The aim of this study is to examine what perception grade 2 students has of dialogue when focusing on the Swedish language. The study is supported by phenomenography, which focuses on the students’ own conclusions surrounding the importance of dialogue. The survey is also supported by a metacognitive perspective. To achieve the aim, the following three questions has been formulated: What perceptions do students in grade 2 have concerning dialogue? In what way does the students’ perceptions of dialogue differ? Do the students perceive dialogue as something of value? In summary, the results of this study are that in each student group it is agreed upon that dialogues are important but a majority of the students finds it difficult to keep up a dialogue. Therefore, it is important that teachers get all the help they need to be able to work with oracy, i.e. the ability to use oral tools such as speaking and listening. For them to succeed Mercer (2017) urges that oracy, as a tool, receives much more attention in schools.

Inom Human- Computer Interaction är användbarhet ett mycket centralt begrepp. Användbarhet kan i sin tur delas upp i effektivitetsmått och subjektiv uppfattning. Det råder idag delade meningar i forskarvärlden huruvida det existerar en korrelation mellan dessa två mått. Om denna korrelation existerar kanske vidare forskning visar att någon av de två inte utgör en nödvändig del av användbarhetsbegreppet. Om så är fallet skulle detta kunna leda till enklare och billigare design och utvärderingsprocesser. Den här undersökningen syftar till att undersöka om det existerar en korrelation mellan effektivitet och subjektiv uppfattning på world wide web samt att undersöka om det råder skillnader i denna korrelation mellan experter och noviser. För att undersöka detta har en användbarhetsutvärdering med 31 försöksdeltagare genomförts på en webbsida publicerad på www. Resultatet av undersökningen visar inte på några samband eller korrelationer och resultaten är endast marginellt signifikanta. Inga klara slutsatser kan därför dras utifrån resultaten.

Bakgrund : Årligen drabbas ungefär 300 barn av cancer. När ett barn blir sjukt drabbas hela familjen, och därför är det viktigt att vårdpersonal förstår vilka behov av stöd familjen har, samt hur vårdpersonalen kan tillfredsställa dessa behov. Att arbeta familjecentrerat underlättar för vårdpersonalen att se dessa behov, och främjar familjens upplevelse av vården. Syfte : Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka familjens upplevelse av hur livet påverkas när ett barn drabbas av cancer, samt vilket stöd de anger att de behöver av vården. Metod : En litteraturöversikt som baseras på 16 vetenskapliga artiklar. Resultat : Resultatet visade att familjens upplevelser var individuella, men det fanns några karaktäristiska drag. De flesta föräldrarna upplevde chock vid diagnostillfället, och även känslan av skuld över att inte kunna göra något åt situationen. Vardagen förändrades kraftigt för familjen, där bland annat föräldrarna upplevde sig kraftlösa och syskonen kände sorg, både över diagnosen men även på grund av den nedsatta uppmärksamheten de fick av sina föräldrar. Familjen fick anpassa livet efter sjukdomen, där relationerna blev påverkade men även ekonomin. Faktorer som underlättade situationen för familjen var bland annat socialt stöd, och för de som var troende var tron ett stort stöd. Informationen föräldrarna fick angående sjukdomen och behandlingen av vårdpersonalen påverkade deras mående. Slutsats : Familjens upplevelse var känslomässigt omtumlande, känslorna var individuella men många kände bland annat chock och kaos. Familjens upplevelse var att allt vändes upp och ned. Behovet av stöd hos föräldrar och syskon skiljde sig åt. Syskon uppskattar stöd i form av uppmärksamhet och information om deras syskons sjukdom och behandling. Föräldrar vill ha stöd i form av information, att få vara delaktiga och att kunna prata med vårdpersonalen. / Background : Yearly, approximately 300 Swedish children is diagnosed with cancer. When a child gets ill the whole family is involved, and therefore it is important for health care personnel to understand what needs the family has and how to satisfy these needs. To work family-centred facilitates for the health care personnel to see these needs, and promotes the family's experience of care. Aim : The aim of this study was to examine the families’ perceptions of how life is affected when a child is diagnosed with cancer, and what support they indicate they need from healthcare professionals. Method : A review based on 16 scientific articles. Result : The result showed that family experiences were individual, but there were some characteristic features. Most parents experienced shock at the time of diagnosis, and also the feeling of guilt over being unable to do anything about the situation. Everyday life changed dramatically for the family. The parents had feelings like powerless and the siblings felt sadness, both over the diagnosis, but also because of the reduced attention they received from their parents. The family had to adapt life after the disease, where the relationships were affected, but also the economy. Factors that facilitated the situation of the family included social support, and for believers, faith was a great support. The information the parents received of healthcare professionals regarding the disease and the treatment of the sick child affected their way to handle the situation. Conclusion : The family's experience was emotionally turbulent, the feelings were individual, but many felt shock and chaos. The family's experience was that everything was turned upside down. The need for support from parents and siblings was different. Siblings appreciate support in terms of attention and information about their sibling's disease and treatment. Parents want support in the form of information, being involved and being able to talk with healthcare professionals.

Syftet med den här studien var att ta reda på hur elever i grundskolans årskurs 1-3 anser att undervisning inom matematik bör utformas för att skapa motivation. För att besvara studiens frågeställning har en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer genomförts. Resultaten analyserades med hjälp av en fenomenografisk analysmodell som resulterade i ett antal grupper där elevernas tankar kring ämnet organiseras. Sammanställningen av studiens resultat visar att eleverna lägger stor vikt vid faktorer så som uppgifter, klassrumsmiljön och hur läraren agerar när de talar om vad som skapar motivation inom matematikämnet. / <p>Matematik</p>

Denna kvalitativa empiriska studie handlar om vilka uppfattningar om matematik elever i årskurs 2 respektive 5 har. Vidare undersöker den vad som motiverar eleverna och vad som påverkar dem. Olika statliga undersökningar som Skolverket genomför indikerar att elever i allt yngre åldrar uttrycker sig negativt om matematik och trenden bland äldre elever är att flertalet uttrycker sig negativt om matematik. I denna studie framkommer det att både elever i årskurs 2 respektive 5 har negativa uppfattningar och upplevelse om matematik, men att det även finns positiva saker om matematik att lyfta fram. Något som visar sig i denna studie är att det finns kritiska röster till all bokräkning som sker på övervägande del av matematiklektionerna och att detta kan vara värt att fundera över om man kan förändra undervisningen på något sätt. Alla eleverna som intervjuades i föreliggande studie anser att räkna matematik på datorn eller plattan är ett roligare sätt. Att undervisningens uppbyggnad påverkar elevernas uppfattning om matematik och när under dagen som lektionen är. Eleverna i denna studie är medvetna om att matematik är ett viktigt ämne och att de kommer att behöva det i framtiden men de är väldigt osäkra på när, var och hur. / <p>Matematik</p>

Syftet med studien är att undersöka vårdnadshavares uppfattning om specialpedagogens yrkesroll. Vårdnadshavare ska enligt styrdokument ges möjlighet till delaktighet och ha inflytande över sina barns utbildning (Skolverket 2017) Vi beskriver vårdnadshavares uppfattningar samt lyfter fram vilka förväntningar vårdnadshavare har på specialpedagogens yrkesroll och slutligen vårdnadshavares uppfattningar om vad som krävs för att skapa ett nära och förtroendefullt samarbete.Studien utgår från en kvalitativ metod men med kvantitativa inslag. Undersökningen består av triangulering med enkäter med frågor både med fasta och öppna svar samt intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten som valts är fenomenografi där individers uppfattningar är det centrala.Studien indikerar på att vårdnadshavare har kunskaper om specialpedagogens yrkesroll. Att deras förväntningar på specialpedagogen handlar om faktorer som gynnar alla barn i verksamheten Och att det som krävs för att skapa ett nära och förtroendefullt samarbete är grundläggande relationskompetens.

Olika musikstycken påverkar hur vi uppfattar och ser saker. Denna studie utforskar hur musikinstrument påverkar uppfattningen av figurer i en animation för att utforska hur detta spelar en roll i musiken. En kvantitativ studie utfördes där deltagarna delades in i tre grupper som såg varsin version av animationen; en med en melodi arrangerad för klarinett, en med samma melodi arrangerad för flöjt och en utan musik som fungerade som kontrollgrupp. De svarade på en enkät med motsatta adjektivpar för att gradera en av karaktärerna i animationen. Resultatet visar att valet av instrument kan påverka hur figurer uppfattas inom vissa aspekter, men det är osäkert om resultatet av denna studie är giltigt på grund av problem med studien.

Det finns en hög efterfrågan på nyexaminerade redovisningsstudenter till följd av en förändrad arbetsmarknad där arbetsgivare insett vikten av att arbeta med employer branding. Dock kan det vara svårt för revisionsbyråer inom professionen att särskilja sig från varandra och dessutom kan externa källor påverka studenternas syn på arbetsgivarna. Syftet är att förklara hur studenternas uppfattning om, respektive attraktion till, revisionsbyråerna påverkas av exponering för kontrollerade och okontrollerade signaler om revisionsbyråernas employer brand.  Utifrån ett positivistiskt förhållningssätt, en deduktiv ansats och med kvantitativ metod har studien testat 10 hypoteser. Empiriska primärdata har samlats in med hjälp av en onlinebaserad enkät, besvarad av 173 ekonomistudenter runt om i Sverige som läser eller funderar på att läsa redovisning/revision som studieinriktning. Studien visar att studenter som exponerats för kontrollerad employer branding från EY har högre attraktion till EY. Exponering för kontrollerad employer branding från EY, KPMG och PwC är positivt associerat med studenternas uppfattning om revisionsbyråerna. Exponering för negativ word-of-mouth om KPMG och PwC är negativt associerat med studenternas uppfattning om revisionsbyråerna och påverkar attraktionen negativt. För samtliga revisionsbyråer visar studien ett positivt samband mellan signaler om revisionsbyråernas employer brand i media och attraktion. Exponering för signaler om revisionsbyråernas employer brand i media är positivt associerat med studenternas uppfattning för alla byråer utom Deloitte. För samtliga revisionsbyråer visar studien att det finns ett positivt samband mellan studenternas uppfattning om och attraktion till revisionsbyråerna. Studien indikerar att byråerna kan särskilja sig från varandra och att det finns skillnader mellan de olika byråerna i hur signaler om byråernas employer brand påverkar studenternas uppfattning och attraktion. / There is a high demand for newly graduated accounting students due to a changing labour market with high staff turnover, where employers realized the importance of employer branding. However, it may be difficult for audit firms to distinguish themselves from each other in the profession, and in addition, external sources may affect students' views on employers.  The aim of the study is to explain how students' perceptions of, and attraction to, the audit firms are influenced by exposure to controlled and uncontrolled signals about the employer brand of the audit firms'. Based on a positivistic philosophy, a deductive approach and quantitative methodology, the study has tested 10 hypotheses. Empirical primary data has been collected using an online-based survey, answered by 173 business students in Sweden who have chosen or intend to choose accounting/auditing as a field of study.  The study indicates that exposure to controlled employer branding from EY is associated with higher attraction to EY. Exposure to controlled employer branding from EY, KPMG and PwC is positively associated with students’ perceptions of the firms. Exposure to negative word-of-mouth about KPMG and PwC is negatively associated with perception of the firms and affects the attraction negatively. For all audit firms except Deloitte, the study indicates that students’ exposure to signals in media are positively associated with the perception of the firm. There is a positive relation between the exposure to signals about the employer brand in media and attraction for all the audit firms. We conclude a positive relation between perceptions and attraction for all five audit firms. The results of the study suggest that the firms can distinguish themselves from each other and that there are differences between the firms in how signals about the employer brand affect perceptions and attraction.

Syftet med arbetet är att skapa en bild av matematiklärares uppfattning om automatisering av multiplikationstabellerna samt att redogöra för både för- och nackdelar med automatiserad kunskap. Syftet är även att belysa och diskutera olika automatiseringsmetoder som på olika sätt främjar eller hindrar elevernas matematikutveckling. Det gjordes en digital enkätundersökning där urvalet utgörs av 333 frivilliga matematiklärare representerade från olika undervisningsnivåer. Resultatet visar att matematiklärare anser att det är nödvändigt att eleverna automatiserar multiplikationstabellerna för att få en chans att utvecklas inom matematiken på bästa sätt, men att det kan ske på olika sätt, med olika metoder. Den mest fördelaktiga metoden verkar vara att kombinera färdighetsträning med att lära ut beräkningsstrategier för att kunskapen ska bestå.

Bakgrund Personer med psykisk sjukdom är en utsatt grupp i samhället. De stigmatiseras, diskrimineras och löper större risk att drabbas av och dö i allvarliga somatiska sjukdomar. Kopplingar har tidigare gjorts mellan detta och att sjukvården är bristande för dessa patienter. Syfte Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om patienter med psykisk sjukdom på somatiska avdelningar och hur dessa sammanfaller med tidigare erfarenheter, utbildning och kunskapsnivå. Metod I studien har kvantitativ design tillämpats. En enkät med nio icke-öppna frågor delades ut till alla sjuksköterskor på tre vårdavdelningar med somatisk vård. Resultat Sjuksköterskorna kände oftare eller i högre grad otillräcklighet, empati, att det var jobbigt och distans. Patienterna uppfattades också i högre grad som krävande, oförutsägbara, utsatta och manipulativa. Majoriteten av sjuksköterskorna såg ingen skillnad viljan att gå in till patienter med psykisk sjukdom jämfört med andra. Olika bakgrundsfaktorers påverkan på dessa resultat kunde endast i få fall påvisas​.​ Sjuksköterskans antal år i yrket kunde dock kopplas till positiv utveckling på flera punkter. Slutsats Sjuksköterskorna uppgav både negativa och fientliga känslor och uppfattningar i mötet med patienter med psykisk sjukdom. Uppfattningarna och känslorna var även positiva och stödjande. Då underlaget var litet kan resultaten inte generaliseras. Studien kan dock vara bidragande till att uppmärksamma sjuksköterskors uppfattningar av patienter med psykisk sjukdom så att ytterligare förbättring kan ske och reducering vad gäller fördomar och stigmatisering. Detta för att kunna möjliggöra en bättre omvårdnad för dessa patienter. Större studier och vidare forskning inom området behövs. / Background People suffering from mental illness are a vulnerable group in today’s society. They are stigmatized, discriminated and have an increased risk of obtaining and dying from severe somatic illness. Earlier studies have shown a correlation between these facts and a deficiency in the health care of these patients. Aim The aim of this study was to investigate nurses’ attitudes towards patients suffering from mental illness in the somatic ward and if this can be related to previous experiences of mental illness, education and knowledge. Methods This study is based on a quantitative, survey methods. A questionnaire of nine closed-ended questions was distributed to all nurses in three somatic care departments. Results The results show that the nurses most often have feelings of inadequacy, empathy, concern and distance towards mentally ill patients. These patients were also percieved as more demanding, unpredictable, vulnerable and manipulative. The majority of the nurses saw no difference in their willingness to tend to patients with mental illness. Various background factors effect on these results could only be observed in a few cases. However, a relation was observed between the nurse’s degree of professional experience and a positive development in several ways. Conclusion The nurses reported negative and hostile as well as positive and supporting feelings and attitudes in their encounter with mentally ill patients. Because of a small amount of material the results cannot be generalized. Nevertheless, the study could contribute to an increased awareness regarding nurses’ attitudes towards patients with mental illness and thus aid in the process of reducing prejudice and improve health care for these patients. Further research in this subject is needed.