I detta arbete presenteras en studie som undersöker likvärdigheten i förskolans när- och utomhusmiljö. Arbetet tar sitt avstamp från skollagen och dess formulering “ Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning”. I studien har tre frågeställningar formulerats för att besvara syftet. Frågeställningarna är följande: På vilket/vilka sätt har förskolans närmiljö betydelse för att uppnå målet; likvärdig utbildning? Hur kompenserar pedagogerna för en mindre stimulerande när- och utomhusmiljö på förskolan? Vad kan när- och utomhusmiljön på förskolan ha för betydelse för barns utveckling?  Undersökningen gjordes med hjälp av litteraturstudier och besök på tre olika förskolor där det genomfördes intervjuer med förskollärare och föreståndare på förskolorna samt observationer av utomhusmiljöerna och av barns utelek. Resultatet visade att det är viktigt att ha en givande när- och utomhusmiljö, liksom att det är av vikt hur de som arbetar inom förskolan använder sin när- och utomhusmiljö i verksamheten med barnen. Resultatet visade även vad barnen väljer att leka med, främst beror på vad förskolan har för tillgångar och vad det är för väder. Pedagogerna lyfte även fram under intervjuerna att vattenleken är viktig för barnen. För att uppnå en likvärdighet i förskolornas utomhusmiljöer krävs att pedagoger ser möjligheter att arbeta med den miljö och de tillgångar förskolan har att erbjuda.

Syftet med studien är att undersöka olika pedagogiska inriktningars arbete med momentet geometri, för att få en inblick i vilket arbetsätt de har med former, rumsuppfattning och mätning som här representerar begreppet geometri. Studien beskriver de olika inriktningarnas kunskapssyn och arbetssätt som framkommit genom intervjuer av pedagoger inom Reggio Emilia, Montessori och I Ur och Skur. Alla de pedagogiska inriktningarna arbetade med geometri på skilda sätt utifrån sin inriktning, alla fick med de delar som här representerar geometri men kunskaperna hos pedagogerna kring geometri på djupet var skiftande och det handlar ofta mer om hur insatt pedagogen är i såväl ämnet som arbetssättet.

Syftet med denna studie att ge en bild av hur pedagoger på två I Ur och Skur förskolor ser på samt uppmärksammar olika språk- och samtalssituationer på förskolan utomhus och inomhus. Frågeställningarna innefattar pedagogernas syn på förutsättningar för språk och samtal utomhus och inomhus på förskolan samt vilka faktorer som påverkar användandet av inne- och utemiljön. Fem intervjuer på två I Ur och Skur förskolor har genomförts. Vidare genomfördes en observation i skogen av olika samtal, mellan barnen och mellan pedagogerna och barnen på en I Ur och Skur förskola. I analysen har Vygotskijs teori om det sociala lärandets betydelse för språket samt Deweys teori om erfarenhetens betydelse använts. I studien framkommer att pedagogerna är medvetna om rummets betydelse och att de använder sig av denna vetskap i arbetet med barnen. De utnyttjar det som rummet  erbjuder för att stimulera barnens språk, oavsett om det är avskildhet för att få barnen koncentrerade, eller stimulans för att få barnen delaktiga och aktiva. Pedagogerna betonar även vikten av att skapa förutsättningar för goda samtal i mindre grupper både utomhus eller inomhus. Utifrån intervjumaterialet kan man se att pedagogerna menar att ute- och innemiljön kan komplettera varandra, i arbetet med att stimulera språk och samtal på förskolan. I analysen av observationen av lek och samtal i skogen framkommer att barnen och pedagogerna samtalar med hjälp av de tecken som miljön erbjuder samt att barnens intresse för det som finns i skogen är utgångspunkter för samtal. Om olika miljöer utnyttjas i arbetet med barnens språk så erbjuds barnet fler upplevelser och därigenom också fler möjligheter att utveckla ett rikt och varierat språk.

Detta är en kvalitativ studie som handlar om hur förskollärare på I Ur och Skur-förskolor arbetar för att skapa en pedagogisk miljö. Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med kunskap om hur förskollärare på flera I Ur och Skur-förskolor arbetar för att göra sin miljö pedagogisk samt vilken roll förskollärarna uppger att de intar på utomhusgården.   De frågeställningar som besvaras i denna studie är: Hur arbetar förskollärare för att skapa en pedagogisk miljö? Vilken roll uppger förskollärare att de intar på gården?   Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och för att få fram ett resultat har vi genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer och fyra stycken samtalspromenader. I intervjuerna har det framkommit att organisationen av utrymme och material på gården är betydelsefull och att alla informanter använde sig av rum i rummen för att få en bra struktur. Detta innebär enligt informanterna att de delade in rummen i olika hörnor med olika material i varje hörna. Informanterna ansåg att de själva bör vara aktiva medpedagoger som lär sig och upptäcker tillsammans med barnen. I intervjuerna har det även framkommit att informanterna upplever att det finns en vilseledande bild av vad I Ur och Skur-förskolor innebär och att informanterna ofta får frågan ”Vadå, är ni inte alltid utomhus?”

AbstraktWhy outdoor preschool?A study of the guardians´ reasons for choosing outdoor preschool for their children.Syftet med arbetet är att, utifrån en studie om vad som ligger till grund för vårdnadshavarens val av I Ur och Skur-förskola, bidra med kunskaper som kan leda till förbättrat samarbete mellan förskolan och vårdnadshavarna, och i allmänhet leda till förbättringar inom verksamheten. För att få svar på detta gjordes en enkätundersökning på två I Ur och Skur förskolor. Vårdnadshavarna svarade på tio frågor, sex slutna och fyra öppna. Resultatet av studien visar att det finns ett mönster i deras val av förskola. Det kom fram både positiva och negativa kommentarer om utomhusförskolor som kan leda till att förbättra förskolornas verksamhet. Vårdnadshavarna anser att det är viktigt med utomhuspedagogik, genusaspekter, barnens hälsa och kunskaper om naturen och att vara rädd om den. Det kom fram att det är önskvärt att barnen får mer tid inomhus för att träna mer finmotorik. Vissa dagar anser de att det är för kallt att vistas ute och att det borde vara mer lärarledda aktiviteter istället för fri lek. Undersökningen ger en djupare förståelse för hur vårdnadshavarna uppfattar utomhusverksamheten och vilka möjligheter de ser med utomhuspedagogiken. Litteratur och forskning som studien utgår ifrån lyfter fram viktiga aspekter inom I Ur och Skurs verksamhet och vårdnadshavarnas val av förskola. Studiens teoretiska utgångspunkt är Bronfenbrenners utvecklingsekologi. Denna teoretiska modell hjälper oss att förstå sammanhang i individens utveckling.

Studiens syfte är att undersöka elevers upplevelser av utomhuspedagogik i en I Ur och Skur-skola. Insamlingen av det empiriska materialet gjordes genom intervjuer med 12 elever i åldern 10-12 år i en I Ur och Skur-skola. Resultatet bygger på en kvalitativ analys, där elevernas upplevelser delats upp i kategorierna lärande, fysiskt och psykiskt välmående samt social utveckling. Resultatet indikerar att eleverna upplever både möjligheter och hinder gällande undervisning genom  utomhuspedagogik. Möjligheterna beskrivs som ökat lärande där undervisningen uppfattas som verklighetsnära och konkret. Vidare upplever eleverna att utomhusundervisningen bidragit till bättre fysisk hälsa, där elevernas sjukfrånvaro minskat och konditionen förbättrats. Undervisningen upplevs även som lustfylld och rogivande vilket eleverna påpekar är en positiv aspekt av utomhuspedagogik. Vidare beskrivs utomhuspedagogikens möjlighet som utökade kompisrelationer där eleverna beskriver hur de utvecklat nya relationer med klasskamrater genom förhållningssättet. De hinder som eleverna beskriver är att undervisningen utgår från en grundläggande nivå, där eleverna saknar en utmaning som bidrar till en vidareutveckling. Avslutningsvis påvisar resultatet ett samband mellan lärande och emotionella aspekter, där lärandet alltid beskrivs genom en emotionell känsla. Eleverna diskuterar lärandet i form av att de upplever glädje, lugn och gemenskap

Denna studies syfte var att undersöka hur undervisning för hållbar utveckling skrivs fram i publikationerna Läroplan för förskola Lpfö18 (2018) samt I Ur och Skur: Upplevelsebaserat lärande i praktiken (2021). I studien ställdes tre forskningsfrågor kring hur innehåll, arbetssätt och syfte skrivs fram om undervisning för hållbar utveckling samt hur barns utövande av agens framgår i relation till dessa i de undersökta publikationerna. Metoden för studien utgjordes av tematisk textanalys av ovan nämnda publikationer utifrån de teoretiska frågeställningarna vad, hur och varför. För att utforma två delstudier gjordes en analys på läroplanen samt en på publikationen från I Ur och Skur. Dessa rapporterades separat under studiens resultat- och analysdel. De huvudsakliga resultaten av studien visade att det finns både likheter och skillnader mellan publikationerna gällande innehåll, arbetssätt och syfte för undervisningen inom hållbar utveckling. De likheter som påträffades var i huvudsak att innehållet behandlade kunskaper om och för naturen, att arbetssätt bestod av att använda samtal och att syftet med undervisningen var att bidra till en positiv framtidstro hos barnen. De skillnader som påträffades handlade främst om att framskrivningarna i publikationen från I Ur och Skur var mer konkreta och detaljerade. Skillnaderna mellan publikationerna bidrar till att det skapas olika förutsättningar i tolkningsarbetet för verksamma inom I Ur och Skur och i förskolor utan särskild inriktning gällande undervisning för hållbar utveckling. Resultaten visade också att möjliggörandet för barns utövande av agens i undervisningen för hållbar utveckling blir mer detaljerat i publikationen från I Ur och Skur, detta då det skrivs fram mer utförligt och med konkreta exempel.

Examensarbetet handlar om barns lek och är inriktad på två olika I Ur och Skurförskolor, där har vi undersökt hur utomhuspedagogiken och pedagogerna påverkar barnens lek. Frågeställningar som vi har utgått ifrån är: Hur upplever pedagogerna leken i inomhusmiljön i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad gör pedagogerna för att stimulera barnen i deras lekar? Vilken är pedagogernas roll i barnens lekar i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad är pedagogernas resonemang kring den fria leken? Vår tidigare forskning har innefattat utomhuspedagogik, leken och pedagogernas roll i den. Vi har utgått ifrån teoretikerna Jean Piaget och Lev Vygotskijs tankar om barns lek.De metoder som har använts för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med två pedagoger på olika förskolor och naturalistiska observationer av barn och pedagoger när de interagerade med varandra. Vi har observerat skillnad i barnens lek i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö, och även pedagogernas delaktighet i den. Barnens lek i utomhusmiljön är mer självständig och pedagogerna tar aktivare del i leken i inomhusmiljö.

Under vår utbildning har vi sett att begreppet ”en förskola för alla” inte korrelerar med en uteförskola med de krav som de ställer på barnens utrustning. Syftet med denna uppsats är att se denna problematik ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på klass. För att förstärka vårt fokus på klass har vi använt Bourdieus teorier om det symboliska kapitalet, men intersektionalitet kommer att genomsyra hela arbetet. Vi ville även undersöka den friskluftsdiskurs som råder i det svenska samhället och var den har sitt ursprung. Detta ledde oss till Alva Myrdal och hennes inflytande över det svenska hälsoidealet.Vårt material består av intervjuer samt textanalys av utrustningslistor och presentationstexter. Detta för att få ett så brett perspektiv som möjligt.
Resultatet vi har sett är att en uteförskola, trots deras goda intentioner, inte korrelerar med begreppet ”en förskola för alla”. Enligt vårt resultat har endast de familjer som har en högre social status möjlighet att ha sina barn placerade på denna typ av förskolor. Familjer i ekonomisk utsatthet har inte de medel som behövs för att placera sina barn på en uteförskola.

AbstractTitel: Förskolebarns utevistelse. Intervjuer av lärare i förskolanFörfattare: Lundell, Charlotte & Vincent-Vivian, Jenny (2005): Syftet med vårt arbete är att synliggöra hur lärarna på förskolan tänker kring förskolebarnens utevistelse och även hur de ser den egna förskolegården. För att synliggöra detta frågar vi oss vad lärarna har för tankar kring förskolebarns utevistelse och vilka tankar de har kring utevistelsens betydelser för barnens utveckling och lärande samt sin egen roll i barnens utevistelse. Vi undrar även hur lärarna gör för att uppfylla förskolans uppdrag vad gäller utevistelse enligt läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Vi har i vår studie använt oss av tre olika förskolor, en förskola i staden, en förskola belägen i mindre ort och en förskola med ur och skur verksamhet. Vi gjorde intervjuer med tre lärare på varje förskola. Vårt resultat visar att intresset för att använda utemiljön i den pedagogiska verksamheten varierar bland lärarna från de olika förskolorna vilket påverkar deras användande av utemiljön som ett pedagogiskt rum. Där lärarna är mer medvetna om den positiva betydelsen utevistelsen har för barns lärande och utveckling har utemiljön en större roll i den pedagogiska verksamheten. Vi upptäckte även skillnad mellan förskolorna när det gäller hur lärarna såg på sin egen roll i barns utevistelse.Nyckelord: Förskolebarn- förskolegård - utemiljö - utevistelse – ur och skur verksamhet / Pre-school Children in Outdoor ActivitiesInterviews with Teachers in Pre-school