SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med detta arbete var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om omvårdnadsdokumentation och dess påverkan på omvårdnadsarbetet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2008). Bekvämlighetsurval med fem sjuksköterskor från olika avdelningar på ett Universitetssjukhus i Mellansverige. Resultat: Sjuksköterskor i denna studie uppfattade att dokumentationen tar tid, det är mycket som ska dokumenteras och att kvalitén varierade. De uppfattade också att information kunde gå förlorad på grund av att många skrev på flera olika ställen. Dokumentationen upplevdes ibland som inkonsekvent eftersom sjuksköterskorna inte dokumenterade exakt lika. De belyste också att systemet var rörigt och ologiskt. Dokumentationen upplevdes ge vägledning. Det är viktigt att samarbeta mellan olika professioner samt att dokumentationen följs upp av den som tar efter. Sjuksköterskorna prioriterade det medicinska framför omvårdnaden och arbetsbördan gjorde det svårt att hinna dokumentera. Dokumentationen synliggjorde omvårdnaden samt att den kunde användas för att utvärdera vården. Slutsats: Sjuksköterskor uppfattade dokumentation som problematisk och tidsödande. Samtidigt tyckte de att det fanns vinster med dokumentation då det gav patientsäkerhet och kunde användas för att utvärdera vården. Mer arbete behövs för att nå konsensus i hur dokumentation på avdelning skall se ut. Det behövs mer forskning kring hur dokumentation påverkar omvårdnadsarbetet. / ABSTRACT Aim: The aim of this study was to investigate nurses’ perception of nursing documentation and its impact on nursing. Method: Qualitative interview study with content analysis according to Lundman and Hällgren Graneheim (2008). Convenience sample of five nurses from different wards of a University hospital in central Sweden. Result: Nurses in this study perceived the documentation as time consuming, there is a lot to be documented and that the quality varied. They also observed that the information could be lost due to many writing in several different places. The documentation is sometimes perceived as inconsistent because nurses did not document exactly alike. They also highlighted that the system was messy and illogical. Documentation was perceived as giving guidance. It is important to cooperate between different professions and that the documentation is followed up by the next person. The nurses prioritized the medical instead of nursing care and workload made ​​it difficult to find time to document. Documentation made​​ nursing care visible and it could be used to evaluate healthcare. Conclusion: Nurses perceived documentation as problematic and time consuming. They also thought there were gains of documentation when it gave patient safety and could be used to evaluate care. More work is needed to reach consensus in the documentation should be carried out. More research is required on how documentation affects nursing.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll   skolträdgården på en skola i Sverige har för eleverna i årskurs 4-6. I   studien diskuteras kring huruvida eleverna känner till att skolträdgården   finns och vad för möjligheter de anser att de har att besöka den under en rast   och under skol- och fritidsverksamhet. Det diskuteras också kring vilka   möjligheter de anser att de har till undervisning i skolträdgården. Studiens teoretiska utgångspunkt grundas i John Deweys   begrepp Learning by doing, knowing by   doing. Utifrån en kvantitativ ansats genomfördes en enkätundersökning där   insamlade data utgör resultat i studien. Respondenterna är alla elever i   årskurs 4-6 på den aktuella skolan. Studiens resultat visar att många av eleverna väljer att   besöka skolträdgården under rasten, men enligt dem själva, ges inte möjligheter   att besöka eller få undervisning i den under andra delar av skoldagen.   Resultatet visar också att många av de tillfrågade respondenterna vill ha   lektioner där och de visar på många exempel hur detta kan ske. Detta resultat visar att det finns en skolträdgård på skolan som skulle kunna användas mer i det pedagogiska arbetet än vad det gör idag enligt eleverna. / The aim with this study is to   investigate what role the school garden at a school in Sweden has for the   pupils in grades 4-6. The study discusses whether the pupils know there is a   school garden and to which extent they consider themselves having the   possibility to visit it during the schooldays. It also discuss which   possibilities the pupils think they have to get education in the school   garden. The theoretical foundation of this   study is John Dewey and his statement Learning   by doing, knowing by doing. Based on a quantitative approach, a survey   was carried out and the result of this study is based on the data from the   survey. All of the respondents are pupils in grades 4-6 at the significant   school. The result of the study shows that   many of the pupils choose to visit the school garden during their school   breaks. The pupils think that they do not get enough opportunities to visit   or get education in the school garden during the schooldays. The result also   shows that the pupils would like to get more education in the garden, and   they have many ideas about how that could be done. According to the pupils, the   school has a school garden that the educators at the school could use more in   their teaching than they do today.

Syftet med studien var att kartlägga kostvanor och munhygienvanor samt uppfattning av den egna munhälsan hos skiftarbetare. Studien har utförts som en kvantitativ tvärsnittsstudie med användning av enkät. Undersökningsgruppen bestod av sammanlagt 100 skiftarbetare från industri- och vård- och omsorgssektorn i Skåne. Det insamlade materialet analyserades i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 23.0. Resultatet av studien visade att skiftarbetarnas kostvanor påverkades negativt av skiftarbete genom ökat småätande, intag av sötad dryck och oregelbundna måltider på grund av varierande arbetstider.  När det gäller munhygienvanor påverkades inte tandborstningen på samma sätt, däremot rengöringen mellan tänderna utförs inte regelmässigt. Studiens slutsats visade att skiftarbetarna hade goda munhygienvanor när det gäller tandborstning och fluoranvändning dock med mindre regelbunden rengöring mellan tänderna. Kostvanorna var bristfälliga med ökat småätande och sötade drycker mellan måltiderna.

Syftet med studien har varit att exemplifiera faktorer som kan påverka hur lärare ser på programmering. För att få en djupare förståelse samt bidra med egna förförståelser har jag använt mig av kvalitativa intervjuer från ett hermeneutiskt perspektiv. Tätt ihop har jag även utgått från fenomenografin som ämnar att tolka olika människors uppfattning kring ett och samma objekt för att kunna belysa faktorer från olika synsätt. Under analysen stod det klart att samtliga deltagare anser att elever bör lära sig programmering för kunna bidra och samverka i samhället. Det fanns även ett samband mellan inställningen till programmering och hur lärarna tycks betrakta sin egna kompetens och undervisningen i sig, där de som är mer positiva till programmering är benägna att prata i positiva termer om sin egna kompetens samt att utforska olika sätt att lära ut programmering. Avslutningsvis visar även studien på att oavsett inställning eller hur de ser på sin egna kompetens så anser samtliga att de programmeringsverktyg som används är roliga att använda och alla elever ges chansen att lära sig.

Grovt språk är någonting väldigt förekommande i dagens samhälle, speciellt bland ungdomar. Vad ungdomarna som då använder grovt språk har för erfarenheter och uppfattningar om det skulle därför vara hjälpsamt att veta, så att man kan få en övergripande blick över deras användning av grovt språk. Syftet med denna uppsats är att få en fördjupad förståelse och kunskap om ungdomars tankar och uppfattningar av användandet av grovt språk mellan vänner. Studiens frågeställningar är: • Vad uppfattar informanterna som grovt språk? • Vad för erfarenheter av grovt språk har de,? • Hur definierar informanterna vänskap? • Vad för mening har det grova språket och erfarenheterna av detta för informanterna? • Hur uppfattas grovt språk som en vänskapsfunktion? För att uppnå detta syfte utgår studien ifrån Edmund Husserls teori om fenomenologi som fokuserar på individers tankar, erfarenheter och uppfattningar om något. Studien utgår även från Steiner Kvale och Sved Brinkmans semistrukturerade forskningsanalys för att intervjua informanterna, och Virginia Braun och Victoria Clarkes metoder för att analysera intervjuerna och finna mönster i dem, och sedan konstruera teman utifrån dem. Studiens slutsats är att grovt språk är ett flexibelt verktyg för ungdomar som har olika applikationer. Ungdomarna uppfattar grovt språk som vardagligt språk som har fått nya betydelser inom olika kompisgrupper, vilket även gör det enklare att uttrycka sig. Ungdomarna nämner hur de blir påverkade av andra som de umgås med till att själva använda grovt språk, vilket de inte alltid är stolta över. De tar inte illa upp av grovt språk heller, då de vet att deras vänner inte menar någonting illa, men samma tankesätt gäller inte bland obekanta. Därför är de mer vaksamma om det grova språket kring personer de nyligen träffat. Men om två personer delar en uppfattning om vad ett ord betyder så är det ett tecken på att de är vänner och tillhör samma kompisgrupp. / Crude or harsh language is something very prevalent in today’s society, especially among youth. What experiences and perceptions the youths who use harsh language have regarding it would therefore be helpful to know, to achieve a greater understanding of their usage of harsh language. The purpose of this thesis is to achieve a deeper understanding and knowledge about the thoughts and perceptions of harsh language between friends youths have. The question this study poses are: • What does my informants perceive as harsh language? • What experiences do they have of harsh language? • How do the informants define friendship? • What significance does the harsh language and the experiences of it embody for the informants? • How is harsh language perceived as a way to form friendships? To achieve its purpose this study will be based on Edmund Husserls theories of phenomenology to interview volunteers about their thoughts, experiences and perceptions of harsh language. It will also be based on Steiner Kvale and Sved Brinkmans descriptions of the semistructured research interview, and Virginia Braun and Victoria Clarkes method of analyzing text to find patterns in my informants interview, and then construct themes with them as a basis. The conclusion is that harsh language is a flexible tool for youth with many applications. Youths perceive harsh language as everyday language with different meanings among different friend groups, which makes it easier for them to express themselves. The youths mention how they are influenced by others in their company to themselves use harsh language, which not everyone is happy about. They do not take offense to harsh language from friends, because they know that there is no ill intent. The same sentiments do not apply among strangers. Therefore they are careful with their language among new people they meet. However, if two people share the same perception of a words meaning, it’s a sign of their friendship and their belonging to the same circle of friends.

Today organizations need different strategies and models that can help them to lead and being led to success. Throughout the years there have been discussions about what leadership should be enforced within organizations to increase efficiency. People have different views about what an efficient leadership should look like and who it should be conducted by. Perceptions about who should lead has contributed to that men gained support in achieving leader positions, but has on the other hand led to difficulties for women to reach leader positions. Today it can be perceived strange and unfamiliar for both men and women to see a woman in a leading position. This study takes a qualitative approach. We have interviewed eight leaders in the security business and have thereby been able to apprehend which abilities, practice and style of leadership the study participants are applying in their leading. The analysis of the interviews has shown both similarities and differences in between the male and the female participants. We can also conclude that women face greater resistance in their leadership, while men don’t experience the resistance, which aggravates women to climb higher in leading positions. / Idag är organisationer i behov av olika strategier och modeller som kan hjälpa dem att leda och ledas mot framgång. En kompetent ledning och ett effektivt ledarskap kan lyfta organisationer mot framgång och därför är organisationer i behov av ledare som använder sig av ett arbetssätt som lämpar sig för organisationens arbetsuppgifter och mål. Genom åren har det diskuterats vilket ledarskap som bör tillämpas inom organisationer för att öka effektiviteten. Människor har bestämda uppfattningar om hur ett effektivt ledarskap ska se ut och vem det ska utövas av. Utifrån människornas uppfattningar har även yrken, arbetsplatser och branscher kategoriserats efter huruvida de är manliga eller kvinnliga. Uppfattningar om vem som ska leda har bidragit till att män fått stöd i att uppnå ledarpositioner, men uppfattningarna har å andra sidan satt hinder för kvinnor. Idag kan det upplevas som underligt och främmande för både kvinnor och män att ledas av en kvinna eller se en kvinna i ledning. Syftet med studien är undersöka om det finns skillnader och likheter i uppfattning om ett effektivt och bra ledarskap mellan kvinnor i män i ledarroller. Undersökningen är baserad på en kvalitativ undersökningsmetod där vi har intervjuat åtta ledare inom säkerhets- och bevakningsbranschen och har därigenom kunnat bilda en uppfattning om vilka egenskaper, ledarstilar, beteenden och arbetssätt som undersökningsdeltagarna använder sig av i sitt ledarskap. I och med att ledarskap anses vara manligt och att den branschen vi utför vår undersökning på är mansdominerad, kommer vi att fokusera på att framföra både männens och kvinnornas uppfattning om ledarskap. Undersökningsresultatet har resulterat i både likheter och skillnader mellan våra manliga och kvinnliga undersökningsdeltagare. Utifrån resultatet kan vi konstatera att ledaregenskaperna bland våra respondenter är likvärdiga. När det kommer till respondenternas arbetssätt har vi kunnat dra slutsatsen att undersökningens manliga och kvinnliga ledare i största mån använder sig av ett relationsorienterat och transformativt ledarskap. Ledarna fokuserar på att tillfredsställa medarbetarna behov, skapa en bra relation, öka gemenskap och engagemang i arbetet. Majoriteten av respondenterna anser att det råder en ojämn könsfördelning mellan män och kvinnor i ledarroller och respondenterna anger olika anledningar till den ojämna könsfördelningen. Vi kan också dra slutsatsen att kvinnor möter motstånd i sitt ledarskap, ett motstånd som männen varken möter eller upplever i sitt ledarskap, vilket försvårar för kvinnorna att klättra sig upp eller uppnå ledarpositioner.

Denna rapport har undersökt hur en spelares narrativa immersion och uppfattning av ett spels narrativ kan skifta beroende på hur spelet presenteras. I just denna studie har det valts att specificera sig kring underhållningsspel med lärande element och hur de två aspekterna ovan skiftar om spelet presenterar eller inte presenterar dess lärande element för spelaren. Undersökningen omfattas av att ett antal informanter, som delas in i två grupper, spelar igenom en av två version av en artefakt, varpå de fyller i en kort enkät och deltar i en intervju som bland annat inriktar sig på hur de uppfattade artefaktens narrativ. Studiens resultat visar på tendenser till att, bland annat, en spelares uppfattning och möjlighet att ta till sig ett narrativ skiftar beroende på hur spelet presenteras. Ämnet skulle dock behöva undersökas i större utsträckning för att kunna erhålla starkare resultat.

Background: Every year approximately 10 000 children and adolescents are given care at the hospital. The majority of children under the age of 18 are treated at special pediatric units. The aim and the primary goal with child care in Sweden is to promote the development and well- being of all children by identifying problems in its health, development and social environment, and addressing these problems to prevent ill health. Aim: The aim of the present literature study was to describe how children and adolescents experiences hospitalization and also to describe the articles choice of research groups. Mehtod: A literature study with a descriptive design. The present study is based on ten scientific articles that describe children's experiences of being in the hospital. The article searches were made via Cinahl and Medline via PubMed, where only english language was used as a restriction. The authors have reviewed the articles multiple times as well as reviewed and compared the articles' research groups. Main result: Children were found to have different experiences of being in a hospital. The majority of the children experienced hospitalization more positive when there were good communication, a good environment where there was an opportunity for activities, good relationships with healthcare staff and also space for relatives to attend. To get a better understanding of their illness or hospital stay, the children expressed that they wanted to participate in the care and they did not like when the healthcare staff spoke over their heads. The presence of family and close relatives made the children feel more confident, also good relationships with healthcare professionals made the children feel less lonely.Conclusion: Children's experiences are affected by several factors. Previous research shows that parents feel fear and concern about having their children hospitalized. It is important for the nurse and other healthcare professionals to know this in order to meet both children and their close relatives in a way that supports the whole family's experiences. / Bakgrund: Varje år vårdas ungefär 10 000 barn och ungdomar på sjukhus och vanligast är det att barn under 18 år vårdas på speciella barnavdelningar. Syftet och främsta målet med barnhälsovård i Sverige är att främja alla barns utveckling och välbefinnande genom att identifiera problem i dess hälsa, utveckling och sociala miljö samt åtgärda dessa problem för att förebygga ohälsa. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur barn och ungdomar upplever att vara inneliggande på sjukhus samt beskriva artiklarnas val av undersökningsgrupper. Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design. Föreliggande studie grundar sig på tio vetenskapliga artiklar som beskriver barnens upplevelser av att vara på sjukhus. Artikelsökningarna gjordes via Cinahl och Medline via PubMed där endast engelskt språk användes som begränsning. Författarna har granskat artiklarna ett flertal gånger samt granskat och jämfört artiklarnas undersökningsgrupper. Huvudresultat: Barn visade sig ha olika upplevelser av att vara på sjukhus. Majoriteten av barnen upplevde sjukhusvistelsen mer positiv vid god kommunikation, ren miljö där det fanns möjlighet till sysselsättning, bra relationer till vårdpersonalen samt utrymme för närstående att närvara. För att få en större förståelse för sin sjukdom eller sjukhusvistelse uttryckte barnen själva att de ville vara delaktiga i vården och gillade inte när vårdpersonalen pratade över huvudet på dem. Närvaron av familj och närstående gjorde att barnen kände sig mer trygga, även bra relationer till vårdpersonalen fick barnen att känna sig mindre ensamma. Slutsats: Barnens upplevelser påverkas av flera faktorer. Tidigare forskning visar på att föräldrar upplever rädsla och oro över att ha sina barn inneliggande på sjukhus. Det är viktigt för sjuksköterskan och övrig vårdpersonal att känna till detta för att kunna bemöta både barn och dess närstående på ett sätt som främjar hela familjens upplevelser.

“Ditt ljud är mitt ljud är vårt ljud.” - Brandon Labelle(2010) Allt ljud i vår omgivning bidrar och bildar en massa olika akustiska ljud ekologier, från naturliga ljud i en natur akustisk omgivning som består utav ljud från djur, vind & förändringar i vädret, till konstgjort ljud skapad av människor. Dessa ljud kan vara genom musikaliska sånger & konster, reklam, TV & andra vanliga aktiviteter som konversationer, arbetsljud & ljud ifrån mekanisk skapande apparater som används inom industrin & samhälle. Denna ljudmiljö som vi alla lever i, kallar vi för ljudlandskap. Syftet med det här arbetet är att undersöka ljudets betydelse för förståelsen av vår historia med fokus på den lokala historien. Kandidatarbetet består av en teoretisk del och en praktisk del. Till den teoretiska delen har jag använt mig av en litteraturstudie, där jag använt artiklar, både vetenskapliga och relevanta tidningsartiklar inom ämnet för få fram fakta och analysera mina frågeställningar. Till den praktiska delen har jag gjort en ljudmiljö som består av original inspelningar och modifierade ljud. Jag har visat på hur en ljudvandring kan hjälpa till och vara ett viktigt komplement till att få en fördjupad förståelse över vår lokalhistoria. Mitt val att göra en ljudvandring över Hestras historia föll sig naturligt då det är min hemort. / “Your sound is my sound is our sound.” - Brandon Labelle(2010) All the sounds in our surroundings contribute to a lot of different acoustic sound ecologies, from natural sounds in a natural acoustic environment that consist of the sounds of animals, winds and changes in the weather. To sound artificial created by us people, through musical songs & arts, advertising, TV & other common activities like conversations, work sounds & sounds from mechanically-creating devices used in industry & society. This sound environment we all live in we call for soundscapes. The purpose of this work is to investigate the importance of sound for understanding our history, focusing on local history. The candidate's work consists of a theoretical part and a practical part. To the theoretical part I have used a literature study, where I used articles, both scientific and relevant newspaper articles on the subject to get facts and analyze my questions. For the practical part, I have made an audio environment that consists of original recordings and modified sounds. I have shown how an audio migration can help and be an important complement to gaining a deeper understanding of our local history. My choice to make a soundtrack over Hestras history fell naturally, as it is my hometown.

Denna uppsats ämnar att redogöra för hur genren ”modern instrumental progressiv metal” uppfattas och hur uppfattningen skiljer sig från genren ”modern progressiv metal”- (där sång inkluderas). Uppsatsen redogör även för vilka fördomar som kan finnas mot genren. Till grund för uppsatsen så ligger svar från 25 respondenter som fått svara på ett frågeformulär. Undersökningen gick ut på att respondenterna fick lyssna på två låtar: det ena exemplet i genren ”modern instrumental progressiv metal” och det andra i genren ”modern progressiv metal”. För att ange hur de reagerade på låtarna så användes i frågeformuläret både frisvar och bundna svar, därmed så har både kvalitativ och kvantitativ data samlats in. Sammanfattningsvis går det att identifiera två tydliga läger hos respondenterna: de som uppfattade musiken positivt och blev taggade av den, samt de som upplevde negativa känslor så som stress. Vissa tyckte att det var jobbigt att lyssna på genren på grund av dess komplexitet i så väl låtstruktur som rytmer. Ett par delar av låten verkade ge upphov till liknande känslor hos de olika respondenterna, men i övrigt så uppfattades de många olika partierna relativt olika. När låtexemplet för modern progressiv metal spelades upp så var respondenterna mer överens om upplevda känslor som aggressivitet, självdestruktivitet och ilska/hat. Resultaten visade på att detta framförallt berodde på sångarens growl och skrik samt dissonanser hos gitarrerna.