Syftet med denna studie är att synliggöra lärares uppfattning av ett för eleven vardagsnära innehåll, och dess möjligheter och utmaningar i engelskundervisning. Studien har en kvalitativ ansats, då den ämnar undersöka lärares uppfattningar. Den insamlade empirin baseras på en kvalitativ enkätundersökning som publicerats i Facebook-gruppen Engelsklärare årskurs 4-6. Enkätundersökningen har även mailats till rektorer för Karlshamn kommun och Malmö stad för vidarebefordran till behöriga och verksamma engelsklärare för årskurs fyra till sex. I resultatet framgår att engelsklärare för årskurs fyra till sex har tagit reda på vad som är elevers vardag. Engelsklärare för årskurs fyra till sex uppfattar att ett för eleven vardagsnära innehåll skapar möjligheter i form av att: eleven kan relatera till innehållet och ser en nytta med det engelska språket samt skapar intresse för lärande. Tidsbrist och lärobok med ett förutbestämt innehåll uppfattas som utmaningar.  Vidare syftar även studien till att undersöka vad undervisande engelsklärare för årskurs fyra till sex har för uppfattning kring hur de extramurala sammanhang där elever möter engelska påverkar engelskundervisning. I resultatet framgår att lärare uppfattar att den engelska elever möter utanför skolan bidrar till ökad heterogenitet i engelskklassrummet, eftersom extramural engelska korrelerar positivt med elevers kunskaper i engelska. Vidare framkommer att lärare uppfattar en skillnad mellan den engelska elever möter i och utanför skolan, där man skiljer på skolengelska och extramural engelska.

Bakgrund: Substansmissbruk innebär okontrollerad användning av skadligasubstanser vilket kan leda till negativa konsekvenser för individens hälsa. Patientgruppen stigmatiseras genom generaliseringar samt associeras med olämpligaoch stereotypiska egenskaper vilket kan leda till förlängd vårdprocess eller uteblivenvård. Sjuksköterskan ska inom missbruksproblematik stärka tillit, ge individen engod tillvaro, främja patientens hälsoprocesser och delaktighet med respekt förvärdighet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans uppfattning av att arbeta med patientermed substansmissbruk. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats valdes. Dataanalysenutfördes enligt Fribergs fem steg och 12 artiklar användes till resultatet. Resultat: Sjuksköterskan uppfattar sig främja patientgruppen genom att ta vara påindividens resurser, öka motivationen, förmågan till egenvård och se individen bakomsjukdomen. Sjuksköterskans medvetenhet till sina värderingar är betydelsefullt iarbetet och en god relation gynnas av öppenhet samt ärlighet. Svårigheter i relationenbidrar till minskad interaktion och en försvagad vårdrelation. Slutsats: Litteraturöversikten bidrar till utökad medvetenhet och förståelse kring hursjuksköterskan uppfattar arbetet med patienten med substansmissbruk. Med hjälp avdenna kunskap kan vårdpersonal forma sitt arbetssätt för att stärka vårdprocessen ochfölja riktlinjer vilket främjar patienten samt vårdpersonal. / Background: Substance abuse is defined by the use of harmful substances which canlead to negative consequences for the individual's health. Stigmatization characterizesthe patient group through generalization and is associated with inappropriate andstereotypical characteristics which can lead to a prolonged care process or lack of care. In the field of substance abuse problems, the nurse shall strengthen trust, give theindividual a good life, promote the patient's health processes and participation withrespect for dignity. Aim: The aim was to describe the nurse's perception of working with patients withsubstance abuse. Method: A qualitative literature review with an inductive approach was chosen. The data analysis was performed according to Friberg's five-steps and 12 articles were usedin the result. Result: The nurse perceives herself as promoting the patient group by takingadvantage of the individual's resources, increasing the motivation and ability to selfcare and seeing the individual behind the disease. The nurse's awareness of her valuesis important in the work and a good relationship benefits from openness and honesty. Difficulties in the relationship contributes to reduced interaction and a weakened carerelationship. Conclusion: The literature review contributes to increased awareness andunderstanding of how the nurse perceives the work with substance abuse patients.With this knowledge, care staff can shape their way of work to strengthen the careprocess and follow guidelines, which promotes the patient and care staff.

Syftet med denna studie var att undersöka vårdnadshavares uppfattning om barns lek i förskolan och deras uppfattningar om lekens betydelse för barnens lärande. Jag har gjort en kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerad intervju som metod, för att samla in data. Material som jag samlat in för min studie har jag analyserat med hjälp av sociokulturell teori. I resultatdiskussionen diskuterar jag studiens resultat med hjälp av förskolans läroplan (Lpfö 18) och tidigare forskning.Mitt resultat visar att vårdnadshavarna har en positiv inställning till barns lek. De lägger stor vikt vid barnens lek och ser leken som ett viktigt redskap där barn lär sig och utvecklar olika betydelsefulla förmågor. Vårdnadshavarna lägger även stor vikt vid förskole pedagogernas tillsyns- och involveringsroll i barns lek. Pedagogernas tillsyns- och involveringsroll i barns lek är enligt vårdnadshavarna att vägleda, utmana samt motverka konflikter som kan uppstå mellan barnen i leken. Av resultatet framgår att vårdnadshavarna ser barns lek som en form av lärande och en social arena, där barn tränar på social kompetens med andra.

Syftet med studien är att öka kunskapen kring vårdnadshavares uppfattningar om barns lek i förskolan, och mer specifikt deras uppfattningar om lekens betydelse för barns lärande. I det här examensarbetet har jag valt att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod för att erhålla ett underlag för att uppnå syftet bakom studien. I det här fallet innebär det att jag intervjuade vårdnadshavare för att ta del av deras uppfattningar gällande barns lek. Det insamlade materialet för denna studie har jag analyserat med hjälp av den sociokulturella teorin. Resultatet visade att vårdnadshavarna ser lek som ett viktigt redskap för barns lärande. De anser att barn i leken utvecklas som individer och utvecklar social kompetens. Den sociala delen är inte det enda som vårdnadshavarna anser att deras barn lär sig genom lek. De har uppmärksammat att deras barn lär sig bland annat matematik, värdegrund, turtagning, motorik, men framförallt språket. Vidare anser vårdnadshavarna att både den fria leken och den pedagogstyrda leken är viktig för barns lärande. Pedagogers involvering i barns lek är också något som samtliga vårdnadshavarna lägger stor vikt vid. Majoriteten av vårdnadshavarna menar att det är viktigt med en balans mellan fri lek och pedagogstyrd lek i förskolans verksamhet.

Användandet av internet ökar ständigt och allt fler företag digitaliserar sin verksamhet. Dock har detta lett till att kriminaliteten ökar på de digitala plattformarna. Detta sätter hög press på företag att satsa på sin datasäkerhet för att hänga med i utvecklingen. Målsättningen med denna rapport är att kategorisera allmänhetens uppfattning om digitala hot och ställa dessa i jämförelse med den forskning som finns. Detta för att se vilka hot som allmänheten behöver eller inte behöver oroa sig för. Rapporten lägger även ett stort fokus på de ekonomiska konsekvenser som cyberattackerna har på samhället. Resultatet visar att allmänheten rent generellt har dålig uppfattning om de digitala hoten även fast de överlag uppskattar hoten som allvarliga. Detta visar på en kunskapslucka hos befolkningen vilket kan vara naturlig då utvecklingen har gått mycket fort inom området.   De hot som denna rapport lyfter upp är några av de mest relevanta digitala hot som finns på marknaden idag. Detta kompletteras med en genomgång av de ekonomiska konsekvenser och prognoser för framtida konsekvenser av cyberattacker. / The use of the internet is constantly increasing and more and more companies are digitizing their work. However, this has led to an increase in crime on the digital platforms. This puts a lot of pressure on companies to invest in their data security to keep up with the progress of cyber crime. The aim of this report is to categorize the public's perception of digital threats and compare them with existing research. This is to see what threats the public needs or does not need to worry about. The report also places great emphasis on the economic consequences that cyber attacks have on society. The result shows that the general public has a poor perception of the digital threats, even though they generally regard the threats as serious. This shows a knowledge gap among the population, which may be natural as the development has been very fast in the scientific area. The threats that this report highlights are some of the most relevant digital threats on the market today. This is supplemented by a review of the economic consequences and forecasts for future consequences of cyber attacks.

Undersökningens syfte är att undersöka kvalitativa skillnader i pedagogers uppfattningar kring leken i fritidshemmet. Undersökningen utgår från ett fenomenografiskt perspektiv, då den riktar sig åt pedagogernas uppfattningar om lekens betydelse i fritidshemmet. Studien baseras på en kvalitativ metod i form av semistrukturerad intervju. Intervjun genomfördes i två gruppintervjuer på två olika skolor. I studiens resultat framkommer det tre kategorier med två underkategorier utifrån pedagogernas uppfattningar om lekens betydelse på fritidshemmet. Lekens betydelse för barns lärande, lekens betydelse i fritidshemmet och pedagogernas betydelse i leken. Pedagogerna uttrycker lekens betydelse på olika vis men det gemensamma uttrycket är att leken är viktig i fritidshemmet.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett globalt problem som leder till onödigt lidande och förtidig död. Många äldre är multisjuka, vilket innebär att de lever med flera somatiska och/eller psykologiska sjukdomar samtidigt. Detta påverkar symtombilden hos äldre som lider av psykisk ohälsa, och det är vanligare att dessa personer att söka vård för fysiska åkommor eller besvär istället för sitt psykiska mående.  Detta gör det svårare för vårdpersonal att uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa.   Syfte: Studiens syfte är att belysa sjuksköterskors uppfattning av omvårdnad vid psykisk ohälsa hos äldre.   Metod: Arbetet är en litteraturöversikt där resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Litteratursökningar gjordes med hjälp av databaserna CINAHL och Pubmed.   Resultat: Resultatet delades upp i 2 huvudkategorier bestående av Kunskap och Relation, med 4 underkategorier bestående av Psykisk ohälsa, Rutin, Relationen med äldre och Andra relationer. I resultatet framkom det att många sjuksköterskor upplevde att de saknade den kunskap som behövs vid omvårdnad av psykisk ohälsa hos äldre, även vikten av en god relation mellan sjuksköterskan och patienten, dess anhöriga, och annan vårdpersonal framfördes.   Slutsats: Sjuksköterskor känner att deras kunskap är otillräcklig vid omvårdnad av psykisk ohälsa hos äldre. En god relation med patienten är viktig, men anhöriga glöms ofta bort. Rutiner saknas vid omvårdnaden. Författarna anser att för lite fokus läggs på omvårdnaden vid psykisk ohälsa hos äldre.

Studien syftar till att undersöka olika målgruppers mottaglighet och uppfattning av Motiverande samtal (MI) utifrån ett universalistiskt och kulturrelativistiskt perspektiv. Bakgrunden är att MI är en frekvent använd samtalsmetod som används i det lösningsfokuserade sociala arbetet samt att en forskningslucka identifierats kring hur MI faktiskt tas emot och uppfattas av olika målgrupper. Studien avser analysera MI utfört i olika kontexter och utifrån både kulturrelativism och universalism. För att undersöka detta har en scoping review gjorts där 35 akademiska artiklar inom forskningsområdet valdes ut och sedan analyserades tematiskt. De fem teman som identifierats är mottaglighet och uppfattning av MI bland olika målgrupper, betydelsen av handledning och utbildning för olika målgruppers inställning till MI, MI:s påverkan för relationsbyggande och dess betydelse för mottagligheten och uppfattningen hos olika målgrupper, potentialen MI har i kombination med andra insatser för olika målgruppers mottaglighet och uppfattning, samt ökad mottaglighet och förbättrad uppfattning genom målgruppsanpassning av MI. Det huvudsakliga resultatet har varit att ett antal aspekter utifrån dessa teman bör beaktas och kan förstås bättre utifrån de två nämnda teoretiska perspektiven. Övergripande förefaller MI mottas och uppfattas väl av olika målgrupper, men flera studier tyder ändå på att resultatet av MI interventioner inte får en långvarig påverkan. / The study aims to investigate the receptivity and perception of different target populations of Motivational Interviewing (MI) from a universalist and cultural relativistic perspective. The background is that MI is a frequently used conversational method used in the solution-focused social work and that a research gap has been identified around how MI is received by different target groups. The study intends to analyse MI performed in different contexts and based on both cultural relativism and universalism. To investigate this, a scoping review has been made where 35 academic articles in the research area were selected and then analysed thematically. The five themes identified are receptivity and perception of MI among different target populations, the importance of guidance and education for different target populations attitude to MI, MI's impact on relationship building and its significance for receptivity and perception in different target populations, the potential MI has in combination with other initiatives for the receptivity and perception of different target populations, as well as increased receptivity and improved perception through target populations adaptation of MI. The main result has been that several aspects based on these themes should be considered and can be better understood from the two mentioned theoretical perspectives. Overall, MI seems to be received and perceived well by different target populations, but several studies still indicate that the results of MI interventions do not have a long-term impact.

Det här är en kvalitativ studie med syftet att synliggöra förskollärares uppfattningar av förskolegården. Frågeställningarna för studien är följande: Hur uppfattar förskollärarna förskolegården och dess pedagogiska möjligheter för lek och lärande? Vilka utvecklingsbehov uppfattar förskollärna att förskolegården har? Vad uppfattar förskollärarna som de största påverkansfaktorerna i relation till förändring av förskolegården? För att besvara ovanstående frågeställningar genomfördes samtalspromenader med sex förskollärare på deras respektive förskolegård. Studien utgår från en fenomenografisk ansats med uppfattningar som centralt begrepp. Resultatet för studien visade bland annat på att det finns en uppfattning av förskolegården som varierad, men samtidigt att den är sliten och upplevs som otrygg för barn som vistas på den. Vidare visar studien på att förskolegården ses som en möjlighet till lek och motorisk utveckling, men att det finns vissa utvecklingsbehov som exempelvis att rusta upp och reparera delar av förskolegården, samt att kunna utmana och vidga barns lekmönster. Slutligen lyfts ekonomi, regler och förskollärares egenskaper fram som centrala påverkansfaktorer för eventuella förändringar av förskolegården.

Arbetet med detta arbete påbörjades redan våren 2020, en tid då cornoa-krisens omfattning ännu inte var känd och osäkerheten kring hur skolsituationen skulle hanteras var stor. Det saknades kunskap om hur situationen påverkade eleverna och om hur eleverna upplevde situationen.  Hur elever i årskurs fems uppfattning om den egna kunskapsutvecklingen har påverkats av corona-krisen är den fråga arbetet utgår från. Frågan har undersökts ur ett sociokulturellt perspektiv För att undersöka detta har 104 elever i årskursfem från totalt fem skolor i Sverige deltagit i en digital, kvalitativ, enkätundersökning. Resultatet har analyserats genom tematisk analysmodell. Av resultatet framgår att en stor andel av eleverna upplever att corona-krisen haft en negativ inverkan på uppfattningen om den egna kunskapsutvecklingen. Förändringar i den sociala miljön pågrund av den höga frånvaron, bristen på feedback och kommunikation vid vikarieledda lektioner och oro inför en eventuell skolstäning är de huvudsakliga teman som framträder vid analysen. Slutsatsen som kan dras av arbetet är att corona-krisen skapat oro och lett till osäkerhet bland eleverna, de har haft svårt att veta vad som förväntas av dem och om ett lärande skett då de ofta saknat direktkommunikation med lärare och kunskapsutbyte med klasskamrater. Corona-krisen är unik, därför är den tidigare forskningen begränsad. Det behövs vidare forskning kring långtidseffekterna och hur vi i framtiden kan hantera liknande skolsituationer.