Undersökning bygger på att ta reda på pedagogers uppfattning kring hur barnen har tillgång till det pedagogiska materialet i den fria leken, vad som kan vara avgörande för att inspirera barnen i förskolans miljö med hjälp av det pedagogiska materialet. Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i utvecklingspedagogikens grunder. Begreppen variation, urskiljning och medvetenhet är viktiga för pedagoger att förhålla sig till i mötet med barn i förskoleåldern. Resultatet belyser vikten av pedagogers förhållningsätt, både till det pedagogiska materialet och vilka förutsättningar som skapas i den inomhusmiljön som barnen befinner sig i den fria leken. I resultatet framkommer det också att ett varierande material och pedagogernas intention med det pedagogiska materialet, har betydelse för hur inspirerande det blir för barnens fria lek. En kvantitativ enkät har styrt vårt fokusområde till hur pedagogerna uppfattar vilken plats barnen väljer i den fria leken och vad det kan bero på. En kvalitativ undersökning i form av minifokusgrupper fördjupar oss i pedagogernas uppfattning, kring det pedagogiska materialets funktioner i barnens fria lek.

Syftet med studien är att öka insikten kring mobbning i förskolan. Vi är medvetna om att mobbning uppmärksammats i skolan och finner därmed intresse i att ta reda på om det även förekommer i förskolan. Våra frågeställningar utgår från hur förskollärarna uppfattar mobbning och på vilket sätt det förekommer. Ytterligare en frågeställning är hur förskollärarna berättar att de får syn på fenomenet och hur de förklarar att de arbetar för att förebygga uppkomsten. Studiens ämnesområde undersöks med hjälp av kvalitativa intervjuer och sex förskollärare intervjuas. Det teoretiska perspektivet som vi använder är det sociokulturella perspektivet. Resultatet pekar på att förskollärarna definierar mobbning som något som sker under en längre tid och att en systematik ska finnas samt att  viss medvetenhet finns i utförandet. Förskollärarna berättar att mobbning kan ske på olika vis och att flickor och pojkar har olika sätt att utöva mobbning. Gällande det förebyggande arbetet får vi reda på att de diskuterar med barnen om situationer för att göra dem medvetna om sina handlingar och visa på konsekvenser som handlingarna ger, därmed komma på lösningar för att förebygga mobbning. Vår slutsats är att mobbning förekommer i förskolan och att förskollärarna behöver mer kompetens samt konkreta verktyg för att motverka uppkomsten för att det inte ska fortsätta upp till skolåldern. / The purpose of the study is to raise awareness of bullying in kindergarten. We are aware that bullying attention in school and therefore considers interest to find out if it also occurs in preschool. Our questions are based on how preschool teachers perceive bullying and how it occurs. Another issue is how preschool teachers tell us that they see the phenomenon and how they explain their work to prevent the occurrence. The study's subject is examined by means of interviews and six preschool teachers interviewed. The theoretical perspective that we use is the socio-cultural perspective. The results indicate that preschool teachers define bullying as something that takes place over a longer period of time and that a systematic approach should be, and that some awareness is in execution. Early childhood educators tell us that bullying can happen in different ways and that girls and boys have different ways to practice bullying. Regarding prevention work, we find out that they discuss with the children about situations in order to make them aware of their actions and demonstrate the impact that the documents provide, thus coming up with solutions to combat bullying. Our conclusion is that bullying occurs in kindergarten and preschool teachers need more skills and practical tools to counteract the appearance that it will not continue up to school age.

Den moderna sjukvårdens avancerade resurser räddar många liv, men kan också leda till ett utdraget och plågsamt döende. I ett fåtal länder i världen är eutanasi och läkarassisterat självmord ett val för den som drabbats av en obotlig sjukdom som leder till döden. Syftet med denna studie är att beskriva obotligt sjuka patienters uppfattningar om dödshjälp. En litteraturstudie genomfördes och relevanta sökord som motsvarade syftet användes vid artikelsökning. Vid bearbetning av data framkom tre olika kategorier med subkategorier som motsvarade de olika uppfattningarna. Resultatet visar att positiva uppfattningar till dödshjälp kan bero på patientens egna syn på värdighet, självbestämmande och hopp, medan negativa uppfattningar till dödshjälp kan bero på rädsla eller religion. Även kommunikation med vårdpersonal kan påverka patienters uppfattningar om dödshjälp. För att möta obotlig sjuka patienters behov den sista tiden i livet behövs det kunskap om alla sorters tankar patienten kan ha, detta gäller även tankar om dödshjälp. Vidare forskning inom området dödshjälp behövs för att möta alla utmaningar som det innebär när patienter önskar hjälp med att dö.

I samband med att IFRS infördes för svenska börsbolag 2005 förändrades reglerna för hantering av goodwill. Istället för årlig avskrivning innebar förändringen att posten skulle testas för en eventuell värdeförändring genom nedskrivningsprövning. Forskning visar att företagsledningar tenderar att agera opportunistiskt i syfte att inte behöva göra nedskrivningar. Ett sådant agerande är möjligt då redovisning och beräkning av goodwill samt bestämmande av antaganden helt och hållet ligger i företagens händer. Forskningen är väldigt sparsam när det kommer till hur användare uppfattar den information som företagen redovisar om nedskrivningsprövning i sina finansiella rapporter. Syftet med denna studie är att skapa en bild av hur investerare och företag uppfattar den information som företag enligt IFRS standarder ska lämna i sin årsredovisning om företagets nedskrivningsprövning av goodwill. Samt att förklara varför investerare och företag uppfattar informationen på detta sätt. För att kunna besvara forskningsfrågan och uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod med abduktiv ansats använts. Med väl motiverade avgränsningar har studien undersökt uppfattningar hos sex informanter (tre företag och tre investerare). Genom semistrukturerade besöks- och telefonintervjuer har ingående diskussioner med informanterna resulterat i ett omfattande empiriskt material. Med hjälp av operationaliserade teoretiska begrepp och väl definierade uppfattningsbegrepp har det empiriska materialet analyserats. Studien har resulterat i identifiering av problem som bottnar i lagändringen 2005 och som drabbar användaren av informationen (om goodwill i finansiella rapporter) hårdast. Viktiga slutsatser som studien har resulterat i är att användbarheten, relevansen och trovärdigheten i den information som redovisas om nedskrivningsprövningen är bristfällig. Även fullständigheten och noggrannheten i informationen upplevs som bristfällig i det hänseendet för att förstå nedskrivningsprövningen men det råder inget tvivel att redogörelserna innehåller den information som den förväntas innehålla utifrån lagkrav. Ekonomiska händelser som påverkar företag i allmänna termer, finner studien inte påverkar företags nedskrivningsprövning av goodwill. Det framkommer också tydliga bevis på att företagsledningar tenderar att justera bakomliggande variabler i värderingsmodellen i syfte att inte behöva göra nedskrivningar, vilket är i linje med tidigare forskning.

Bakgrund Amning minskar i Sverige liksom i flera andra länder, både i tidslängd och omfattning. Detta trots positiva effekter för både mor och barn. Personal inom mödra- och barnhälsovårdens har som uppgift att främja amning. Forskning visar att en positiv attityd till amning gynnar amningen som spädbarnsuppfödning.  Därför finns det anledning att undersöka blivande mödrars tankar om amning. Syftet med studien var att beskriva hur gravida förstföderskor uppfattar fenomenet amning. Metoden som användes var en kvalitativ studie där semi-strukturerade intervjuer användes för datainsamling. Totalt deltog 10 kvinnor i studien. Dataanalysen gjordes med fenomenografisk analysmetod. Resultatet: Gravida förstföderskors uppfattning av fenomenet amning var att det är en naturlig process vid barnafödande. De uppfattade amning som ett självklart val före någon annan uppfödningsmetod. Ett eget val av kvinnorna som inte påverkades av omgivningen. Partnerns betydelse är viktig för kvinnan, då hon förväntar sig dennes stöd. Kvinnorna reflekterar över amning när andra ser, offentlig amning, men detta är inget hinder i hennes val att amma. Konklusion: Resultatet visar att kvinnorna uppfattar amning som något naturligt de själva valt att göra. De upplevde att partnern var ett viktigt stöd. Kvinnorna hade reflekterat över amning när andra är närvarande då detta var något som uppmärksammats mycket i media. / Background: Breastfeeding decreases in Sweden as in many others countries, both in duration and scope. Thus despite the positive effects it has for both mothers and child. Midwives and nurses will promote breastfeeding. Evidence shows that a positive attitude towards breastfeeding will patronize this as infantfeeding. Therefore, there is reason to identify how expectant mothers think about breastfeeding. Aim: To describe pregnant primigravidas perceives the phenomenon of breastfeeding. Method: A qualitative study with phenomenographic analysis was used. Semistructured interviews were performed to collect data. 10 women were interviewed. Results: Pregnant primigravidas perception of the phenomenon of breastfeeding is that it´s a natural process of childbirth. They consider it as the best choice as infantfeeding. Their choice where not influenced by the surroundings, it were the women's own decision. Partner's role where important for the woman when she was expecting his support. The woman's reflected upon breastfeeding when other see, public breastfeeding, but this where no obstacle in her choice to breastfeed. Conclusion: The result showed that the women perceive breastfeeding as a natural choice that they themselves have chosen to use as infantfeeding. They felt that their partner where an important support. The women consider about breastfeeding in public something that attracted much attention in media.

Kvarvarandet av nyckelpersoner är av stor vikt för ett företagsförvärvs framgång, något som i tidigare studier dock har visat sig vara svårt. En annan faktor som är mycket betydelsefull för ett lyckat förvärv är hastigheten på förvärvets integrationsprocess. Följande studie syftar således till att kvalitativt undersöka hur nyckelpersoners uppfattning av företagsförvärv påverkas av hastigheten på integrationsprocessen kopplad till förvärvet. Detta görs genom att besvara frågeställningen ”Hur påverkas uppfattningen av ett företagsförvärv hos nyckelpersoner av hastigheten på förvärvets integrationsprocess?”. Genom tio semistrukturerade intervjuer, varav nio med nyckelpersoner från det förvärvade företaget och en med en integrationsexpert, har information kring deras subjektiva upplevelser av förvärv samlats in, vilken sedermera har kategoriserats i teman och analyserats. Resultatet visar att nyckelpersoners förvärvsuppfattning påverkas på ett övergripande positivt sätt av en hög integrationshastighet, men att även andra faktorer såsom en bra planering i för-förvärvsprocessen är viktig för att förbättra deras uppfattning.

Ett optimalt belöningssystem hjälper inte bara organisationer att ta tillvara på redan anställda medarbetarens kompetens utan möjliggör också i en globaliserad omvärld att attrahera nya medarbetare, något som tidigare studier belyser som en nästintill omöjlig uppgift. Därför syftar uppsatsen via en fallstudie, kvalitativt undersöka ett väletablerat telekomföretag för att analysera vilka potentiella problem som medarbetare uppfattar med belöningssystem och hur dessa problem kan komma att påverka deras motivation. För att slutligen bidra till en ökad förståelse för hur belöningssystem fungerar. Detta genom att besvara frågeställningen ”Hur påverkas medarbetare av belöningssystem och vilka effekter kan detta få på deras motivation?”. Genom semi-strukturerade intervjuer har information, rörande tio medarbetares individuella uppfattning av belöningssystem och dess bidragande effekt på motivation, inhämtats. Vidare här även utökad förståelse för ett implementerat belöningssystem erhållits från intervjuer med två teamledare. Data rörande kundtjänstmedarbetarna har sedan grupperats in i centrala begrepp och analyserats utifrån relevanta teorier kopplade till belöningssystem, dess problematik samt motivationsteorier. Resultatet visar bland annat att medarbetarnas uppfattning kring belöningssystemet är tudelat, där oro, stress, minskad trygghet och försämrad prestation var framträdande följdeffekter. Där en slutsats var att följdeffekterna påverkade medarbetarens motivation olika beroende på den individuella anställningstiden.

Bakgrund: Att vårdas på sjukhus kan för äldre personer ge en upplevelse av minskad autonomi, och förlust av förmågor/funktioner. Den äldre personen efterfrågar att få bli sedd av sjuksköterskan som autonom person och utifrån deras resurser Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors uppfattning av arbetet med den äldre personens resurser under vårdtiden på en geriatrisk slutenvårdsavdelning. Metod: Metoden är en kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats. Resultat: Sjuksköterskors uppfattning av arbetet med den äldre personens resurser under vårdtiden på en geriatrisk slutenvårdavdelning beskrevs i en övergripande kategori och med fyra kategorier. Den övergripande kategorin var att sjuksköterskor har olika förståelse för begreppet resurser. De fyra kategorierna var; möjligheter ges att låta den äldre personen göra det hen kan själv, arbetet med den äldre personens resurser bottnar i ett personcentrerat tankesätt, den äldre personens resurser kan vara dolda och den äldre personens resurser tas inte tillvara. Konklusion: Sjuksköterskor uppfattar frånvaro av arbetet med den äldre personens resurser trots teoretisk medvetenhet. Genom ett personcentrerat arbetssätt kan den äldre personens resurser tas tillvara. Att som sjuksköterska identifiera resurser är ett sätt att stärka den äldre personens hälsa och livskvalitet. / Background: Hospitalization can bestow a feeling of autonomy deprivation and loss of abilities for the elderly persons. The elderly person expects to be seen by the nurse as an autonomous person and have their individual assets identified. Purpose: Purpose is to describe the nurses´ perceptions of the work with elderly persons´s assets during inpatient stay at a Geriatric ward. Method: Method is qualitative interview study with a phenomenographic methodology. Results: Nurses’ perceptions of the work with elderly person’s assets during inpatient stay at a Geriatric ward can be described in an overriding category and four categories. The overriding category was nurses have different understanding for the term assets. The four categories were; possibilities given to let de elderly person do what him/herself can do, the work with the elderly persons assets is sprung from a person-centered mindset, the elderly persons assets can be hidden and the elderly persons assets is not taken at use. Conclusion: Nurses’ percept an absence of work with the elderly persons assets despite theoretical awareness. Thru a person-centered way of working can the elderly persons assets be taken care of. As a nurse identify assets is a way of strengthen the elderly persons health and quality of life.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom som förekommer i slutet av livet vid de allra flesta hjärtsjukdomarna. Symtom som andnöd skapar ångest och lidande för patienten vilket ställer krav på sjuksköterskan att hitta lindrande omvårdnadsåtgärder. Som teoretisk referensram valdes Kari Martinsens omvårdnadsteori som inriktar sig på de svagaste med stort behov av omsorg och hjälp med omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av god omvårdnad till patienter med hjärtsvikt i sent palliativt skede.   Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk forskningsmetod.  Resultat: Sjuksköterskors uppfattningar om god omvårdnad är att lindra symtom med hjälp av läkemedel, genom att utföra omvårdnadshandlingar samt att ge omsorg genom mänsklig närvaro. Information till och från patienten och anhöriga var viktigt för en god vård. Sjuksköterskor visade en vilja att ge den bästa vården och arbeta tillsammans i team med en helhetssyn för patienten. Hinder för den goda omvårdnaden var brist på mänsklig närvaro, tid och kunskap hos omvårdnadspersonal om sjukdomens symtom. Slutsats: En organisation som gör det möjligt för sjuksköterskan att vara mer närvarande hos patienten lindrar symtom och ger ett mindre lidande. Utbildning av dem som utför omvårdnad ger kunskap och en större förståelse för patienten. / Background: Heart failure is a common disease that occurs at the end of life in most heart diseases. Symptoms such as shortness of breath create anxiety and suffering for the patient, which requires the nurse to find relieving nursing actions. The theoretical framework was the nursing theory of Kari Martinsen that focus on the weakest with a great need of care and help with nursing. Purpose: To describe nurses' perceptions of good care to patients with heart failure in late palliative stages. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with phenomenographic research method. Result: Nurses' beliefs about good nursing are to alleviate symptoms with the help of drugs, to perform nursing actions and to provide care through human presence. Information to and from the patient and relatives was important for good care. Nurses showed a willingness to provide the best care and work together in teams with a holistic view of the patient. Obstacles to the good nursing care were lack of human presence, time and knowledge of nursing staff about the symptoms of the disease. Conclusion: An organization that allows the nurse to be more present at the patient relieves symptoms and gives less suffering. Education of those who perform nursing provides knowledge and a greater understanding of the patient.

Att självkritiskt ställa frågan: ”Gör vi saker rätt eller gör vi rätt saker?” är vitalt om man avser förbättra det man gör. Svensk officersutbildning har bedrivits på Militärhögskolan Karlberg sedan 1792 och dess historia har satt sina spår i dagens officersutbildningssystem. Omkastningar i utbildningsupplägget är ofta en effekt av förändrat omvärldsläge och när större förändringar av utbildningssystemet sker blir också vikten av denna självkritiska fråga som störst. Skall man då fortsätta hävda att det var bättre förr eller behöver man acceptera de förändringar som sker och tänka nytt?Vår studie lyfter på denna heta sten med ett avstamp i verkligheten i form av före detta kadetters upplevelser, erfarenheter och perspektiv. Vi undersöker om det finns substans bakom den upplevda problematik mellan förväntningar och utbildning som chefen för programledningen vid Officersprogrammet ger uttryck för, i en artikel på Försvarshögskolans hemsida där han säger att: "Idag finns ibland ett glapp mellan förbandens förväntningar på de nyutbildade officerarna och den utbildning som bedrivs av Försvarshögskolan på uppdrag av regeringen. (Brorson. 2018)”Empirin är inhämtad genom intervjuer med före detta flygvapenkadetter från Officersprogrammet med ett antal års tjänstgöring i Försvarsmakten. Genom vald arbetsmetodik har datat analyserats och kodats till tre olika teman. Utifrån dessa teman har vi tagit fram en teoretisk referensram som vi granskat och utvecklat våra initiala analyser med i syfte att besvara forskningsfrågan:Hur upplever före detta kadetter att utbildningen vid Officersprogrammet förberett dem för en anställning i Flygvapnet? Våra sammanställda slutsatser pekar på ett flertal anledningar till varför Officersprogrammet inte lever upp till förväntningarna för hur utbildningen borde förbereda kadetterna inför en anställning i Flygvapnet. Vi beskriver i studien orsaker, samt ger förslag på åtgärder som Försvarsmakten och Försvarshögskolan kan vidta för att motverka denna problematik. / ”Do we do things right or do we do the right things?”  This is the self-critical question that one has to ask oneself if one aims to improve what one is doing.The Swedish Armed Forces officer training has been conducted at the Military Academy at Karlberg since 1792, and its long history has set its mark on today's educational system.  Changes in the training set-up are often a result of changes in the surrounding world.  When larger reversals in the educational system occur, as they do today, the importance of the self-critical question becomes all the greater.  Should one continue to claim that things used to be better or should one accept the spirit of change and think in new terms?Our study highlights this burning issue with a visit to reality in the form of the experiences and perspectives of former cadets.  We examine whether there is any substance behind the perceived conflict between expectations and education which the Head of the program management of the Officers Program describes in an article on the Swedish Defense College website, where he states:  ”Today, there is sometimes a gap between the expectations of the newly trained officers among the Swedish Armed Forces units and the education conducted by the Swedish National Defense University on behalf of the government.”  (Brorson. 2018)The empirical data is obtained through interviews with former Air Force cadets from the Officer Program with a number of years’ service in the Armed Forces. Through our selected work methodology, the data has been analyzed and coded into three different themes. Based on these themes, we have developed a theoretical frame of reference with which we examined and expanded our initial analysis with the purpose of providing an answer to our research question:How do former cadets experience that the education at the Officer's Program prepared them for an employment in the Air Force?Our compiled conclusions point to a number of reasons why the Officer Program does not live up to expectations concerning how the education should prepare cadets for a position in the Air Force.  We explain in the study why this occurs, and recommend measures the Swedish Armed Forces and the Swedish Defense College could implement to counteract this problem.