Syftet med studien är att undersöka vad lärare vet om dyskalkyli och vad för undervisningsmetoder de använder för elever med svårigheter i matematik. Vi vill även se om lärarnas uppfattningar om dyskalkyli liknar forskningens uppfattningar. För att undersöka det använde vi oss av intervjuer som vi spelade in. Resultatet av studien visar att lärarna hade liknande tankar om vad dyskalkyli är och att arbetsmetoderna såg likvärdiga ut. Lärarnas tankar liknar även vad den tidigare forskningen säger. / The purpose of the study is to investigate what teachers know about calculus and what teaching methods they use for students with difficulties in mathematics. We also want to see if the teachers' perceptions of nozzle calculi are similar to those of research. To investigate, we used interviews that we recorded. The results of the study show that the teachers had similar thoughts about what calculus is and that the working methods looked similar. The teachers' thoughts are also similar to what previous research says.

Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare uppfattar begreppet pedagogisk dokumentation. Syftet är att ta reda på om förskollärare har barnens perspektiv eller ett vuxenperspektiv vid den pedagogiska dokumentationen. Detta bidrar till att vi vill undersöka följande frågor: Hur uppfattar förskollärare begreppet pedagogisk dokumentation? Hur anger förskollärare att de utför pedagogisk dokumentation? Vi berör även dokumentationen då den är ett förarbete till pedagogisk dokumentation. Studien utgår från fenomenografin och utvecklingspedagogiken som teoretisk utgångspunkt. Med hjälp av en kvantitativ metod med kvalitativa inslag sammanställs en pappersenkät för att få frågeställningen besvarad. Enkäterna delas ut till förskollärare på olika förskolor. Resultatet i studien visar att förskollärare har både barnens perspektiv och ett vuxenperspektiv när de utför pedagogisk dokumentation. Det visar sig att fler förskollärare har barnens perspektiv i åtanke än ett vuxenperspektiv då många fokuserar på barnens utveckling. Vid sammanställandet av enkäterna synliggörs det att förskollärare uppfattar och utför pedagogisk dokumentation olika.

The purpose of the study is to study how pupils define bullying and what they perceive their school’s preventive work against bullying to be. Another purpose is to then illustrate and analyze how the pupils perceptions and the school’s preventive work correspond to the school law/ Skolverkets publications. The method applied was semi-structured focus group interviews where the pupils were able to express their own thoughts and reflections on the subject. The interview material was then compared and analyzed to literature on the subject bullying, to publications by the school law and Skolverket and to the school’s own publication on the preventive work applied by the school. The result shows that pupils are very much aware of what constitutes bullying and their definitions of bullying correspond to a high degree to the definitions found in literature about bullying. Something that becomes evident through the study is that bullying nowadays changes the arena where it takes place. A lot of the bullying takes place on the internet and through social media where school staff are not able to prevent the bullying from happening in the same way. The pupils are well aware of how the school’s preventive work against bullying and it does correspond to the school’s preventive plan. The school’s prevention plan does also measure up to Skolverkets own directions on how a school should work against bullying in a preventive way.

I samband med två av de senaste revideringarna av förskolans läroplan har förskolans roll för barns utveckling och lärande inom matematik förtydligats, och de digitala verktygen har fått en tydligare och mer framskriven roll i verksamheten. Syftet med föreliggande studie är därför att utifrån en fenomenografisk ansats beskriva och synliggöra förskollärares uppfattningar om förskolans matematikundervisning i relation till digitala verktyg. Detta med hjälp av följande frågeställningar: Vad karakteriserar förskollärares uppfattningar om den matematikundervisning som bedrivs i förskolans verksamhet? och Hur uppfattar förskollärare att digitala verktyg kan användas som ett redskap i förskolans matematikundervisning? För att kunna ta del av förskollärares uppfattningar om detta fenomen har sex semistrukturerade intervjuer genomförts. Studiens resultat visar att förskollärarna uppfattar matematik i förskolan som något som kan definieras med hjälp av begrepp, att matematik är en del av vår vardag och att matematiken i förskolan skapar en grund för den fortsatta skolgången. De digitala verktyg anses i sin tur komplettera förskolans verksamhet, och kan på många olika sätt och med olika ändamål användas i en matematisk kontext. Förskollärarnas uppfattningar synliggör dock att det finns en osäkerhet kring användandet av digitala verktyg, vilket kan bidra till att de inte ger barnen samma förutsättningar att möta digitala verktyg som när det kommer till matematik. Utifrån studiens resultat dras följande slutsats: För att digitala verktyg ska kunna användas som ett redskap för att utmana och utveckla den matematikundervisning som bedrivs i förskolan, så är det viktigt att förskollärarna får den utbildning och stöttning som krävs för att använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.

Bakgrund: 90 000 personer i Sverige dör varje år och utav dessa personer behöver 70 000 till 75 000 palliativ vård i någon form. Det är många som åldras och lever längre idag på grund av framsteg inom omvårdnaden och medicinsk behandling i den moderna tiden. Palliativ vård riktar sig inte endast till patienter som befinner sig i livets slutskede. Det ska även ges till patienter med kroniska sjukdomar. Syfte med palliativ vård är att öka patienternas livskvalitet. Sjuksköterskor behöver därför öka kunskapen inom den palliativa vården för att kunna möta patienternas behov. Syfte: Syfte var att genom en litteraturstudie sammanställa sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård. Metod: En litteraturstudie med elva vetenskapliga studier med kvalitativa ansatser har använts för sammanställning av resultat. CINAHL, PubMed och PsycINFO har använts som databaser för att samla in material. Resultat: Studierna sammanställdes i sex huvudteman och fyra subteman. Huvudtema är samordning, undervisning och anhörigstöd, symtomlindring, sjuksköterska-patient relation, att underlätta döden, sjuksköterskans utveckling i palliativ vård. Konklusion: Sjuksköterskans roll inom palliativ vård är omfattande. De fungerar som samordnare och förespråkare för patienter inom palliativ vård och ser till att underlätta döden för dessa. Detta kan göras genom att symtomlindra tillståndet och bygga upp en relation med sin patient för att förbättra omvårdnadens kvalitet. Sjuksköterskor tar även hänsyn till anhöriga där de visar stöd och ger undervisning under sjukdomstillstånd och efter döden. / Background: 90, 000 people die annually in Sweden, whereby 70000 to 75000, were in need of palliative care in different forms. Due to advancement in modern day’s medical treatment and technology, so many live longer. Palliative care is not only aimed at patients in the final stages of life. It is also for patients with chronic illnesses. The purpose of palliative care is to increase the quality of life of a patient. Nurses, therefore need to increase their knowledge of palliative care in order to meet the needs of patients. Aim: To compile scientific literature about nurses experience of providing palliative care. Method: A literature study with eleven empiric studies with qualitative approaches was used to compile the results. Databases, CINAHL, PubMed and PsycINFO were used. Results: Six main themes and four sub-themes emerged. The main themes were: coordination; teaching and relatives support; symptom management; nurse- patient relationship; to facilitate a good death and Nurses development in palliative care. Conclusion: Nurses’ role in palliative care is extensive. In palliative care, nurses act as the care coordinators and as patient advocates and they help to facilitate a good death. This can be done by early identification of patient symptom. They help in relieving symptoms and building a relationship with the patient, in order to increase the quality of care. Nurses play a vital role in taking care of patients’ relatives by supporting them during the illness and after death occurs.

Bakgrund: I Sverige rekommenderas induktion i vecka 42+0, detta för att undvika överburenhet. Förlossningsvården i Sverige är i ständig förändring och sedan 1994 ses det en ökning av induktioner. En trolig orsak till det är att förlossningskliniker väljer att inducera förlossningar redan innan 42 fullgångna graviditetsveckor uppnåtts. Syfte: Att beskriva förlossningsbarnmorskors uppfattning om induktion i graviditetsvecka 41 respektive graviditetsvecka 42 vid normal okomplicerad graviditet.Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats baserad på åtta semistrukturerade intervjuer - analyserade - med innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade - fyra huvudkategorier: kroppen är inte redo, barnmorskeprofessionen hotas, otydlighet i samhället kring induktioner och bristande evidens. Barnmorskorna uppfattar risker och konsekvenser med en omogen cervix vid en induktion. De uppfattar att det normala försvinner i förlossningsvården och blir mer läkarstyrd vård som leder till ökad arbetsbelastning. Barnmorskorna uppfattar även bristande evidens och okunskap i samhället gällande induktioner. Slutsats: Induktion är bra när behovet finns och när det finns medicinska indikationer för det, men barnmorskorna anser och önskar att kvinnohälsovården ska ta ett steg tillbaka och börja våga lita på kvinnokroppen igen. / Background: In Sweden today, there is recommended induction in week 42+0, in order to avoid overbearing. Maternity care in Sweden is constantly changing and since 1994 there has been an increase in inductions. A probable reason for this is that maternity clinics choose to induce childbirth even before 42 full weeks of pregnancy have been reached. Aim: To describe the delivery midwifes perception of induction in pregnancy week 41 and pregnancy week 42, during a normal uncomplicated pregnancy.Method: A qualitative interview study with an inductive approach based on eight semi-structured interviews - analyzed - with content analysis. Results: The analysis generated in four main categories: the body is not ready, the midwifery profession is threatened, ambiguity in society about inductions and lack of evidence. Midwives perceive risks and consequences with an immature cervix during induction. They perceive that the normal disappears in maternity care and becomes more physician-directed care that leads to an increased workload. Midwives also perceive a lack of evidence and ignorance in society regarding inductions. Conclusion: Induction is good when needed and when there are medical indications for it, but the midwifes believe and want the women’s healthcare to take a step back and start daring to trust the female body again.

Abstrakt Introduktion: Artificiell intelligens (AI) är ett forskningsfält som fått stor uppmärksamhet under de senaste åren. I dagsläget pågår stora utbildningssatsningar i flera nordiska länder för att kunna tillgodose arbetsmarknadens behov av personal med kompetenser och kunskaper inom området. Då röntgensjuksköterskors arbete utförs i en högteknologisk miljö förväntas de tekniska framstegen leda till förändringar av professionen. Syfte: Studiens syfte var att undersöka yrkesverksamma röntgensjuksköterskors uppfattningar om och attityder till användningen av AI-system. Metod: En enkätundersökning genomfördes i Finland, Norge och Sverige. Det var 110 röntgensjuksköterskor som deltog i studien. Datainsamlingen skedde under två veckor vid månadsskiftet september-oktober. Svaren analyserades och redovisades genom deskriptiv statistik. Resultat: Överlag fanns en positiv inställning till AI, de möjliga användningsområdena samt intresse för vidareutbildning. De flesta ansåg att patientkontakten inte skulle minska till följd av införandet. Deltagarnas uttryckte en stark önskan om att kunna förstå och kontrollera AI-system. Inställningen till användandet av AI-system var övervägande positiv oavsett kunskapsnivå. De som fått utbildning i ämnet var mer positiva till införandet än de utan utbildning. Slutsats: För att uppfylla verksamhetens specifika behov är det av vikt att röntgensjuksköterskor medverkar vid utvecklandet av nya system. Införandet kan underlättas av att ledningen utarbetar en strategi samt utser medarbetare som är ansvariga för implementeringen. Artificiell intelligens bör införas i röntgensjuksköterskans grundutbildning. För att få fördjupad kunskap om hur attityder och uppfattningar formats finns ett behov av vidare forskning med fokus på intervjustudier.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare beskrev sin uppfattning av begreppen lek och undervisning. Syftet var också att undersöka vilka förutsättningar förskollärarna såg funnits som grund för skapandet av dessa uppfattningar. Studien var kvalitativ där metoden var semistrukturerade intervjuer med en hermeneutisk ansats i analysprocessen. Resultatetvisade på att förskollärarna anammat och reflekterat över begreppet undervisning och grundar sin uppfattning i styrdokument. Begreppet lek har ej haft samma fokus och har därför inte reflekterats över i samma utsträckning i arbetslagen. Egna erfarenheter lyfts som grunden till hur förskollärarna beskrev leken. Förutsättningarna för reflektion kring begreppen skiljde sig åt mellan kommuner och förskolor. Studien visade på ett behov av mer centraliserad styrning av planerings och reflektionstid för förskollärare. Genom fastställd och prioriterad tid för planering och reflektion kan ett professionellt språk växa fram vilket ligger till grund för en likvärdig förståelse för begrepp och uppdrag. Studien tydliggjorde att begreppet lek behöver få en mer framträdande ställning i reflektioner på förskolan. Det som framkommit i studien kan användas som en del i arbetet för att säkerställa uppdraget som förskollärarna har utifrån styrdokument.

Studiens syfte är att tillföra kunskap om hur matematiklärare i årskurs 1-3 beskriver att de uppfattar begreppet särbegåvning, hur de identifierar de matematiskt särbegåvade eleverna, vilka utmaningar de ställs inför samt hur de anpassar sin undervisning för att ge matematiskt särbegåvade elever möjlighet att utvecklas i matematik. Undersökningen består av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med verksamma matematiklärare.Resultatet visar på att lärare anpassar sin undervisning till de matematiskt särbegåvade eleverna på olika sätt och att de finner olika delar utmanande i arbetet med denna elevgrupp. Lärarnas uppfattningar om matematiskt särbegåvade elever varierade en del och även deras sätt att identifiera denna elevgrupp. Det går däremot att dra kopplingar mellan lärarnas olika tankesätt och arbetssätt. / The purpose of the study is to provide knowledge about how mathematic teachers in grades 1-3 describe that they perceive the concept of gifted students, how they identify the mathematically gifted students, what challenges they face and how they adapt their teaching to give mathematically gifted students the opportunity to develop in mathematics. The survey consists of semi-structured interviews conducted with active mathematic teachers.The results shows that teachers adapt their teaching to the mathematically gifted students in different ways and that they find different parts challenging in the work with this group of students. The teachers' perceptions of mathematically gifted students varied somewhat and their way of identifying this group of students. On the other hand, it is possible to draw connections between the teachers' different ways of thinking and working. / <p>Matematik</p>

Bakgrund: Patientsäkerheten äventyras inom hälso- och sjukvården och en av tio patienter drabbas av vårdskada som hade kunnat kringgås om adekvata omvårdnadsåtgärder vidtagits. All vård- och omsorgspersonal har ett gemensamt ansvar att bidra till god och säker vård och det är sjuksköterskan som har det fulla omvårdnadsansvaret för patienterna. Genom patientsäkerhetslagen och sjuksköterskans sex kärnkompetenser skall sjuksköterskan främja patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans uppfattning av patientsäkerhet relaterat till bemanningen av sjuksköterskor. Metod: En allmän litteraturstudie med en induktiv innehållsanalys genomfördes. Resultat: Studien är grundad på 10 vetenskapliga artiklar som ledde fram till fyra kategorier; tiden påverkar patientsäkerheten, sjuksköterskornas kompetens påverkar patientsäkerheten, arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten och sjuksköterskans hälsa påverkas av bristande patientsäkerhet. I resultatet framkom det att sjuksköterskans uppfattning är att patientsäkerheten är bristfällig och är relaterad till underbemanning av sjuksköterskor. Sjuksköterskorna uppfattar tiden som en stor påverkbar faktor till utebliven omvårdnad som resulterar i sämre patientsäkerhet. Konklusion: Det krävs att sjuksköterskebemanningen är fulltalig och att sjuksköterskor känner sig trygga i sitt arbete för att bedriva god patientsäkerhet. Mer forskning behövs inom området för att genomföra en förändring för att stärka patientsäkerheten. / Background: Patient safety is jeopardizing healthcare, one in ten patients suffering due to medical errors could have been avoided if the appropriate actions had been taken. All nursing staff have a shared responsibility to contribute to proper and safe care but it is the nurses who have full responsibility over the patients. Patient safety should be promoted through the patient safety law and the nurse’s six core qualifications. Purpose: The aim was to understand the nurse’s perception of patient safety related to the number of nursing staff. Method: A literature review with an inductive approach was performed. Results: The study is based on ten scientific articles which led to four categories: time affect’s patient safety, the competence of the nurse affects patient safety, work environment affect patient safety and the health of the nurse is affected by defective patient safety. It was found in the result that the nurse’s perception of patient safety is adverse in the context of staffing. The nurse’s perceived time as a major contributing factor to absent care that resulted in poorer patient safety. Conclusion: It is necessary that the appropriate number of nursing staff is present during care. The staff needs to feel safe and secure in their work in order to offer good patient safety. More research is needed in this area to enable a change in patient safety.