensamkommande barnfyller 16 år så anses de vara unga vuxna och därmed redo för att bo på stödboende.För att kunna svara på syftet har jag valt att använda mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sexensamkommande unga vuxna, som idag bor på stödboende, har fått dela med sig av sina personliga upplevel-ser av den processen. Det resultat som har framkommit under intervjuerna har sedan analyserats utifrån treolika teorier, social identitet, KASAM och empowerment men också tidigare forskning. Resultatet redovisasoch tolkas utifrån teorierna och till viss del tidigare forskning. / The purpose of the study is to investigate and understand the factors that may have implications for how un-accompanied young adults living in a support housing are integrated into Swedish society and the extent towhich the housing form is relevant to that process. Unaccompanied refugee children as I in this essay hereaf-ter abbreviate EKU, which is a generally accepted name in the social service. When EKU turn to 16 years,they are considered young adults and thus ready to live in supported housing.In order to be able to respond to the purpose, I have chosen to use qualitative semistructured interviews withsix unaccompanied young adults living in a support housing today, they have shared their personal experi-ences of that process. The result that has emerged from interviews has been analyzed from three differenttheories, social identity, KASAM and empowerment but also previous research. The result is presented andinterpreted based on the theories and to some extent previous research.

I media skrivs det om osäkerhet, hot och våld bland både boende och personal påsvenska HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Att arbeta med personer som harerfarit traumatiska händelser har visat sig ha en stor känslomässig påverkan på enindivid. Vi upplever att detta borde ha ökat forskningsintresset för HVB-personalensmående och inte enbart de boendes. Syftet med studien är därför att analysera denemotionella utmaning som möter personal i arbetet på HVB-hem. I studien behandlar vifrågor om hur de anställda arbetar och påverkas i arbetet med ensamkommandeflyktingbarn, samt på vilket sätt de hanterar känslor som uppstår i arbetet. Studien harutgått från en kvalitativ metodansats med sex ostrukturerade intervjuer med personersom arbetar eller har arbetat på HVB-hem i Skåne. Teorin i studien är baserad påGoffmans dramaturgiska teori, Hochschilds emotionssociologi och empowermentbegreppet.Studiens resultat visar att personalen utsätts för en omfattande känslomässigpåverkan i arbetet med ensamkommande flyktingbarn. Personalen på HVB-hemmenpåverkas i såväl positiv som negativ bemärkelse, till följd av ett emotionelltengagemang som uppstår i arbete med de boende. Personalen beskriver ävensvårigheterna med att lyckas släppa arbetet när de kommer hem och hur de hade önskatmer emotionellt stöd. För att kunna hantera emotionerna i och utanför arbetet ärmodifiering av känslor inte ovanligt. / The media writes about insecurity, threats and violence amongst residents andemployees within residential care homes (HVB) for unaccompanied refugee children inSweden. Working with people who have endured traumatic experiences has shown tohave a profound emotional impact on an individual. This, in our opinion, should haveraised the interest in researching the well-being of the employees. The aim of this studyis therefore to analyse the emotional challenge facing the care home employees in theirwork. We examine how care home employees work, are affected by work, and in whatway the employees manage their emotions arising from work. A qualitative method waschosen, containing six unstructured interviews with people who work or have worked atcare homes for unaccompanied refugee children in Skåne. The theoretical concepts usedin this study are based on Goffman’s dramaturgy, Hochschild’s emotion sociology andthe empowerment concept. The study shows that due to an emotional commitment, thecare home employees are highly emotionally affected by working with unaccompaniedrefugee children, in a both positive and a negative sense. The study also shows that theemployees have difficulties leaving their professional life at work, and that they wishfor more emotional support. Modification of emotions is not an unusual method inmanaging emotions inside and outside of the workplace.

Syftet med denna undersökning var att bidra till en ökad kunskap kring ensamkommande flyktingbarns integrationsprocess i det svenska samhället. Vidare syftar studien till HVB-hemmets roll i denna process. Studiens val av metod är den kvalitativa metoden med åtta öppna intervjuer. Vi använde teorier som berör integrationsprocessen, vilket i detta fall var identitet, roll, socialt nätverk, socialt stöd, integration samt byråkrati för verksamhetens arbete. Studiens resultat tyder på att HVB-hemmets roll för denna process har varit omfattande med tanke på boendet har bidragit till att skapa ett tryggt hem, erbjudit socialt stöd, uppmuntrat till att delta i föreningslivet samt bidragit till sociala kunskaper. Även språket, skolan, nätverket och stödet från myndighetsutövare har bidragit till integrationsprocessen för barnen. Slutsatser som framkom är att de före detta ensamkommande asylsökande barnen är på ett objektivt och subjektiv plan integrerade i det svenska samhället. Lyckade integrationsprocesserna beror på kombinationen mellan barnens egna drivkrafter och samhället tillgängliga stödfunktioner. I och med flykten till ett främmande land kan en slutsats dras från denna studie att rollförändringar och identitetsbildningar har präglat de före detta ensamkommande barnen under deras integrationsprocess. Även inslag av rollförändringar och identitetsskapande finns hos personalen som arbetat med de ensamkommande barnen genom samspelet mellan grupperna. / The purpose of this study was to contribute to an increased knowledge of unaccompanied refugee children's process of integration into the Swedish society. Furthermore, the study aims to HVB-home role in this process. The study selection method is the qualitative method with eight open interviews. We used the theories related to the integration process, which in this case was the identity, role, social networks, social support and integration. Also bureaucracy was used to describe HVB-homes work. The study's results suggest that HVB-home role in this process has been extensive considering the accommodation has helped to create a safe home, offering social support, encouraged to participate in club activities and contributed to social skills. Even the language, school, network and the support of public power have contributed to the integration process for children. Conclusions that emerged is that the former unaccompanied asylum seeking children are in an objective and subjective planes integrated into the Swedish society. Successful integration processes depends on the combination of the children's own motivations and society accessible support functions. By fleeing to a foreign country, there is a role change and identity formation that characterized the former unaccompanied children during their integration process. Elements of the role and identity changes characterize the staff worked with this group through collaboration between the groups.

Syftet med denna studie är att undersöka hur HVB-personal på olika hem i Stockholm arbetar med ensamkommande flyktingbarn rörande barnens kulturer och traditioner samt ta reda på hur personalen arbetar för att integrera flyktingbarn in i vad de upplever vara ett svenskt samhälle. Studien har även till syfte att ta reda på ifall HVB- personalen upplever att det finns problematik kring att integrera barnen samtidigt som de måste ta hänsyn till ursprunglig kultur och tradition hos barnen. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ ansats av tio intervjuer med personal som arbetar på olika HVB-hem. Med hjälp av de teoretiska begreppen gräsrotsbyråkratier, systemintegration, social integration, kultur, kulturmöte och kulturkrockar men även tidigare forskning visar resultat och analys ett sammanhängande mönster. Resultaten visade att HVB-personalen i hög grad värderar hänsynstagande till de ensamkommande flyktingbarnens/ ungdomarnas kulturer och traditioner under integreringsprocessen. De främst återkommande punkterna som personalen menar är viktigast att ta hänsyn till rörande kultur och tradition är barnens/ ungdomarnas; värderingar, religioner, högtider och ursprungliga språk. HVB-personalen upplever att deras huvudsakliga mål som HVB-personal är att integrera barnen/ ungdomarna till det svenska samhället. Tillvägagångsätten för att integrera barnen beskrivs som ett vardagligt arbete som omfattar personalens engagemang i att vägleda, informera barnen/ ungdomarna om samhällets viktiga organ så som att gå i skolan eller att lära dem skillnaderna mellan rätt och fel enligt Sveriges normer och värderingar. Begreppet integrering handlar för våra respondenter sammanfattningsvis om att flyktingbarnen/ ungdomarna tar del av ett nytt samhälle och blir en del av det. Studien visade avslutningsvis att spänningar/ obalans kunde uppstå vid integreringen av barnen/ ungdomarna som resultat av kulturskillnader och kulturkrockar men även på grund av skilda tolkningar av arbetsuppgifter för personal. / The purpose of this study is to investigate how staff from residential care homes in Stockholm work with unaccompanied refugee children/ adolescents concerning the children's/ adolescents cultures and traditions. The study also aims to find out how the staff work to integrate refugee children/ adolescents into what they perceive to be a Swedish society. Lastly the study also aims to find out if the staff experienced problems concerning the integration of the children/ adolescents while they have to take their original culture and tradition into account. The essay is based on a qualitative approach of ten interviews with staff working in different residential homes in Stockholm. With the help of the theoretical concepts grassroots bureaucracies, systems integration, social integration, culture, culture meeting and cultural clashes but also previous research showing results and analysis of a coherent pattern. Results showed that staff and their perceived values take into account of the unaccompanied refugee children/ adolescents different cultures and traditions during the integration process. Values, religions, traditions and the original language were described as the most important parts to take into consideration when focusing on the children’s/ adolescent’s cultures and traditions. Approaches to integrate the children was described as a main objective and a casual work which includes staff involvement in guiding, informing the children/ adolescents of society's major institutions such as going to school or to teach them the difference between right and wrong according to Swedish standards and values. Further the concept of integration according to our respondents, means that the refugee children and adolescents take part of a new society and become a part of it. Finally, the study showed that stress or imbalance could arise during the integration of children/ adolescents as a result of perceived cultural differences and cultural conflicts but also because of different interpretations of the duties of staff.