Inom hemsjukvård är det centralt att den äldre patienten är delaktig för att känna att vården är god. I den personcentrerade vården ska det multiprofessionella och teambaserade personalen ha den unika personen i fokus. Det är patientens upplevelse av verkligheten som ska vara det viktiga och tidigare forskning visar att patienten inte känner sig lika delaktiga som de hade önskat. Syftet med denna studie är att beskriva den äldre patientens delaktighet i sin vård inom hemsjukvården. Metoden som användes var en integrativ litteraturstudie med tematisk analys av i huvudsak kvalitativa data. Sökning och dataanalys var systematisk. Tio artiklar ingick i resultatet. Sökning efter vetenskapliga artiklar skedde i databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultatet redovisar sju teman: Trygghet, Kommunikation, Respekt, Kontinuitet och flexibilitet, God kompetens, Känna sig inkluderad och Vara aktiv. Resultatet visar att patienten görs delaktig då sjuksköterskorna hela tiden informerar patienten. Studien visar också att det är viktigt att skapa en bra miljö och ha respekt för den äldre patienten. Genom att personalen kunde vara flexibla efter patientens behov innebar ett större utrymme och flexibilitet för patienten. Enligt resultatet läggs mycket ansvar på sjuksköterskan för att göra patienten delaktig. Vidare handlar bemötandet om mer än bara det som sägs och görs för betydelsen för den vård som ges för patientens delaktighet.

Med utgångspunkt i begreppet litteracitet var syftet med denna kvalitativa studie att utveckla kunskap om vilken uppfattning verksamma förskollärare har om högläsning som litteracitetutvecklande möjlighet. Studien tog sin början i observationer som mynnade ut i gruppintervjuer vilka baserades på upptäckter från observationerna. Resultatet är framställt ur en tematisk innehållsanalys av transkriberingarna från gruppintervjuerna. Vidare tyder resultatet på att det finns en uppfattning om att ansvaret för litteraciteutvecklande högläsning är delat mellan bibliotek, förskollärare och barn. Det framkom också under analysarbetet att förskollärares intresse, kunskap och barnsyn var de faktorer som främst påverkade deras uppfattningar. Sammanfattningsvis visar studien att det är av yttersta vikt att verksamma förskollärare är medvetna om den avgörande roll de har för att barn ska ges möjlighet att utveckla litteracitet. Detta eftersom förskolan kan vara den enda plats där barn får möta en stöttande språklig förebild samt ta del av olika böckers rika innehåll / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Hjärtsvikt är ett tillstånd som i hög grad påverkar patientens liv. Sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning kan vara en viktig del i vården för personer med hjärtsvikt. Vidare har personcentrerad vård de senaste åren visat god evidens, inte minst inom vården sjuksköterskeledd mottagning. Syftet med denna studie var att beskriva patienters uppfattning av sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning med fokus på personcentrerad vård. Studien genomfördes med kvantitativ metod där författarna med hjälp av enkäter besvarade syfte och frågeställningar. Studiens generaliserbarhet var låg då svarsfrekvensen endast blev 31 procent. Datainsamling genomfördes med konsekutivt urval. Resultatet visar att patienter i stor utsträckning uppfattar att de får tillfälle att berätta om sig själva och att hjärtsviktssjuksköterskan lyssnar till berättelsen. Vidare visar studien i hög utsträckning att patienterna anser att vården vid mottagningen ökade deras trygghet, att de bemöttes med respekt samt fick utrymme att ställa frågor. Informationen som patienterna tog del av under besöken vid hjärtsviktsmottagningen uppfattades i hög utsträckning som lätt att förstå. Patienterna ansåg i betydande utsträckning att vården vid den sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningen ökade deras förmåga att hantera sina symtom, att beslut gällande deras vård togs i dialog med dem och eventuella anhöriga samt att de gavs möjlighet att ta med anhörig/vän till mottagningsbesök. Patienterna uppfattade sig även i stor utsträckning vara delaktiga i sin vård. Slutsatsen som drogs var att patienterna i stor utsträckning uppfattade att vården vid de sjuksköterskeledda hjärtsviktsmottagningarna bedrevs i enlighet med personcentrerad vård som den beskrivs i denna studie. Detta då frågorna som ställdes med bakgrund i personcentrerad vård besvarades instämmande av majoriteten av patienterna. Dock kan mer utveckling och fokus läggas på att öka patienternas delaktighet och delat beslutsfattande ytterligare gällande vården vid sjuksköterskeledd hjärtsviktsmottagning. Vidare kan resultatet i studien belysa ett behov av att hjärtsviktssjuksköterskor behöver fokusera mer på att involvera närstående i vård

Bakgrund Dödshjälp innebär att en läkare administrerar en dödlig dos läkemedel med avsikt att patientens liv avslutas. Dödshjälp är idag olagligt i Sverige och större delen av världen men i takt med att dödshjälp i olika former legaliserats i länder som Belgien, Nederländerna, Canada och USA pågår debatten om legalisering i Sverige. Patienter som vårdas i ett palliativt skede är ofta de som ber om dödshjälp för att lindra det lidande som kan uppstå i livets slutskede. Syfte Syftet var att belysa attityder och uppfattningar till dödshjälp hos patienter i ett palliativt skede. Metod Metoden som användes var allmän litteraturöversikt. 15 artiklar inkluderades ifrån databaserna PubMed och CINAHL. Dessa artiklar kvalitetsgranskades samt analyserades med integrerad analys. Resultat Attityderna och uppfattningarna till dödshjälp hos patienterna var både positiva och negativa. Att lindra lidande sågs som ett starkt argument till utförandet dödshjälp. Däremot fanns en något komplex syn kring just lidande då vissa hade uppfattningar om att lidande aldrig kan vara så outhärdligt att döden är att föredra. En förbättrad palliativ vård med ett ökad personcentrerat förhållningsätt ansågs vara ett alternativ till dödshjälp, men i vissa fall skulle förmodligen inte det vara tillräckligt. Slutsats Cirka en tredjedel av patienterna som deltog i studierna önskade dödshjälp. Önskan skiljde sig dock åt beroende på vilket land studien var utförd i, där förfrågan var vanligare i länder där dödshjälp var lagligt. Sjukdomssymtom som smärta och depression framkom vara de vanligaste anledningarna till att patienterna önskade dödshjälp. Lidandet är ett subjektivt fenomen där livslidandet kan nå dimensioner där sjukvården lämnas maktlös och då ansågs dödshjälp kunna vara att föredra. Nyckelord: Attityd, eutanasi, palliativ vård, patient, uppfattning.

Den här studien syftar till att bidra med förståelse för förskollärares förhållningssätt genom att undersöka deras uppfattningar av utevistelse samt förutsättningar för undervisning utomhus. Utifrån en kvalitativ metod med fenomenografisk ansats har semi-strukturerade intervjuer med 10 förskollärare genomförts. Resultatet visar uppfattningar av utevistelse som över lag positiva och kan indelas i tre teman. Utevistelse kan ses som en plats krävande professionella handlingar och ställningstaganden, som något främjande eller som en nödvändighet. Dessa tre teman kan förekomma samtidigt hos en enskild intervjuperson. Vidare tyder resultatet på att uppfattningarna av de förutsättningar som finns för att bedriva undervisning utomhus kan delas in i två teman som berör yttre omständigheter eller individen själv. En relation mellan dessa två teman kunde skönjas, då de både kan förekomma samtidigt och påverka varandra.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och attityder elever i årskurs 3 har gällande klimatförändringar och hållbar utveckling, för att därigenom ge en inblick i elevers förkunskaper om ämnet. Studiens frågeställning lyder: Vilka uppfattningar och attityder uttrycker elever i lågstadiet om klimatförändringar och hållbar utveckling? Fokusgruppsintervjuer med totalt tolv elever utgör grunden för studiens empiri. En innehållsanalys av intervjuerna resulterar i fem kategorier: nedskräpning, klimatförändringar, politik, föroreningar och agera för en hållbar utveckling. Resultatet visar att elever har olika men mestadels liknande uppfattningar om orsaker och konsekvenser av klimatförändringar. Positiva och negativa attityder speglas i elevernas uttalanden, där attityderna kopplas till elevernas tidigare erfarenheter. Eleverna uppvisar även bristande begreppsförståelse för hållbar utveckling, vilket visar att den nuvarande undervisningen har ett annat fokus. I diskussionsdelen diskuteras studiens resultat i relation till tidigare forskning och styrdokument. Studiens slutsats är att den nuvarande undervisningen för hållbar utveckling bör även ha ett fokus på begreppsförståelse för hållbar utveckling, inte endast begreppets innebörd. Resultatet skapar förutsättningar för känslomässiga medvetenhet i utbildning för hållbar utveckling. Vidare presenteras didaktiska implikationer för verksamheten. Slutligen beskrivs intressanta forskningsområden för framtiden; att undersöka vilka arbetssätt som är gynnsamma i undervisningen för hållbar utveckling samt att jämföra hur elevers uppfattningar och attityder skiljer sig från ett genusperspektiv.

Eftersom det inte finns några nationella riktlinjer för en specialpedagog i förskolan att utgå ifrån i sitt yrkesutövande så är det intressant att undersöka hur denna otydlighet utifrån befintliga lagar och styrdokument skulle kunna påverka uppfattningar om specialpedagogens yrkesroll i förskolan samt uppfattningar om specialpedagogens förutsättningar för adekvata arbetsområden i förskolan. I denna kvalitativa studie svarade rektorer, specialpedagoger och förskollärare på en E-postenkät, vilken ämnade att ge svar på vilka uppfattningar informanterna hade avseende specialpedagogens yrkesroll och arbetsområden i förskolan. Svar analyserades utifrån professionsteorin (Abbot, 1988) vilket innebar en analys om vilka arbetsområden inom en viss kontext, i detta fall förskolan, de olika yrkesgrupperna förfogar över, tilldelas eller förhandlar sig till. Begreppet professionell jurisdiktion användes i analysen. Det som framkom i studiens resultat var att det råder en splittrad bild mellan yrkesrollerna om vad specialpedagogen ska arbeta med i förskolan samt att specialpedagogens yrkesroll är otydlig och begränsas av olika kontextuella förutsättningar.  Studien avslutas med specialpedagogiska implikationer och förslag på fortsatt forskning.

Syftet med examensarbetet är att synliggöra elevers uppfattning av Singaporemodellen. Metoden som examensarbetet har använt är att intervjua elever samt att en observation har utförts för att kunna synliggöra om det som framkommer i intervjuerna återspeglas i undervisningen med Singaporemodellen. Det som framkommit i resultatet är övervägande fördelar som innefattar att många av eleverna tycker om att arbeta tillsammans och lära av varandra. Samtidigt finns det vissa elever som känner sig stressade med arbetssättet i form av att hinna färdigt med uppgifterna under lektionstiden. Ser man till Singaporemodellen i hänsyn till att vara en individanpassad matematikundervisningsmodell framkommer att eleverna ser positiva och negativa utmaningar med modellen samt att de flesta elevernas behov blir tillgodosedda med Singaporemodellen inom matematikundervisningen på lågstadiet.

Syftet med denna fenomenografiska studie är att komma nära barns perspektiv genom att undersöka förskolebarns uppfattningar av fenomenet måltiden. Detta har gjorts utifrån frågeställningen: Vilka uppfattningar av måltiden ger förskolebarnen uttryck för? Studien har använt sig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade gruppintervjuer med 30 förskolebarn i åldrarna tre till sex år. Den insamlade empirin har analyserats med stöd av fenomenografisk analysmodell samt med centrala begrepp från barndomssociologi och fenomenografi. Analysprocessen resulterade i sex kategorier: Rutiner präglar måltidens utformning, Fasta bordsplaceringar, Placering och servering av mat och dryck, Vi får prata men…, Smaka på maten samt Förändringar barn vill göra vid måltiden. Resultatet visar på variation av vilka uppfattningar barnen har av måltiden. Barnen ger uttryck för att förskolepersonalen bestämmer placering av sittplats, hur högt och hur mycket de får prata samt att de behöver smaka på maten. Flertalet barn ger även uttryck för att de själva är aktiva i dukningsprocessen innan och efter maten samt att det finns varierande uppfattningar om vilken mat och dryck de självständigt kan ta för sig av. Slutsatsen är att barnen ger uppfattningar av att måltiden främst bestäms av förskolepersonalen men där barnen i olika grader tillfrågas och görs delaktiga innan, under och efter måltiden.

Cancel culture is a relatively new phenomenon in Sweden that is multifaceted. There is a clear problem that has been highlighted earlier, which is power relations on social media. It shows that different parties possess power in different kinds and when making statements that contradict social norms leads to what is known as cancel culture. The phenomenon has led to a polarizing climate on social media.  The purpose of this study is to answer how cancel culture is perceived by younger adult media users in the age group between 18-30 years and investigate how they relate to this phenomenon. The question is: How do younger adult media users perceive and relate to cancel culture on social media? The theories used in the study were spiral of silence and theory of planned behaviour. These theories helped to understand how the interviewees both perceive and relate to cancel culture. The theories helped provide an understanding of how and why media users behave the way they do towards cancel culture. The question will with the help of a qualitative approach as a method on semi-structured interviews answer how 9 Swedish media users perceive and relate to cancel culture. The result shows that the respondents perceived cancel culture as famous people utters or behave in a way that is not accepted by society. This leads to social ostracism on social media. The power relationship is perceived as the public figures having power, but private individuals have a collective power to influence. The respondents showed an overall negative view with positive glimpses of cancel culture. Which in turn shows that a passive approach from these younger adult media users. The positive sides of cancel culture turned out to be that in emotional and norm-breaking behaviour, the victim is confronted because of their actions and in various ways becomes punished media users, most commonly an ostracism on social media.