• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 10
  • 1
  • Tagged with
  • 11
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Undantagsbestämmelsen för elever med dyslexi : En intervjustudie av undantagsbestämmelsen ur olika perspektiv / Exceptions made when grading pupils with dyslexia : An interview study from different perspectives of when exceptions are made when grading

Johansson, Johanna January 2018 (has links)
I skollagen (2010:800) framgår att lärare med stöd av undantagsbestämmelsen vid betygsättning kan undanta enstaka kunskapskrav om en elev har en funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl som är bestående och som direkt utgör ett hinder att nå kunskapskravet. Syftet med studien är att undersöka hur undantagsbestämmelsen ter sig för elever med dyslexi utifrån perspektiven elev, lärare och rektor. Frågeställningarna berör vilken kunskap som finns om bestämmelsen, hur den används och vilka dilemman som representanter för de olika perspektiven beskriver kopplat till bestämmelsen och till elever med dyslexi. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med elever, lärare och rektorer och den insamlade datan har sedan kategoriserats och analyserats utifrån den teoretiska utgångspunkten som utgörs av begreppen normalitet och avvikelse. Resultatet visar att det finns upplevda kunskapsluckor, problematisk eller felaktig tillämpning och beskrivningar av dilemman som kan kopplas till undantagsbestämmelsen.
2

Undantagsbestämmelsen i relation till läs- och skrivsvårigheter

Bladh, Anette, Hallabro, Karin January 2016 (has links)
Bladh, Anette och Hallabro, Karin (2016). Undantagsbestämmelsen i relation till läs- och skrivsvårigheter. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Studien bidrar med kunskap om undantagsbestämmelsen, lyfter problematiken kring tolkning och tillämpning av den samt visar på betydelsen av samarbete inom och mellan olika professioner för ökad förståelse och kunskap. Syftet med studien är att undersöka några lärares, speciallärares och rektorers kunskap om och tillämpning av undantagsbestämmelsen i relation till läs- och skrivsvårigheter. Avsikten är även att synliggöra eventuella skillnader i kunskapen om och tolkningen av lagtexten, då det kan påverka möjligheten till likvärdig bedömning och betygssättning för elever i läs- och skrivsvårigheter. •Vilka kunskaper har lärare, speciallärare och rektorer om undantagsbestämmelsen?•Hur tolkar lärare, speciallärare och rektorer undantagsbestämmelsen i relation till läs- och skrivsvårigheter?•Hur ser lärare, speciallärare och rektorer på tillämpningen av undantagsbestämmelsen i betygssättningen av elever i läs- och skrivsvårigheter?Forskningsprocessen är induktiv vilket innebär att vi har utgått från empirin och närmat oss den med en relativt liten teoretisk förståelse, för att sedan i efterhand söka efter teori som kan användas för att jämföra empirin. Vi valde ramfaktorteorin som teoretisk förankring eftersom de uppfattningar som kommer till uttryck i studien är kopplade till de yttre ramar, i form av lagar och regler i skollag, skolförordning och läroplan, som styr betygssättningen i skolan. Ramfaktorteorin visar på att yttre ramar, som till exempel institutionella krav, påverkar utbildningen och undervisningen vilket i sin tur påverkar resultaten.Studien utgår från en fenomenografisk ansats. För att få svar på studiens syfte har empirin samlats in genom intervjuer. Informanterna består av betygssättande lärare, speciallärare och rektorer som arbetar eller har arbetat i/mot årskurs 6.Resultatet visar att kunskaperna om undantagsbestämmelsen är begränsade och att det råder osäkerhet kring tillämpningen på grund av att tolkningsutrymmet är stort både när det gäller enstaka begrepp i paragrafen och när den får tillämpas. Det framkommer bland annat uppfattningar om att undantagsbestämmelsen kan tillämpas i samband med nationella prov, vilket inte stämmer överens med vad föreskrifterna anger. Resultatet visar också att det saknas utbildning om undantagsbestämmelsen och att samarbete i form av samtal och diskussioner kring paragrafen inte förekommer bland lärarna. Erfarenheten av att ha tillämpat undantagsbestämmelsen på elever i läs- och skrivsvårigheter är liten och orsaken kan vara otillräckliga kunskaper om läs- och skrivsvårigheter och osäkerhet i tolkningen av undantagsbestämmelsen. Bestämmelsen upplevs både som en möjlighet, ett hinder och ett dilemma i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter. De faktorer som beskrivs som de största orsakerna till att bestämmelsen inte tillämpas är brist på kunskap, tolkningsutrymmet samt avsaknad av samarbete. Speciallärarens roll kan bli att förebygga och stödja framför allt lärare så att brist på kunskap, osäkerhet vid tolkning och tillämpning samt avsaknad av samarbete minimeras. Ett fungerande samarbete är en nyckelfaktor då man kan tillägna sig ny kunskap, skapa gemensam förståelse och få stöd av varandra. Det är även önskvärt att undantagsbestämmelsen i betygssättningen är en del av de utbildningar som ges inom pedagogik och specialpedagogik för att kunskapen och förståelsen ska höjas. Nyckelord: Bedömning, betyg, likvärdighet, läs- och skrivsvårigheter, undantagsbestämmelsen
3

Tillämpning av undantagsbestämmelsen i förhållande till elever med ADHD : en intervjustudie med svensklärare i årskurs 4-6 / The application of exception paragraph in relation to students with ADHD : an interview study with teachers in Swedish in grade 4-6

Helli Bragstad, Daniela, Rydjer, Monica January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att studera svensklärares tankar kring att tillämpa undantagsbestämmelsen. Frågeställningarna berör svårigheter med att tolka och tillämpa undantagsbestämmelsen kopplat till elever med diagnosen ADHD, samt vad konsekvenserna kan innebära för eleven vid felaktigt användande av undantagsbestämmelsen. För att ta reda på detta genomfördes sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med svensklärare som alla har erfarenhet av att “sätta” betyg i ämnet.   Det empiriska materialet har sedan kategoriserats och analyserats utifrån Nilholms tre specialpedagogiska perspektiv; det kritiska perspektivet, det kompensatoriska perspektivet samt dilemmaperspektivet.   Resultatet påvisar upplevda kunskapsluckor om undantagsbestämmelsen som bland annat beskrivs som diffus och svårtolkad. Tillämpningen visade sig vara bristfällig och emellanåt direkt felaktig. Däremot var det tydligt, hos samtliga respondenter, att de hade elevens bästa som målsättning.
4

Undantagsbestämmelsen- möjlighet eller hinder? : -En studie om specialpedagogers och svensklärares uppfattningar och tillämpning av undantagsbestämmelsen. / The Derogation Clause - Possibility or Obstacle : - A study of special educators and Swedish teachers’ perceptions and use of the derogation clause

Windolf, Malin January 2018 (has links)
Elever i den svenska skolan ska betygsättas rättssäkert och likvärdigt och alla elever ska få möjlighet att nå målen. Elever med läs- och skrivsvårigheter har ofta svårt att förstå texter de läser samt att läsa texter med flyt. Detta resulterar ofta i svårigheter i ett flertal ämnen i skolan. Trots anpassningar finns det elever som inte når målen och då kan i vissa fall undantagsbestämmelsen tillämpas. Undantagsbestämmelsen ger lärarna möjlighet att bortse från enstaka delar i kunskapskraven. Syftet med studien var att undersöka, utifrån fenomenografins tankar, vilka uppfattningar specialpedagoger och svensklärare hade kring undantagsbestämmelsen och hur de tolkade och tillämpade densamma. Studien är en kvalitativ intervjustudie som bygger på intervjuer med åtta respondenter. Resultatet tolkades sedan utifrån det kategoriska och relationella perspektivet. Resultatet visar att det råder skiljelinjer i hur förtrogna specialpedagogerna och svensklärarna är med undantagsbestämmelsen och därav tolkar de den olika. Respondenternas svar visar i stort på en vilja inom det relationella perspektivet. Lärarna uppger att de anpassar sin undervisning, söker tillvägagångssätt och möts för att diskutera. Dock förhöll sig svensklärarna restriktiva till undantagsbestämmelsen då de upplevde den svårtolkad och subjektiv och på så vis förlade de ansvaret på specialpedagogerna, vilket tyder på en viss kategorisering av elever. Respondenterna såg, trots att de själva upplevde den svårtolkad, som en möjlighet till en rättvis bedömning, men även att den kan bli ett hinder för eleven i dess utveckling om den missbrukas.
5

“Jag tar hellre ett F i betyg än att tala inför andra” : En studie om hur och i vilken mån lärare uppfattar elevers rädsla för att tala inför andra.

Edberg, Malin January 2020 (has links)
I ett klassrum möter man som lärare flera olika individer, vissa elever behöver stöttning när det kommer till läsning och vissa elever behöver stöttning med att skriva. I klassrummet finns det även de elever som våndas inför muntliga framställningar och behöver stöttning för att kunna delta i muntliga sammanhang. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar talrädsla i klassrummet och hur lärare stöttar de talrädda eleverna så att de kan utveckla sin muntliga förmåga. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare ser på bedömning och betygssättning för denna elevgrupp. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, utifrån Roger Säljös tankar och förklaringar. För att besvara studiens frågeställningar har sex mellanstadielärare intervjuats genom semistrukturerad intervjumetod. Utifrån lärarnas uttalande kan man se att talrädsla hos elever i årskurs 4–6 yttrar sig olika beroende på ålder, ibland yttrar det sig mer i årskurs fyra än årskurs sex och ibland tvärtom. Det yttrar sig genom att eleverna undviker att svara, får ångest eller inte slutför uppgifter. För att lärarna ska kunna utveckla de talrädda elevernas förmåga framgår det att lärarna behöver tänka utanför boxen, skapa goda relationer till eleverna och förse dem med material som gör att eleverna kan känna sig trygga. Angående bedömning och betygssättning när det kommer till talrädda elever känner lärarna att det är till viss del lätt att bedöma eleverna, men att de känner en viss frustration, eftersom det är svårt att höja de talrädda elevernas betyg eftersom den muntliga delen påverkar elevernas betyg. / <p>Svenska</p>
6

Undantagsbestämmelsen - Kunskaper, attityder och tillämpning i grundskolans högstadium

Lindell, Jeanette, Svanberg, Katarina January 2013 (has links)
AbstractJeanette Lindell & Katarina Svanberg (2013). Undantagsbestämmelsen - kunskaper, attityder och tillämpning i grundskolans högstadium. (The derogation clause - knowledge, attitudes and application of secondary school). Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola.SyfteSyftet med detta arbete har varit att undersöka om och hur väl förtrogna betygssättande lärare, specialpedagoger, speciallärare och rektorer ute på kommunala skolor är med Undantagsbestämmelsen. Att undersöka om lärare känner till och tillämpar Undantagsbestämmelsen samt vad de har för attityder gentemot den är intressant eftersom vi i vårt framtida yrke som speciallärare kommer vara den elevgrupps, som bestämmelsen berör, röst och företrädare vid till exempel betygskonferenser.Frågeställningar•Hur ser betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers samt rektorers allmänna kunskaper om Undantagsbestämmelsen ut?•Hur är betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers attityder till, och synen på Undantagsbestämmelsen?•Hur ser betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers samt rektorer på betyg, bedömning och tillämpning av Undantagsbestämmelsen?•Hur ser betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers och rektorer på Undantagsbestämmelsen och livschanser?Teoretisk ramTidigare forskning kring betyg och bedömning visar att lärare, när de känner osäkerhet, inte bedömer enligt gällande betygspraxis (Klapp Lekholm, 2008; Selghed, 2011). Detta leder till en viss osäkerhet både vad gäller rättssäkerhet men även likvärdighet i de bedömningar elever får. Enligt Skollagen ska alla utbildning i Sverige vara likvärdig (SFS 2010:800) vilket alltså inte alltid är fallet. Vilka betyg vi får i grundskolan kan utgöra en viktig del i hur våra liv kommer att gestalta sig, genom att de betyg vi får påverkar vår självbild och livschanser och med det hur vår framtid kommer se ut (Waldow, 2010). Den bedömning lärare gör måste därför vara rättssäker och jämförbar för alla elever, oberoende om det finns en funktionsnedsättning hos eleven eller inte.MetodVår metod för undersökningen har varit att använda en kvantitativ enkätmodell på tre större högstadieskolor i södra Sverige. Vi valde ett s.k. bekvämlighetsurval vilket innebar att enkäten delades ut på skolor till vilka vi båda har anknytning, detta för att öka möjligheten att få in så många enkätsvar som möjligt. Svaren på enkätfrågorna fördes sedan in i Excel för att skapa diagram som är tydliga och lättöverskådliga. Resultaten analyserades sedan efter våra frågeställningar.ResultatI vårt resultat framkom tydliga indikationer på att alltför många lärare, speciallärare, specialpedagoger saknar eller har bristande och osäkra kunskaper om Undantagsbestämmelsens tillämpning i verksamheterna. KonklusionDe i vår undersökning framkomna kunskapsbrister kring Undantagsbestämmelsen visar på ett stort och nödvändigt behov av utbildning kring denna. Betygssättande pedagoger och rektorer behöver få stöd i tolkningen av bestämmelsen samt fördjupade kunskaper om dess tillämpningsmöjligheter i verksamhetens vardag. ImplikationerSvaga eller obefintliga kunskaper inom området hos betygssättande lärare och skolledare leder till minskad rättssäkerhet för de elever som borde omfattas av bestämmelsen. För dessa elever kan lärarens okunskap vara avgörande för elevens självbild, framtida studiemöjligheter och i förlängningen påverka deras möjligheter i livet, så kallade livschanser.Nyckelordbedömning, bedömningskompetens, bedömningsgrunder, en skola för alla, funktionsnedsättning, kunskapskrav, likvärdighet, Skollagen, Undantagsbestämmelsen.
7

”Att ta det säkra före det osäkra” - Angående undantagsbestämmelsen i betygsättningen på Skånes förstärkta gymnasieprogram

Sjunnesson, Patrik, Björkander, Thomas January 2010 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka hur undantagsbestämmelsen vid betygssättning, också känd som pysparagrafen, används på gymnasieskolor som erbjuder förstärkta program för elever med neuropsykiatriska funktionshinder i Skåne. Vår metod är att genomföra en praxisanalys av öppet riktade intervjuer på nio av de tio gymnasieskolor i Skåne som vi varit i kontakt med. Våra resultat visar att undantagsbestämmelsen ofta används på ett felaktigt vis, i flera olika avseenden. Framför allt anses den som ett praktiskt hjälpmedel och inte som ett sätt att kunna ta bort enstaka betygskriterier. Detta leder till en minskad rättssäkerhet för många elever, då elever som har rätt att omfattas inte gör det, och riskerar att få ett betyg som inte motsvarar deras kunskapsnivå, särskilt då vår studie visar att undantagsbestämmelsen främst används för att godkänna elever, och inte på de högre betygsnivåerna.
8

Undervisning på förstärkta program för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - åtta pedagogers röster om didaktisk anpassning

Wisti, Karin January 2011 (has links)
Titel: Undervisning på förstärkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – åtta pedagogers röster om didaktisk anpassning(Teaching at Enhanced Upper Secondary School Programmes for Pupils with Neuropsychiatric Disorders – Eight Pedagogues’ voices about Didactic Adaptation)Författare: Karin WistiTyp av uppsats: Examensuppsats, avancerad nivå (15hp)Handledare: Barbro Bruce, Examinator: Marie LeijonProgram: Specialpedagogprogrammet vid Malmö HögskolaDatum: 2011-05-25 Denna kvalitativa studie är ett försök att fånga in och beskriva de diskurser som råder bland lärare som undervisar på förstärkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Genom att i fokusgruppintervjuer lyssna till och försöka förstå pedagogernas förhållningssätt och den rådande diskursen på fyra verksamheter har jag försökt bidra med kunskap om didaktisk anpassning och ökad förståelse för hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ges möjlighet att prestera utifrån faktisk förmåga i gymnasieskolan, oavsett valt program och skola. Studien pekar på att det råder en relativt stor samstämmighet i de diskurser som ligger till grund för de didaktiska anpassningar de intervjuade pedagogerna gör i sitt arbete med eleverna på de fyra verksamheterna. Pedagogernas förhållningssätt präglas av kunskap om vilka hinder neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan innebära för eleverna. I talet om didaktisk anpassning betonas vikten av tydlighet, struktur, individualiserad undervisning och stöttning (scaffolding). Pedagogerna beskriver hur de använder sig av undantagsbestämmelsen och utgår från elevernas styrkor i såväl undervisning som bedömning, samtidigt som de understryker vikten av att ställa krav och utmana eleverna. Andra områden som berörs är anpassning av läromedel och lärmiljö samt vikten av ett välfungerande mentorskap och samarbete mellan olika professioner i skolans värld.För att på organisationsnivå möjliggöra den didaktiska anpassning pedagogerna beskriver som nödvändig krävs kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inte bara bland den personal som arbetar nära eleverna utan också bland skolledare.Nyckelord: didaktisk anpassning, förstärkta gymnasieprogram, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, specialpedagogik, scaffolding, undantagsbestämmelsen
9

"Pysparagrafens" dilemman. : En studie om lärares uppfattningar samt tillämpningen av undantagsbestämmelsen. / A study of teachers' perceptions, and application of the exception provision

Ann-Charlotte, Karlsson January 2024 (has links)
Undantagsbestämmelsen i Skollagen (2010), även kallad pysparagrafen, ger lärare möjlighet att undanta vissa delar av ett betygskriterium vid en betygssättning. Den ska tillämpas när en elev, trots stöd, inte kan uppnå ett mål i ämnet på grund av en funktionsnedsättning. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares erfarenheter och uppfattningar om undantagsbestämmelsen. Min undersökningsfråga för min studie är följande:   -Vilka teman framträder ur intervju med lärarna gällande undantagsbestämmelsen i relation till bedömning och betygssättning av elevers kunskaper?   Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie och sedan tolkades resultaten utifrån ett dilemmaperspektiv. Materialet har bearbetats och analyserats genom tematisk analys.  Resultaten visar att lärarna upplever undantagsbestämmelsen som nödvändig för att uppnå en likvärdig betygsättning. Intervjuerna visar att undantagsbestämmelsen är känd hos lärarna men de upplever att det inte är alltid den lättaste uppgiften att omsätta den i praktiken för att det är många faktorer som måste tas i beaktan.   Resultatet visar även att lärarna upplever undantagsbestämmelsen som otydlig, vilket ger ett stort tolkningsutrymme vid dess användning. Lärarna uttrycker att det är samtidigt en svårighet att avgöra vad en funktionsnedsättning är och bedöma vad det är i en elevs funktionsnedsättning som gör att eleven inte når målen i ett ämne. Resultatet visar på att lärarna är i behov av utbildning och fortbildning om både undantagsbestämmelsen och de olika funktionsnedsättningar som finns, för att tillämpa den på ett rättvist och korrekt sätt. Det framgår även i resultatet att det finns önskemål om att det ska vara ett krav på dokumentation vid tillämpningen av den, för att underlätta för elever i exempelvis stadieövergångar eller bytet av en lärare. / The exception provision in Swedish education law gives teachers the possibility to exempt certain parts of the assessment criteria when setting grades. It is used when a student, despite having received support, cannot reach a goal in the subject as a result of a functional impairment. The purpose of this paper is to investigate teachers’ experience and understanding of the exception provision. My study concerns the following research question:  Which themes arise from interviews with teachers regarding the relationship between the exception provision and the assessment and grading of students’ knowledge?  I performed a qualitative interview study and analyzed the results from a dilemma perspective. The material has been processed and analyzed through a thematical analysis.  The results show that teachers’ experience the exception provision as a necessary tool in achieving fair and equal grading. The interviews show that teachers know about the exception provision but that it is not always easy to use the provision in practice because there are many factors that must be considered at the same time.    The result also shows that teachers’ experience the provision as unclear, which leads to a broad interpretation of the provision when it is used. Teachers lift that it is both difficult to understand what is meant by functional impairment and difficult to assess how this functional impairment prevents the student from reaching the subject’s learning goals. The result shows that teachers need further education in both the exception provision and different functional impairments to apply the provision in the correct way. The results even show that there is a desire that documentation should be required when the provision is used to support handovers to new teachers and new grade levels.
10

Aiding dyslexic students in the EFL classroom. : Tools and methods for helping upper secondary school students with dyslexia reach a passing grade. / Att stötta dyslektiska elever under Engelskundervisningen. : Verktyg och metoder för att hjälpa dyslektiska gymnasieelever nå ett godkänt betyg.

Bragd, Andreas January 2020 (has links)
Teachers with or without special training encounter dyslexic students daily. As such, these teachers need to have tools for these encounters. One hundred seventy-two teachers took part anonymously in an online survey. This paper looks closely at the following: the multi-sensory approach, extra-classroom groups, the impact of motivation and how to motivate students, and the social implications of dyslexia in a classroom situation and what can be done about them. This paper also includes the so-called special stipulations, a part of the Swedish school ordinance that allows a teacher to omit criteria when grading a student under specific circumstances. The survey showed that there is a myriad of different aids being used and that there are many different views on the special stipulations, some positive and some critical. Finally, one of the most important findings shown by the study is that there is a general lack of knowledge about the impact of the opacity of English orthography. / Lärare med eller utan särskild utbildning möter elever med dyslexi dagligen, och behöver därmed verktyg för dessa bemötanden. Etthundrasjuttiotvå lärare deltog anonymt i en online undersökning. Den här uppsatsen tittar närmre på följande: det multi-sensoriska tillvägagångssättet, grupper utanför klassrummet, hur bristen på motivation påverkar elevernas inlärning och hur man kan motivera dem. Även möjliga sociala konsekvenser dyslexi kan ha i en klassrumssituation och vad man kan göra åt dem diskuteras. Till sist ingår även undantagsbestämmelsen, även känd som PYS-paragrafen. Den är en del av den svenska skolförordningen och tillåter en lärare att bortse från enstaka kursmål när det kommer till betygssättning under särskilda omständigheter. Undersökningen visade att det finns ett stort antal hjälpmedel som används, och många olika tankar om undantagsbestämmelsen, en del positiva, andra kritiska. Slutligen så visar min undersökning att det finns en brist på kunskap om den låga transparensen hos den engelska ortografins påverkan.

Page generated in 0.0505 seconds