I den aktuella kommun där studien genomförts har stora satsningar gjorts på att fortbilda vårdpersonal i demensvård under många år. Trots detta har det visat sig att det finns svårigheter för vårdarna att omsätta kunskaperna i det vardagliga arbetet. Under 2005-2008 pågår Kompetensstegen, en stor nationell satsning för att förbättra vården och omsorgens inre kvalitet i äldreomsorgen. Jag ville därför med mitt examensarbete undersöka effekterna av en så stor utbildningssatsning. Syftet var att undersöka vårdpersonalens uppfattningar av lärandet och de nya kunskaper som de fått genom Kompetensstegens demensutbildningar och vilka möjligheter eller hinder som finns för ett fortsatt lärande efter utbildningen. Som undersökningsmetod användes en allmän kvalitativ ansats och jag valde att göra intervjuer med öppna frågor i fokusgrupper. Resultatet visade att kunskapen om demensvård och förståelsen för personer med demensjukdom ökat, men för att kunskaperna skall implementeras i vardagen och ge ett fortsatt lärande behöver vården struktureras på ett bra sätt och forum för handledning och reflektion måste finnas. Nyckelord Demensvård, vårdpersonal, reflektion, uppfattning, lärande, Kompetensstegen, utbildning i arbetslivet The municipality where the study has taken place has under a large number of years concentrated on educating their caregivers in dementia care. In spite of this, the caregivers have had difficulties in putting into practice the knowledge that they have acquired. During the years 2005-2008 there has been, and is, a large national campaign to improve the inner quality of care within the elder care system. I wanted therefore with my examinations paper to study the effects of such a large educational drive. The purpose of the paper was to examine the caregiver’s perception of the teaching and the new knowledge that they acquired through the “Kompetensstegens” dementia education, and the possibilities or impediments for further learning after the educations ended. The examination method that was used was a general quality approach where I chose to interview with open questions in focus groups. The results showed that the knowledge of dementia care and understanding for people with dementia had increased, but that the care system must be structurised in such a way that leaves scope for guidance and reflection. This is important so that knowledge can be implemented in everyday use and give further learning. Keewords Dementia care, caregivers, reflection, perception, teaching, “Kompetensstegen”, education in working life.

För att ett företag ska kunna nå sina externa kunder krävs det först att de interna relationerna mellan företagets personalgrupper prioriteras och fungerar effektivt. Ett av huvudsyftena med den interna marknadsföringen inom ett företag är att utveckla samtliga i personalens serviceinriktning, attityder och intresse för marknadsföring. Genom att skapa en attraktiv intern miljö och marknadsföring blir företaget inte bara attraktivt ut mot kunderna, utan även som arbetsgivare där de kan locka till sig samt behålla duktiga medarbetare. En effektiv intern marknadsföring kan ge företaget stora möjligheter och framgångar, men även vara problematiskt då ledning och personal kan ha olika uppfattningar och synsätt beträffande dess funktion.   Med denna studie syftar vi till att synliggöra avsaknader samt glapp i Norra Västerbottens dagliga arbete för att de vidare ska kunna förbättra den interna marknadsföringen för företagets bästa. Utifrån detta syfte skapade vi problemformuleringen: Hur skiljer sig uppfattningen om den interna marknadsföringen mellan personal och ledning på Norra Västerbotten? Vi har i denna studie haft ett deduktivt förhållningssätt, där vi fördjupat våra teoretiska kunskaper, genom en fallstudie på Norra Västerbotten. Studien består av en kvantitativ personalundersökning samt en kompletterande kvalitativ intervju med företagets verkställande direktör. Detta för att på ett så enkelt och representativt sätt se om det finns några skillnader i hur ledning och personal uppfattar Norra Västerbottens interna marknadsföring. Vi har funnit att det finns brister i den interna marknadsföringen på Norra Västerbotten eftersom några av beståndsdelarna medarbetare, kommunikation, motivation, ledningsstöd, organisation, mål och vision, utbildning, samt systemstöd inte interagerar med varandra tillräckligt. För att den interna marknadsföringen ska fungera väl behövs alla beståndsdelarna tillsammans och några gap mellan dessa får inte uppstå.   Vi hoppas kunna ge dig en inspirerande läsning.

För att höja kvalitén på vården, bör personalen lyssna på patienterna som är vård konsumenterna. Syftet är att studera god omvårdnad ur ett patient perspektiv, för att kunna anpassa omvårdnaden till patienternas behov utifrån befintliga resurser på en ortopedavdelning. Studien utfördes i samverkan mellan Högskolan i Skövde och ett väst-svenskt sjukhus där ingick studier med sjuksköterskor och undersköterskor på samma ortopedavdelningar. Författaren ville se om de tyckte som patienterna. Denna studie är gjord med kvalitativ ansats metoden är innehållsanalys. Det genomfördes 12 intervjuer med öppen frågeställning om vad patienterna tycker är god omvårdnad. I intervjuerna framkom att personalens attityd och beteende var viktigt för informanterna. Det handlade om att patienterna vill att personalen ska vara hjälpsam, att vara trevliga och humoristiska. De ska också vara omhändertagande, empatiska och engagerade. Dessutom ge kontakt, stöd, uppmuntran och inge förtroende samt ha ett gott handlag. Patienterna uttryckte också att de ville bli tillfrågade, få information, att vården ska vara individuell och se till deras behov. När detta är känt så behöver personalen få denna kunskap. Om patienterna får en god omvårdnad så höjs kvaliteten på vården bara genom att personalen beter sig på ett visst sätt utan extra kostnad. / In order to raise the quality of the nursing care it is important for the nursing staff to listen to the patients described experiences of their care. The aim of this study was to find out what the patients in an orthopaedic ward believe is good nursing care in order to adjust the care accordingly and within the resources. It was a joint study between the Nursing College of Skövde and a local hospital in western Sweden. Licensed practical nurses and registered nurses were interviewed in the same orthopaedic ward. The authors’ intension was to see if the they agreed with the patients. The method chosen was qualitative. 12 patients were interviewed with open ended questions about what they thought was good nursing care. In the result of the study they all described how the attitude and behaviours of the staff was of the utmost importance. They wanted the staff to be helpful, nice and have a sense of humor. They should also be caring, empathetic and involved. They should give support, contact, encouragement, trust and be capable. The patients also stated that they wanted to be consulted about their care, given information and listened to. They wanted the care to be personal, with an understanding of their individual needs. This knowledge about the patients’ views needs to be shared with the nursing staff. Staff's behaviour and ability to give good nursing care, as described by the patients, raises the quality of the care and doesn't have to cost an extra penny.

Syftet med denna uppsats var att undersöka variationen i pedagogers uppfattningar om genusmedvetenhet och begreppet genus. Fokus har legat på pedagoger i förskola, skola och fritidshem. I studien redovisas olika forskares syn på begreppet genus och relevant forskning om genusmedvetenhet presenteras. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen och en öppen intervjuform har använts. Resultatet har sedan kategoriserats i kvalitativt skilda kategorier. De fem kategorier som sammanfattar uppfattningarna om begreppet genus är: Genus är ett förhållande mellan könen, Genus är jämställdhet, Genus är jämlikhet, Genus är det kvinnliga och det manliga och Genus är att vara genusmedveten. De fyra kategorier som sammanfattar uppfattningarna om genusmedvetenhet är: Pedagogen reflekterar och diskuterar, Pedagogens påverkan på barnens omgivning, Pedagogens möte med barnen och Pedagogen för tanken om genus vidare. Studien resulterade i en stor variation av uppfattningar, både vad gäller genusmedvetenhet och begreppet genus.

BAKGRUND: Kunskap om patienters förväntningar på omvårdnad är av stor vikt för att sjuksköterskor ska ges möjlighet att uppfylla patienternas omvårdnadsbehov. Varje patient är unik och behoven skiljer sig liksom varje patients förväntningar. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vilka förväntningar patienterna har på omvårdnad. METOD: Metoden som användes var kvalitativ och nio sjuksköterskor inom sluten vård intervjuades. RESULTAT: Resultatet gav fyra kategorier; kommunikation, delaktighet, smärtlindring och behov. Kommunikationen där sjuksköterskans uppfattning var att patienterna förväntade sig att sjuksköterskorna skulle lyssna och att ta dem på allvar. Kategorin delaktighet inkluderade uppfattningen om patienternas behov av information om deras sjukdom och behandling. Kategorin smärtlindring innehåller dels smärta orsakat av patienternas sjukdomstillstånd men även smärta som tillfogas genom vårdlidande. Den sista kategorin handlade sjuksköterskorna uppfattningen patienternas allmänna och praktiska behov. DISKUSSION: Resultatet gick isär och deltagarna tog upp många skilda omvårdnadshandlingar om patienters förväntningar. Det tvetydiga resultatet i denna studie kan tyda på att de deltagande sjuksköterskorna inte vet vad patienterna förväntar sig. Det kan även tyda på att sjuksköterskan baserar sin uppfattning på automatik eller tidigare erfarenheter istället för att se till varje patient som en individ med individuella behov. / BACKGROUND: It is of great concern for nurses to focus on patients expectations of nursing care to fulfill their caring needs. Their needs can be characterized from different angles and every patient is unique in his or her own expectations. AIM: The aim of this study was to describe beliefs nurses have on patients´ expectations of nursing care. METHOD: The method that was being used was qualitative and interviews were conducted with nine nurses working within hospital care. RESULT: The result gave four different categories; communication, participation, pain relief and caring needs. Communication between nurse and patient were the patient expected to be listened to. The need for participation to feel secure and safe. Pain relief, dealing with two kinds of pain, the kind of pain caused by the patient´s illness and pain afflicted by the care during treatments and medication. Finally caring needs were that the nurses talked about giving the patients whatever care they asked for. DISCUSION: The result parted and the participants mentioned different kinds of actions involving nursing care. The result could be a consequence of nurses lacking in actual knowledge about patients expectations, or that the nurses act out of experience without acknowledging the patient as an individual with individual needs.

BakgrundBakgrunden till uppsatsen är att vi vill lyfta fram möjligheterna för barn med ADHD och Aspergers syndrom att gå i en vanlig skola. För en pedagog som har elever i verksamheten med dessa svårigheter skapas det dagligen problematiska situationer som påverkas av tid, material, ekonomi och acceptansen från klassen och skolan. Utöver detta vill vi lyfta fram möjligheterna som finns, vill vi utvecklas inom området och få en ökad förståelse för barn med diagnos, för att på bästa sätt kunna ge dessa barn en fullständig skolgång. Vår förhoppning är att kunna inkludera alla elever i den gemensamma skolan. Vi vill ta reda på om och hur det arbetas med att inkludera eleverna med dessa neuropsykiatriska diagnoser i verksamheten.   Syftet är att ta reda på vilket stöd det finns för elever med ADHD och Aspergers syndrom att gå i en vanlig skola.   Våra frågeställningar är: 1. På vilket sätt stödjer pedagoger elever med neuropsykiatriska diagnoser i skolår 1-3? 2.Vilka hinder eller svårigheter finns det för pedagoger att ge det stöd elever med neuropsykiatriska diagnoser behöver?   MetodVi har valt att intervjua fyra pedagoger och två föräldrar, för att få djupare infallsvinklar och förståelse för hur de samspelar med dessa barn. Vi anser att svaren skulle bli djupare och mer ingående om vi använde oss av intervjuer istället för enkäter. Enkätsvar skulle inte ge lika mycket utrymme för tolkning som påverkar validiteten, därför anser vi att intervjuer är det som ger det rimligaste resultaten, då vi ville göra en kvalitativ undersökning.   ResultatI undersökningen har vi kommit fram till att det inte verkar finnas några större svårigheter som gör att dessa elever med neuropsykiatriska diagnoser inte skulle kunna gå i en vanlig klass. Det som kan bli ett problem är att eleverna växer ifrån varandra när de kommer upp i årskurserna, olikheterna blir då mer påtagliga för denna elev och för resten av eleverna i klassen.  Det var ingen av våra intervjupersoner som tyckte att deras barngrupp inte fungerat, utan eleverna accepterat och respekterat varandra väl. Föräldrarna tyckte klasskamraterna var mycket förstående mot deras barn och de har aldrig mött några större bekymmer från dem.  Det finns många hjälpmedel att få del av, både för föräldrar och pedagoger. Ett av de största hjälpmedlen är habiliteringen som finns som stöd för både skolan och hemmet.

Etik efterfrågas inom många områden, i företagsvärlden, inom vården och inom politiken. Denna uppmärksamhet har bidragit till att forskning kring ämnet har ökat, däribland forskning kring vilka faktorer som kan påverka en individs etiska uppfattning. Syftet med denna studie är att undersöka om demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet hos studenter leder till skillnader i den etiska uppfattningen av givna situationer inom arbetslivet. De demografiska faktorer vi undersöker är kön, ålder, inriktning på utbildning och antal påbörjade terminer på universitetet. Vidare tänker vi diskutera kring vad de eventuella skillnaderna i etisk uppfattning kan få för följder. Studien vilar på en kvantitativ forskningsstrategi. En enkät bestående av 13 påståenden av etisk karaktär delades ut till 210 studenter vid Umeå Universitet fördelade på Handelshögskolan, Institutionen för omvårdnad och Institutionen för fysik. Materialet analyserades i SPSS genom t-test, ANOVA-test och Chi-två test. Studien utgår från teorier och tidigare studier. Teorierna menar att etiskt beslutsfattande kan påverkas av individuella och situationsbundna faktorer. De tidigare studier vi redogör för visar på olika resultat kring huruvida demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet påverkar etisk uppfattning. Resultatet visar att män och kvinnors etiska uppfattning skiljer sig åt i nio av 13 påståenden. Vidare visar resultatet att två åldersgrupper anser två påståenden vara av olika etisk karaktär. Mellan utbildningsinriktningarna kunde vi i nio påståenden se skillnad mellan studenterna vid Institutionen för omvårdnad och Handelshögskolan. I tre påståenden kunde en skillnad i etisk uppfattning mellan studenterna vid Handelshögskolan och Institutionen för fysik urskiljas. Vidare var det i sex påståenden som omvårdnads- och fysikstudenterna skiljde sig åt. Det visar sig en viss skillnad mellan studenternas etiska uppfattning beroende på utbildningsnivå i studiens resultat. Det är en terminsgrupp som skiljer sig åt från de andra grupperna i en till två frågor. Vidare visar studien inte på någon skillnad i etisk uppfattning mellan intervallen för studenternas arbetslivserfarenhet. Slutsatserna vi drar av vår studie är att kön och utbildningsinriktning är de faktorer som påverkar den etiska uppfattningen hos studenter. Om företag är medvetna om skillnader mellan kvinnors och mäns olika etiska uppfattning och hur processen för etiskt beslutsfattande kan skilja sig åt beroende på könen, kan denna kunskap om hur och varför beslut fattas leda till ett förbättrat beslutsfattande. Enligt oss kan en tolkning av resultatet vara att det finns institutioner där både ett ökat utbud av och en högre kvalitet på etik- och moralkurser skulle behövas. Vi anser att detta är något som både institutionerna och studenterna skulle dra nytta av. Är studenterna som kommer ut i arbetslivet mer förberedda inför etiska dilemman skulle detta kunna leda till att utbildningarnas rykte och status förbättras i näringslivets ögon. Vidare kunde vi se ett samband mellan faktorerna kön och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsnivå samt utbildningsinriktning och utbildningsnivå. Dessa samband innebär att studenternas etiska uppfattning kan påverkas av mer än en faktor.

Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att barn och unga får möjligheten att växa upp under trygga och för deras utveckling goda förhållanden. Denna uppsats har som syfte att undersöka socialsekreterares uppfattning om hur det är att arbeta under en socialnämnd samt att se hur nämndens arbete fungerar enligt de lagar som berör barnets bästa. Inom detta område har forskning varit begränsat. Den existerande forskningen visar att socialsekreterare ofta lämnar sina jobb när de inte trivs inom organisationen och att man inom organisationen inte tar hänsyn till deras mående och arbetsbelastning. Forskare tog även upp att arbetet mer och mer ägnas till att fylla byråkratiska uppgifter och regler, än klientens behov. Syftet med det här arbetet är även att få reda på hur socialsekreterare tänker kring det faktum att de arbetar under en granskande och beslutande nämnd samt hur de uppfattar att nämnden anammar, förstår och beslutar enligt barnperspektivet. Som metod användes kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer vilka först skickades ut via e-post till fyra socialsekreterare inom en kommun. Den enhet som har hand om barn- och familjeärenden valdes ut och intervjufrågorna via e-post följdes sedan upp med telefonintervjuer. Resultatet visade sig stödja tidigare forskning i området. Socialsekreterarna berättade att mycket av deras arbete gick till att skriva utredningarna som nämnden ville ha dem. Nämnden ansågs lägga sig i deras arbete, överskriva befogenheter och ge onödig kritik på utredning. Föreslagna insatser kunde även avslås på grund av att de ansågs vara för dyra. Det som var överraskande var hur mycket nämnden i denna kommun lade sig i socialsekreterarnas arbete, socialsekreterarna upplevde sig inte betrodda. Eftersom bara en kommun valdes ut så kan inte denna uppsats slutsatser generaliseras. Studien är värd att följas upp med ytterligare undersökningar med större underlag.

Kat är en buske vars blad tuggas och saliven som bildas sväljs, för att uppnå stimulans. Den växer i Yemen, Etiopien och Kenya och smugglas till Sverige från Storbritannien via flyg samt bil. Kat-användandet är utbrett bland somalier i västvärlden och har medfört både hälsomässiga och socioekonomiska konsekvenser. För att förstå hur somalier i Sverige har anpassat sina uppfattningar gällande kat-bruk är syftet i denna uppsats att beskriva varierande uppfattningar om användande av kat hos några somaliska män och kvinnor boende i Sverige. Information samlades och analyserades utifrån en fenomenografisk studie design. Data samlades genom intervjuer.   Resultatet visar att kat-tuggande uppfattas både som en föda och som en drog. Största skälet till att kat brukas uppfattas som att den skapar gemenskap och sysselsättning. Den kat som används i Sverige smugglas vilket uppfattas problematiskt för somalier. Som implikation ska hälsofrämjande arbete genomföras utifrån det ekologiska perspektivet. Hälsofrämjande aktiviteter ska riktas på både individ- och familjnivå genom att ge information om kat, skapa sysselsättning samt stödja familjen. På samhälls- och organisations/policynivå är det viktigt att öka samarbetet mellan de somaliska föreningar och myndigheten samt att problemet kring kat sätts på agendan och diskuteras på nationell- och internationellnivå. / Kat is a plant whose leaves are chewed to produce juice and to be swallowed for its stimulating effect. Kat plant grows in Yemen, Ethiopia and Kenya. It is smuggled from Great Britain to Sweden by plane or car. The use of kat is widely spread among Somalis in western countries. This has led to both health and socioeconomic consequences for the users and their families. In order to understand Somalis’ attitudes regarding kat - the aim of this study was to describe variations of perceptions of the use of kat among Somalian men and women living in Sweden. A phenomenographic design was used to collect and analyze data. Data collected through interviews.   The findings show that chewing kat is perceived both as food and as a drug. The biggest reason for chewing kat is to create a feeling of belonging to a social group and to create activity. Kat being chewed in Sweden is smuggled here, which creates problems for Somalis. As an implication of this study health promotion activities, based on the theory of the ecological system, should focus on individual and family level for example by supporting and giving information to families on the issues of kat. Health promoting activities should also focus on community and organization/policy level to increase the cooperation between the Somali society and the public authority. Finally, the problem regarding kat should be on the agenda to be discussed both on national and international level. / Har redan gått upp med min uppsats. Vill bara att den blir tillgänglig för de som vill läsa.

Syftet med denna studie var att undersöka vad elever har för uppfattningar om förhållandena mellan jorden, månen och solen. De områden somhar undersökts har gällt storlek, avstånd och rörelse. Denna studie har också undersökt hur elever uppfattar att månens faser uppkommer. Försök har också gjorts att utröna var deras uppfattningar härrör från. Undersökningen är baserad på 20 intervjuer med elever där deras egna teckningar av de undersökta fenomenen har utgjort grunden. Genom en kvalitativ fenomenografisk analys av intervjuerna har jag kategoriserat elevernas uppfattningar. Resultatet visar att elevernas uppfattningar ofta skiljer sig från den vedertagna vetenskapliga och att deras uppfattningar grundar sig på bilder eller modeller från TV och böcker, där förhållandena mellan objekten aldrig är de riktiga. Även om elever har haft undervisning i skolan så har de kvar sina egna föreställningar. Det visar sig också att det finns ett klart samband mellan elevernas intresse och deras resultat. / The main purpose with this study was to explore students conceptions about the relations between the earth, the sun and the moon. The fields that have been investigated are size, distance and movement. This study has also investigated how students interpret the origin of the phases of the moon. Attempts have been made to find out where the students conceptions originate from. The study is based on 20 interviews with students where their own pictures about the investigated phenomena are the base. By doing a qualitative phenomenographical analysis of these interviews I’ve done categories of the students conceptions. The result shows that students conceptions often differs from the accepted scientific and that their conceptions are a result of pictures and models from TV and books, where the relations between the objects never are the real. Even if the students have had education they still keep on to their own conceptions. It also shows that there are a distinct connection between the students interest and their result.