No description available.

En undersökning av alternativa boenden i Hovsjö, Södertälje, anpassade efter ett varmare svenskt klimat. En typ av kollektivboenden inom befintligt hyresrättsystem där hyresgästerna gemensamt sköter dagvattensystem och odling för att förbereda sig för ett folktätare och varmare Stockholm. Projektet är en sammanställning av en rad typologier av alternativa boendemiljöer som framkommit under processens gång. Alla typologier följer samma tema där fasaden blivit ett rum, ett klimatskikt för reglering av dagsljus och isolering - en förlängning och omprogrammering av det privata rummet. Projektet är ett resultat utifrån en undersökning av aktuella klimatrapporter utgivna av Stockholms län, i första hand baserade på undersökningar av SMHI. Övriga inspirationskällor och undersökningar har varit svenskt eko-vänligt byggande och traditionell japansk arkitektur i form av relation mellan natur och boende. Huvudsyftet har varit att undersöka en annorlunda stadsstruktur som inte ser klimatförändringarna som enbart problem utan tar tillvara på ett varmare och blötare klimat som i sin tur gynnar sociala aspekter och hållbart byggande. / A research of alternative living in Hovsjö, Södertälje, adapting to the circumstances of a warmer, Swedish climate. It is a sort of collective housing within the existing network of apartments, where  residents together operate the surface water and urban farming to prepare for a more warm and densely populated capital. The project consist of a number of typologies of alternative housing, where the facade has become a room its self. It regulates daylight and offers isolation but is also an extension of the private room and a connection to the surrounding nature and neighbors. The project is a result of a climate research based on reports published by the Stockholm county. It’s basic data for the surrounding municipalities to adapt and prepare for a warmer climate year 2100. Other sources of inspiration has been Swedish eco-friendly architecture and a study trip to Japan regarding their traditional housing, where nature blends with indoor spaces. The main purpose has been to consider a warmer climate as an opportunity to change rather than an obstacle, and therefor take advantage of its circumstances to strengthen social aspects and sustainable housing.

Energiförsörjningsteknologier behöver avanceras, oberoende av var i världen och i vilket syfte. Fossila bränslen bidrar till kraftiga växthusgasutsläpp när de förbränns och kretsloppet för dessa råvaror är en långsam process. Biogas är en av möjligheterna till utveckling då denna teknik i många fall kan använda råvaror mer tillgängliga för utvinning än de fossila, vilket möjliggör lokala energilösningar som kan bidra till att minska transporter, men framförallt mindre klimatpåverkande utsläpp. Detta då biogasens energikapacitet ligger i just mängden metan som gasen innehåller, vilket medför att teknologins utveckling strävar mot att ta tillvara på så mycket av denna växthusgas som möjligt, samtidigt som den stora biprodukten, koldioxid, är grön och ej bidrar till ökad växthuseffekt.Syftet med denna rapport är att bidra till utvecklingen av småskalig biogasproduktion, som idag ej är tillräckligt utvecklad för att kunna erbjuda självklara alternativ i situationer som har en god potential. Dessa situationer uppstår i exempelvis gårdsmiljöer där mycket avfall genereras i form av gödsel och jordbruksrester som är en utmärkt råvara för biogasproduktion. Men biogasanläggningar är idag optimerade för storskaliga verksamheter, som avloppsverk där stora volymer kommunalt avfall från hela städer hanteras. Mindre biogasanläggningar får problem med lönsamheten då volymerna idag är kraftigt kopplade till biogasavkastningen, men problem uppstår även vid drift och service av själva anläggningen då dessa är långt ifrån standardiserade och oftast platsbyggts för ändamålet.Biogas på ännu mindre skala, exempelvis i situationer med vanligt hushållsavfall har även det en potential då det i hushållen idag förbrukas väldigt mycket livsmedel, vatten och energi som med ett mer slutet kretslopp kan ta tillvara på mer resurser och på så sätt kan minska sitt ekologiska fotavtryck. Detta ledde till frågeställningen om hur det med en odling-och gårdsverksamhet kan, med hjälp av biogas, produceras en tillräcklig mängd mat och energi för att försörja ett hushåll.Arbetet inleddes med en litteraturstudie för att sammanställa data över viktiga parametrar och relevant bakgrundsinformation då mycket antaganden och schablonvärden behövde användas. Varje komponent i systemet fick input- och outputvärden gällande yta, energi, vatten m.fl. för att tillslut kunna uppskatta en landareal tillräcklig för matförsörjning, med eller utan energibalans.Resultaten från denna rapport visade att redan vid 593 m2 kunde ett hushålls matproduktion och förbrukning försörjas i ett år. Vidare utfördes en känslighetsanalys på viktiga variabler för att uppskatta hur ett framtida arbete med frågan bör utformas. / Around the world, energy supplying technologies need to advance regardless of its purpose of use. Burning of fossil fuels are the number one source of increase in greenhouse effect and its lifecycle is too long to be an option for the future. One of the more sustainable options is the production and use of biogas which utilizes more convenient resources like sewage waste, manure and domestic waste. This enables more local energy solutions and reduces the need for transport, but also contributes far less to the elevation and concentration of greenhouse gases in the atmosphere. The main component is methane which is also a potent greenhouse gas, but methane is also the one thing that is combustible in the gas and therefore the technology advances in utilizing more and more of this and reducing the loss fractions.Therefore, the purpose of this report is to contribute in the development of small-scale biogas production since most of the operating conditions today are optimized for large scale plants like sewage treatment plants, which handles much larger volumes of waste from whole towns and regions. The smaller scale operations are often in farm environments that have a lot of raw materials and wastes from their daily operations like manure and crop residues. Today these sizes struggle with profitability since biogas yield is strongly linked to production volume, and often maintenance becomes a problem because of on-site builds.The potential of biogas production is even located in smaller operations like household and domestic environments, mainly because of the high fraction of waste that originates in these sectors of society. Food waste and sewage are two important fractions that are being utilized today but mainly in scientific efforts or large-scale operations. This led to the question of how these two smaller-scale situations could work together, and how production of biogas could aid in becoming self-sufficient in food and energy consumption.The report started off with an overview of the literature on the subjects to help create a foundation for the many assumptions and template calculations that were required to model this situation. Each component in the system where given input- and output variables regarding energy, water and spacing required. This was then used to model a total area where it could take place.The results showed that already at 593 m2 you could grow enough food for a household to be self-sufficient for a year. This was without concern of energy usage which led to exceeding costs at about 540 000 SEK yearly, with a self-sufficiency rate of about 31 %. Furthermore, a sensitivity analysis was conducted on a few selected variables that was considered more uncertain which showed a variance in both total area and heating costs.

I Sverige växer intresset för att odla sina egna grönsaker, men få bostadsområden erbjuder möjlighet till odling och det är högt tryck på befintliga kolonilotter. Det är därför nödvändigt att ge plats åt nya former av odling i den urbana miljön. En sådan utveckling går i linje med den omställning mot hållbar stadsutveckling som städerna står inför. Kommunen behöver ge praktiska exempel på hållbara lösningar och en väg att gå är att låta medborgarna odla i det offentliga rummet.Uppsatsen avser att ta fram en förstudie till ett projekt som ska bidra till en förbättrad hållbar stadsutveckling. Projektet som föreslås är att parkkontoret i Lunds kommun tillsammans med odlingsintresserade invånare anlägger en stadsdelsträdgård på den stora gröningen i Folkparken. En stadsdelsträdgård är en självorganiserad trädgård som brukas gemensamt av invånarna med minimal involvering av kommunen. Idealt sett initieras stadsdelsträdgården helt underifrån, men det betyder inte att en kommun som vill få igång ett engagemang inte kan hjälpa till att skapa förutsättningar och bygga en grund.Internationellt finns Stadsdelsträdgårdens motsvarighet i community gardens. Forskning på community gardens tyder på att fördelarna är många. Engagemanget leder till en ökad gemenskap mellan invånarna, stärker områdeskänslan, ökad tryggheten, förbättrad hälsa, ökad fysisk aktivitet och en ökad förståelse för naturen. Dessutom har man sett att fastighetsvärdena ökar runt en community garden.Folkparken anlades i slutet på 1800-talet av och för arbetarna. På 90-talet riskerade parken att försvinna till förmån för bostadsbebyggelse, men räddades kvar tack vare folkets protester. Parkbyggnaden står idag oanvänd och en utredning om dess framtida användning pågår. Parken behöver en ny identitet och funktion som säkrar dess fortsatta existens.En stadsdelsträdgård skapar en ny form av mötesplats i Folkparken, samtidigt som det är ett viktigt steg i riktningen mot en hållbar stadsutveckling. / In Sweden today it is there is a growing interest in cultivating your own vegetables, but few neighborhoods offer an opportunity for gardening and demand exceeds the availability of allotments. It is therefore necessary to make way for new forms of gardening in the urban environment. Such a development is in line with the shift towards sustainable urban development faced by cities today. The municipality needs to provide practical examples of sustainable solutions and one way to go is to let the citizens cultivate in the public domain. This paper intends to develop a feasibility study for a project that will contribute to improved sustainability. The suggested project is that the park office in Lund together with inhabitants, construct a Stadsdelsträdgård on the large lawn in Folkparken. A Stadsdelsträdgård is a self-organized garden held in common by the residents with minimal involvement by the municipality. Ideally, a Stadsdelsträdgård is initiated entirely from below, but that does not mean that a municipality that wants to launch a commitment cannot help to create conditions and build a foundation. The international correspondence to a Stadsdelsträdgård is a community garden. Research on community gardens suggests that the benefits are many. Community gardening leads to improved relationships among people, increased community pride, security, physical activity and health plus it gives a better understanding of nature and its cycles. Finally, it has been found that property values are enhanced around community gardens. Folkparken was established in the late 1800s by the working class. In the 90s the park was threatened to disappear in favor of housing developments, but was saved thanks to the public outcry. The park building is currently unused, and an investigation as to its future use is in progress. The park needs a new identity and function that will ensure its continued existence. A Stadsdelsträdgård would create a new form of meeting place in Folkparken and at the same time as it is an important step in the direction to a sustainable urban development.

Dagens samhälle är fullt av utmaningar vad gäller hållbarhet. En av de viktigaste frågeställningarna är hur mänskligheten kan tänka om jordbruket för att anpassa sig till den förväntade ökningen i efterfrågan på mat, och samtidigt göra jordbruket mer miljövänligt. Ett tänkbart steg mot mer hållbarhet inom jordbruket är hydroponi. Ändå står hydroponiska system inför sina egna hållbarhetsproblem; ett av problemen är de konventionella substraten som används. De nuvarande konventionella substraten härrör ofta från torv, stenull, perlit och kokosfibrer. Det finns dock möjligheter att implementera industriella symbiotiska nätverk i vilka en sektors avfall är en annans resurs, detta skulle kunna bidra till en minskning av miljöpåverkan jämfört med de konventionella substraten.  Syftet med projektet är att undersöka drivkrafter och hinder som finns för att förbättra hydroponiska stadsodlingars miljöprestanda gällande odlingssubstrat, genom att använda recirkulerade avfallsströmmar från närliggande kommersiella och kommunala verksamheter i stället för konventionella odlingssubstrat. I detta projekt intervjuades tre företag som odlar hydroponiskt i Stockholm för att ytterligare förstå kritiska egenskaper hos substraten, och vilka faktorer som realistiskt måste beaktas när man undersöker brukandet av urbana avfallsströmmar i motsats till konventionella substrat. Detta följs av en litteraturgenomgång som fokuserar på egenskaperna hos både konventionella substrat och de avfallsbaserade substraten. Genom forskningen blev det uppenbart att recirkulering av avfallsströmmar är ett genomförbart alternativ inom hydroponi, och har potential att minska miljöpåverkan från substraten i branschen. Det krävs dock utan tvekan ytterligare forskning på området. Potential för mellanhänder mellan den avfallsproducerande aktören och de hydroponiska odlingarna är ett nästa avgörande steg i utvecklingen av hållbara odlingssubstrat, men för lite forskning finns i dagsläget vilket begränsar möjligheterna inom området. / Today’s society is riddled with challenges regarding sustainability. One of the main concerns is how humanity can rethink farming in order to adapt to the projected demand for food in the near future, whilst also making farming more environmentally friendly. A possible step towards the sustainability of farming is hydroponics. Even so, current hydroponic systems are facing their own sustainability issues; one of which is the growing media used. The current, conventional growing media is often derived from peat, rock wool, perlite, and coconut coir. There are, however, opportunities to implement industrial symbiotic networks in which one processes waste can be used as another’s resource, this would contribute to a reduction in environmental impact compared to the conventional growing mediums.  The aim of this project is to examine the possibilities and barriers that exist regarding the improvement of environmental performance of growing media in hydroponics through the recirculation of urban waste streams from nearby commercial and municipal operations instead of using conventional growing media. In this project three hydroponic farming companies in Stockholm were interviewed to further understand the competition factor of growing mediums, and what factors realistically need to be accounted for when looking into the usage of urban waste streams as opposed to conventional growing media. This is followed by a literature review focusing on the characteristics of both conventional growing media and waste stream derived growing media. It became apparent through the research that recirculating waste streams is a feasible option within hydroponics, and has potential to reduce the environmental impact of growing media in the industry. However, further research is undoubtedly required in the field. Areas such as potential for middlemen between the waste producing actor and hydroponic farms are the next feasible step in the development of sustainable growing media, yet little to no research has currently been done on the matter.

Våra städer behöver bli mer hållbara och resilienta för att kunna hantera olika typer av kriser som kan uppstå i samhället. Urban odling framställs vara ett verktyg för att skapa en ökad hållbarhet och resiliens i städer. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur urban odling beskrivs kunna vara ett verktyg för att främja hållbar stadsutveckling och resiliens i New York City. Studien genomfördes genom en tematisk dokumentanalys av sju dokument som behandlar urban odling i New York City. Empirin har vidare analyserats med hjälp av tidigare forskning och det teoretiska ramverket resiliensteori. Resultatet visar på att urban odling framställs kunna bidra till att minska livsmedelsystemets klimatpåverkan, skapa en ökad resiliens mot klimatförändringar, förbättra människors hälsa och bidra till ekonomisk hållbarhet. Trots att urban odling erkänns som ett effektivt verktyg för att främja hållbar utveckling, finns det utmaningar med att mäta dess exakta effekter. Detta pekar på behovet av ytterligare forskning inom området för att bättre förstå dess verkliga påverkan och potential. / Our cities need to become more sustainable and resilient in order to handle various types of crises that may arise in society. Urban farming is presented as a tool for creating increased sustainability and resilience in cities. Therefore, this thesis aims to examine how urban farming is described as a tool for promoting sustainable urban development and resilience in New York City. The study was conducted through a thematic document analysis of seven documents addressing urban farming in New York City. The empirical data was further analyzed using previous research and the theoretical framework of resilience theory. The results show that urban farming is presented as being able to contribute to reducing the climate impact of the food system, creating increased resilience to climate change, improving human health, and contributing to economic sustainability. Although urban farming is recognized as an effective tool for promoting sustainable development, there are challenges in measuring its exact effects. This points to the need for further research in the field to better understand its real impact and potential.

Detta är ett examensarbete av undersökande karaktär för att se i vilken riktning man kan gå när man utformar mötesplatser i det offentliga rummet i nya stadsdelar. Utgångspunkten för detta arbete är den nya stadsdelen Ebbepark som håller på att byggas i Linköping i Östergötland. I Ebbepark kommer människor båda att bo och jobba. I studien undersöks om det finns några gemensamma nämnare mellan dessa två grupper (boende och anställda på företag i Linköping) och hur de idag träffar andra människor i sin närhet. Vad som även undersöks är hur de tänker kring hur dessa mötesplatser skulle kunna utformas och vad man skulle kunna göra på en sådan mötesplats. De två undersökta grupperna får även möjligheten att reflektera över om urbana odlingar skulle kunna vara ett inslag i dessa mötesplatser och vad de tror att urbana odlingar skulle kunna bidra med för dem. Från resultaten av den enkätundersökning som har genomförts har det visat sig att det inte återfinns någon signifikant skillnad på någon av frågorna mellan de två olika grupperna i studien. Att det inte finns någon signifikant skillnad mellan grupperna leder till att man enklare kan se i vilken riktning som mötesplatserna kan utformas. Detta kan man då göra genom att studera medelvärden för respektive kvantitativ fråga i enkäten. Det blir även intressant att studera de identifierade teman från en tematisk analys på den kvalitativa delen av enkäten. Detta för att erhålla en djupare förståelse för hur respektive enskild individ resonerar. Från de kvantitativa resultaten ser man att deltagarna överlag ställer sig positivt till växter i närheten av där de jobbar och bor. Det framkommer även att det redan finns några mötesplatser där deltagarna jobbar respektive bor men att de skulle kunna tänka sig fler. Vidare anser de att det finns en poäng med att boende och de arbetande i samma område beblandas och umgås med varandra. Från den tematiska analysen framkom att en mötesplats för de tillfrågade försöksdeltagarna antingen var en plats där man bara kunde vara, umgås och prata med andra människor. Det andra identifierade temat var att man på en mötesplats samlas kring någon form av aktivitet. Dessa två identifierade teman pekar antingen på lågintensiva eller högintensiva mötesplatser. När man vidare studerar fler av de teman som uppkom i analysen så träffades människor ofta i samband med måltider. När de tillfrågades vad man kunde göra på en mötesplats så menade flera personer att de ville prata med andra människor och ville gärna fika. Detta är mer i linje med de lågintensiva mötesplatserna där man inte behöver träffas kring en given aktivitet. Denna kandidatuppsats är ett examensarbete som har genomförts tillsammans med Vissheim och Sankt Kors Fastighets AB. Vissheim är ett nystartat företag som har tagit fram en lösning för autonom odling. Sankt Kors är det företag som driver byggnationen av den nya stadsdelen Ebbepark i Linköping, Östergötland.

Food systems are considered one of the most important anthropogenic activities contributing to climate change. On the other hand, climate change influences the conditions for growth with more frequent droughts and heatwaves. This contradiction poses a significant challenge to future food systems, which need not only become more sustainable, but also increase its production to feed a growing population, as stated in both the United Nations Sustainable Development Goals, and the Swedish action plan on food. This has given rise to alternative ways of producing food, such as urban farming and, in particular vertical hydroponic farming, where food is grown indoors in a controlled environment with artificial lighting and with a minimum use of water and without pesticides. In this study, a vertical hydroponic farm located in Stockholm, Sweden, is examined using life cycle assessment in terms of environmental sustainability. The farm, located in a basement space, works together with the building in a symbiotic network, where the farm provides the building with excess heat from the lighting, and in turn obtains carbon dioxide from an office floor. The findings from the study show that electricity is a major contributor to the environmental performance of the farm, along with the infrastructure employed. The impacts of water use in the farm, is very low, along with the impacts associated with the delivery of the crops; illustrating the advantages of producing food locally. By substituting the synthetic fertilizers employed to biofertilizers, and by substituting the plastic bag material to renewable material, reductions in greenhouse gases are possible. The symbiotic development between the farm and the building is shown very beneficial to the farm, highlighting the importance of synergies between actors in urban areas. / Livsmedelsindustrin anses vara en av de största antropogena drivkrafterna bakom klimatförändringarna. Å andra sidan så förändrar klimatförändringar i sig förutsättningarna för hållbar odling, med mer frekventa torrperioder, extrem värme och extrem nederbörd. Denna konträra situation ställer stora krav på framtidens livsmedelsindustri, som dessutom måste producera mer mat för att mätta en ökande befolkning; ett åtagande som står angivet både i FN:s globala mål och i den svenska Livsmedelsstrategin. Många forskare menar att dagens livsmedelsindustri inte kommer klara denna omställning, och att alternativa metoder för att producera mat behövs. Urban odling har föreslagits som en del av lösningen, och i synnerhet vertikal hydroponisk odling där grödor växer inomhus i en kontrollerad miljö med artificiell belysning, låg vattenanvändning och utan bekämpningsmedel. Den här studien undersökte en vertikal hydroponisk odling i Stockholm, och bedömde dess miljömässiga hållbarhet med hjälp av en livscykelanalys. Odlingen, som sker i en källarlokal, samarbetar med den omslutande byggnaden i en urban symbios, där odlingen förser byggnaden med spillvärme från belysningen, och får i sin tur koldioxid från en kontorslokal. Enligt resultat från studien bidrar elektriciteten till den största miljöpåverkan, men även infrastruktur har stor påverkan. Vattenanvändningen i odlingen är däremot väldigt låg, och miljöpåverkan från leveransen av varorna är mycket låg, vilket belyser fördelarna med att odla mat lokalt. Odlingen kan bland annat minska sin miljöpåverkan genom att byta ut det nuvarande konstgödslet till biogödsel och genom att byta ut plastpåsarnas material till förnybar plast. Symbiosen mellan odlingen och byggnaden visade sig vara väldigt gynnsam, vilket vidare belyser vikten av samspel mellan olika aktörer i den urbana miljön.