Cette recherche a pour objet l’étude des comportements des utilisateurs d’une plateforme de visioconférence poste à poste. Les utilisateurs de la plateforme sont deux groupes de tuteurs et leurs étudiantes ; le groupe de tuteurs est constitué de tuteurs en formation (de futurs enseignants en formation universitaire professionnalisante) et d’enseignants de FLE utilisant les outils du web 2.0. Cette recherche a pour cadre l’enseignement du FLE à destination d’un groupe d'étudiantes américaines de l’université de Californie Berkeley donné de janvier à mars 2010 sur une plateforme d’apprentissage vidéographique synchrone. La plateforme VISU, a été développé suivant une démarche originale, la conception d’une plateforme destinée a l’enseignement/apprentissage des langues. La particularité de ce projet réside dans le fait qu’un équipe de chercheurs et de développeurs ont accompagné les tuteurs et les étudiantes lors de cette expérimentation afin d’améliorer l’utilisabilté de VISU d’une séance sur l’autre. À travers une analyse de deux tâches dans les configurations qui placent un tuteur devant deux étudiantes, deux tuteurs devant deux étudiantes et un tuteur devant une étudiante, et d’une micro-analyse portant sur la transmission des consignes, nous tentons d’observer le discours et la mimo-gestualité témoignant de leur expérience utilisateur au contact de la technologie utilisée. Nous étudions également l’utilisation qu’ils font des différents outils textuels de communication, des ressources présentes sur la plateforme, ainsi que celle de la caméra. Nous discutons les résultats qualitatifs en vue de mettre au jour leurs comportements d’utilisateurs d’une plateforme en cours de construction. La méthode s’appuie sur la triangulation des données. Aux échanges en ligne du corpus multimodal est appliquée une analyse de la mimo-gestualité, ainsi qu’analyse de discours et des interactions. Des entretiens, des questionnaires et les perceptions des étudiantes et des tuteurs viennent éclairer l’analyse de leur vécu et de leur ressenti. Ce travail de recherche tente donc à travers la description de la communication pédagogique synchrone de mieux comprendre les différentes pratiques, principalement discursives et mimo-gestuelles, des tuteurs et des étudiantes engagés dans une formation en ligne. / This research studies the behavior of users of a desktop videoconferencing platform VISU (designed to deliver online courses), through the multimodal pedagogical communication of two groups of teachers: trainee tutors and experienced teachers based in different locations who taught French as a Foreign Language to a group of students from UC Berkeley in 2010. A team of researchers and developers worked together with the tutors in this experiment to improve the usability of the platform, which was under construction during the course of the study. In understanding the experience of users while using the tool, due to the performance limitations of the tool under construction, a new method of analysing data was devised in which user behavior was studied through discourse analysis, mimogestuality and the usage of tools including chat and webcam. Specifically, we analysed the usage of different tools (text based tools) as well as the webcam’s effects on user behavior. Then, through a micro analysis of the pedagogical instruction, we identified the role of these different communication tools used by the tutors in conveying the meaning of the task to be carried out. Interviews, questionnaires and perceptions of students and tutors were gathered to inform the analysis of their experiences and their feelings. This research therefore attempts, through the description of the synchronous teaching communication, to better understand the different practices, mainly discursive and mimo-gestural, of tutors and students engaged in the multimodal learning. In addition, a key significance of this study is that it demonstrates the value of considering user experience (UX) in studies involving language learning through technology. At the same time, it also indicates the value of including discourse analysis and mimogestuality in user experience research involving interactive pedagogical tools.

The biggest shift in the automotive industry lies ahead. Autonomous vehicles create both curiosity and skepticism among drivers and people around. Autonomous vehicles, more specifically trucks, will not be utterly self-driving overnight. The whole transformation will take place in different phases. When a vehicle does not need a driver behind the wheel, new needs will arise. This is where this project comes into play. On behalf of Scania, a new driver’s seat shall be developed for new needs from the drivers for autonomous trucks of type 4. The project was carried out at Scania’s design department for cabin interiors. The project aimed to develop new needs for the future autonomous level 4 trucks in order to develop a driver’s seat that meets these needs. The project began with a planning phase in which the goals and the time frame for the project were set up. The project was then implemented in four different phases inspired by CDIO (n.d.). The work began with a benchmarking on existing trucks and passenger cars, but also on the future visions of different competitors regarding autonomous vehicles. Much work was put into understanding theories and interpreting relevant information. The users were used early in the project in the form of interviews, observations, and a survey that reached 299 truck drivers. The work then continued with various forms of brainstorming both within the project group and together with engineers from the group at Scania. The final work contained a CAD model of both prototype, CAID models of the final design, and a prototype scale of 1:1. The final result of the project is a new driver’s seat with the possibility of pushing the seat almost three times further back than the current seat. It can now be done when the driver’s seat is part of the bed. During the user study and the brainstorming, new needs were taken from the perspective of the sun being able to adapt to three different positions; rest, drive, work. The new driver’s seat now gives the drivers this opportunity. The result of this project may be more effective in driving the driver, which benefits both Scania and the customers in the form of the drivers being able to drive longer than previously allowed. / Det största skiften inom fordonsbranschen ligger framför oss. Autonoma fordon skapar både nyfikenhet och en skepsis bland förare och människor runt omkring. Autonoma fordon, mer specifikt lastbilar, kommer inte bli helt självkörande under en natt. Hela för- vandlingen kommer ske i olika faser. När ett fordon inte behöver en förare bakom ratten kommer nya behov uppkomma. Det är här det här projektet kommer in i bilden. På uppdrag av Scania, ska en ny förarstol utvecklas för nya behov från förarna för autonoma lastbilar av typen nivå 4. Projektet är ett examensarbete gjort av två studenter vid utbildningen civilingenjör inom teknisk design med inriktning produktutveckling, vid Luleå tekniska universitet. Projektet genomfördes på Scanias konstruktionsavdelning för hyttint- eriör. Målet för projektet var att ta fram nya behov för framtidens autonoma nivå 4 lastbilar för att sedan utveckla en förarstol som uppfyller dessa behov. Projektet började med en planeringsfas där målen och tidsramen för projektet sattes upp. Projektet genomfördes sedan i fyra olika faser inspirerade av CDIO (n.d.). Arbetet började med att en benchmarking gjordes på befintliga lastbilar och personbilar men även på olika konkurrenters framtidsvisioner gällande autonoma fordon. Mycket arbete lades på att förstå teorier och tolka relevant infor- mation. Användarna användes tidigt i projektet i form av intervjuer, observationer och en enkät som nådde ut till 299 lastbilsförare. Arbetet fortsatte sedan med olika former av brainstorming både inom projektgruppen och tillsammans med ingenjörer från gruppen på Scania. Slutgiltiga arbetet innehöll CAD-modeller av både prototyp, CAID-modeller av slutgiltig design samt en prototyp i skala 1:1. Det slutgiltiga resultatet av projektet är en ny förarstol med möjligheten att skjuta bak stolen nästan tre gånger längre än vad som tidigare var möjligt. Det kan nu göras då förarstolen är en del av sängen. Under användarstudien och brainstormingen togs nya behov fram i from av att solen ska ha möjlighet att anpassas till tre olika lägen; vila, köra, arbeta. Den nya förarstolen ger nu förarna den här möjligheten. Resultatet av det här projektet kan komma att effektivisera föraryrket, vilket gynnar både Scania och kunderna i form av att förarna kommer kunna köra längre än vad tidigare varit tillåtet.

In 2018, there were 3.6 billion mobile internet users worldwide, which shows that digital designers have to tackle navigational patterns and menu anchor interactors for smartphone-sized screens early in their projects. As user satisfaction is crucial for the success of a website, and as successful navigation through a menu system is imperative to user satisfaction, the menu system is a key component in the UI. This study concerned three types of menu anchor interactors in smartphone UIs (Transient, Top persistent, and Navigation hub), on three website types (Single service, Brand, and Service directory). The goal was to investigate what influence the website type has on the user’s preferences of menu anchor itneractors. The theoretical base is previous research on menu systems in graphical UIs. The study was done by a questionnaire where the participants were presented images of three different menu anchor interactors on three different website types, and asked to score the assumed helpfulness of the menu anchor interactor from one to seven on a Likert scale. In addition, they were asked to clarify their scoring in a qualitative response. The key findings are that users prefer menu anchor interactors that display several navigation links, and that there are indications that the Top persistent menu anchor interactor works best on the Service directory website type, while Single service and Brand website types seem to benefit from a Navigation hub. However, the results also show the importance of studying UI components in their full UI context, as the whole UI affects the perceived usability of the menu anchor interactor. / 2018 fanns det 3,6 miljarder mobila internetanvändare i världen, vilket visar att digitala designers måste tackla navigationsmöster och menyinteraktörer till smarta telefoner och små skärmar tidigt i sina projekt. Då användarnöjdhet är avgörande för en webbsidas framgång, och då en lyckad navigationsprocess genom ett menysystem är nödvändig för användarnöjdheten, är menysystemet en nyckelkomponent i gränssnittet. Den här studien avser tre typer av menyinteraktörer (obeständig dold meny, beständig toppmeny och navigationshub), på tre typer av webbsidor (enskild tjänsteleverantör, varumärkessajt och tjänsteregister). Målet var att undersöka hur webbsidans typ påverkar användarens inställning till menyinteraktörer. Den teoretiska basen utgörs av tidigare forskning på menysystem i grafiska användargränssnitt. Studien genomfördes med hjälp av ett frågeformulär där bilder av tre olika menyinteraktörer på tre olika typer av webbsidor presenterades för deltagarna. De ombads att på en Likertskala från ett till sju bedöma hur hjälpsam den enskilda menyinteraktören uppfattas. Därtill ombads de att förtydliga sitt omdöme i ett kvalitativt svar. De viktigaste resultaten från studien visar att användare föredrar menyinteraktörer som visar flera navigationslänkar och det finns indikationer på att den beständiga toppmenyinteraktören fungerar bäst för webbsidor av typen tjänsteregister, medan sidor av typen enskild tjänsteleverantör och varumärkessajt gynnas av en navigationshub. Resultaten visar emellertid också vikten av att studera användargränssnittskomponenter i deras fullständiga gränssnittskontext, eftersom helheten påverkar den uppfattade användbarheten hon menyinteraktören.

Automation and digitalization are developing at a high pace and it is important to keep the focus on human-machine interaction. It is becoming more and more important that the usability in machines and lines is related to the development so that the performance and availability of the production processes in the industry are not adversely affected. It is a case of designing the equipment so that users can continue to handle them intuitively and with simplicity the more complex they become. AP&T has in the last 50 years delivered world-leading production solutions for efficient sheet metal forming in the form of presses, automation solutions and press tools. Areas of focus are the automotive and climate and energy industries where they deliver solutions for products such as whitegoods, computer cases, heat exchanger plates and press hardened car parts. AP&T’s goal is to help the customer achieve the highest productivity possible and a long-term and sustainable profitability with a focus on weight reduction, safety and energy efficiency. The project aimed to facilitate for the operator, setter and maintenance technician when handling AP&T machines and lines. Running, installing, starting, and changing tools, products or materials in a machine and/or production line should be performed with simplicity. The objective of the project was to identify usability issues by analyzing the current situation from an operator, setter and maintenance technician point of view to develop a more intuitive handling of AP&T’s presses, automation and production lines. A usability development project requires frequent feedback and therefore the iterative design process was chosen. Theories regarding usability, usability inspection methods, visual communication, user interfaces and human limitations were collected and used as a focal point in analyses, and when identifying usability issues and structuring the list of priority. Methods such as observations, interviews and documentation collection were used to form a Hierarchical Task Analysis (HTA) for operators, setters and maintenance technicians linked to the management of the machines ODEN-FT Press, Servo Hydraulic Press, SpeedFeeder, Multi-Layer Furnace and for the press hardening line. Mapping of handling the press tool and automation grippers was also carried out, as well as a study of today's software program used as interface. The devices analyzed were operator panels, mobile panels and terminal screens along with the documentation that accompanies the purchased machine. The results of the analyses gave a list of seventeen points in need of improvements according to the users. These were areas such as screens in the user interface of the terminals, icons on the panels, and management of the tools during tools and material changes. These were first structured according to the users and then developed into a priority list structured after implementation time with the fastest improvements with the greatest effect first. At the top of this list, the user interface, operator panels and the education of operators, setters, and maintenance technicians ended up. The recommendation, which is the conclusion of this Master thesis, is to start at the top in the list of priorities when developing the identified problems. Further investigation of the issues is necessary due to the time limitation which excluded companies based in America and Asia from the evaluation. The most important recommendation for further development is to continue to utilize the users. Usability inspections are carried out, but it is important that users are allowed to continue to participate during tests and further development of solutions. It is not possible to achieve flawless usability, however, it is always possible to further develop the handling and experience of a product. It is also suggested to simultaneously connect usability with the digital development that Industry 4.0 and Internet of Things implies to be able to identify and eliminate problems as they appear. / Automatisering och digitalisering utvecklas i hög hastighet och det är nu som det är viktigt att behålla fokuset på människa-maskin-interaktionen. Det blir allt viktigare att användarvänligheten i maskiner och produktionslösningar hänger med i utvecklingen så prestandan och tillgängligheten för produktionsprocesser i industrin inte påverkas negativt. Det gäller att forma utrustningen så att användarna kan fortsätta hantera dem intuitivt och med enkelhet ju mer komplexa de blir. AP&T har de senaste 50 åren levererat världsledande produktionslösningar för effektiv plåtformning i form av pressar, automationslösningar och pressverktyg. Fokusområden är bil- och klimat och energiindustrin där de levererar lösningar för produkter så som vitvaror, datorskal, värmeväxlarplattor och presshärdade bildelar. AP&Ts mål är att hjälpa kunden att uppnå högsta möjliga produktivitet och en långsiktig och hållbar lönsamhet med fokus på viktreduktion, säkerhet och energieffektivitet. Vid varje tillverkad lösning och produkt står användaren i centrum. Projektet syftade till att underlätta för användaren vid hantering av AP&Ts maskiner och produktionslösningar. Att köra, installera, starta, byta verktyg, produkter eller material i en maskin och/eller produktionslinje ska kunna utföras med enkelhet. Målet i projektet var att identifiera användarproblem genom att analysera nuvarande situation för operatörer, installatörer och servicepersonal för att kunna utveckla en mer intuitiv hantering av AP&Ts pressar, automation och produktionslinjer. Vid ett utvecklingsarbete krävs det återkommande återkoppling och därför valdes den iterativa designprocessen. Teorier om användarvänlighet, inspektionsmetoder, visuell kommunikation, användargränssnitt och människans begränsningar insamlades och användes som tyngdpunkt i analyser och vid identifiering av användarproblem samt strukturering av prioriteringslistan. Metoder så som observationer, intervjuer och dokumentationsinsamling användes för att kunna utgöra en hierarkisk uppgifts analys (HTA) för operatörer, installatörer och servicepersonal kopplat till hanteringen av maskinerna ODEN-FT press, Servo Hydraulic Press, SpeedFeeder, Multi-Layer Furnace och för presshärdningslinjen. Även en kartläggning av hanteringen av ett presshärdningsverktyg och automationsverktyg utfördes samt en djupare undersökning om dagens mjukvaruprogram som används i datasystemen utfördes. De fysiska apparaterna som analyserades var operatörspaneler, mobilpaneler och dataterminalskärmar som användaren brukar och dokumentationen som tillhör vardera maskin. Resultatet av analyserna gav en lista på 17 punkter som enligt användaren behöver utvecklas. Det var områden så som sidor i användargränssnittet i terminalerna, ikoner till panelerna och hanteringen av verktygen vid omställning och materialbyten. Dessa strukturerades först efter hur pass omtalade de var bland användarna och sedan utvecklades listan till en prioritetslista strukturerad efter implementeringstiden med de snabbaste förbättringarna med störst effekt överst. Högst upp på denna listan hamnade användargränssnittet, operatörspanelerna och utbildning av operatörer, installatörer och servicepersonal. Rekommendationen som är slutsatsen i denna examensrapport är att utgå ifrån prioriteringslistan vid utveckling av de identifierade problemen. Att göra vidare undersökningar gällande problemområdena är behövligt på grund av tidsbegränsningen som gjorde att företag baserade i Amerika och Asien ej kunde tas med i analyserna. Den viktigaste rekommendationen för vidare utveckling är att fortsätta använda brukarna. Användarvänlighetsinspektioner är utförda, men det är viktigt att användarna får fortsätta deltaga under tester och vidare arbeten med lösningarna. Det går inte att uppnå felfri användarvänlighet, utan det går alltid att vidareutveckla hantering och upplevelse av produkter. Att koppla samman användaren med den digitala utvecklingen som bland annat Industry 4.0 och Internet of Things medför är en viktig del inför framtiden så man enkelt kan identifiera och eliminera användarproblem direkt då de uppstår.

In this PhD thesis, the utilisation of interactive simulation in a higher education e-learning classroom environment was explored and its effectiveness was experimentally evaluated by engaging university students in a classroom setting. Two case studies were carried out for the experimental evaluation of the proposed novel interactive simulation e-learning tool. In the first case study, the use of interactive agent-based simulation was demonstrated in teaching complex adaptive system concepts in the area of ecology to university students and its effectiveness was measured in a classroom environment. In a lab intervention using a novel interactive agent-based simulation (built in NetLogo). For the purpose of teaching complex adaptive systems such as the concept of spatially-explicit predator prey interaction to undergraduate and postgraduate students in the University of Stirling. The effectiveness of using the interactive simulation was investigated by using the NetLogo software and compared with non-interactive simulation built using R programming language. The experimental evaluation was carried out using a total of 38 students. Results of this case study demonstrates that the students found interactive agent-based simulation to be more engaging, effective and user friendly as compare to the non-interactive simulation. In the second case study, a novel interactive simulation game was developed (in NetLogo) and its effectiveness in teaching and learning of complex concepts in the field of marine ecology was demonstrated. This case study makes a twofold contribution. Firstly, the presentation of a novel interactive simulation game, developed specifically for use in undergraduate and postgraduate courses in the area of marine ecology. This novel interactive simulation game is designed to help learners to explore a mathematical model of fishery population growth and understand the principles for sustainable fisheries. Secondly, the comparison of two different methods of using the interactive simulation game within the classroom was investigated: learning from active exploration of the interactive simulation game compared with learning from an expert demonstration of the interactive simulation game. The case study demonstrated the effectiveness of learning from passive viewing of an expert demonstration of the interactive simulation game over learning from active exploration of the interactive simulation game without expert guidance, for teaching complex concepts sustainable fishery management. A mixed methods study design was used, using both quantitative and qualitative methods to compare the learning effectiveness of the two approaches, and the students’ preferences. The investigation was carried out by running interventions with a mixture of undergraduate and postgraduate students from the University of Stirling in a classroom environment. A total of 74 participants were recruited from undergraduate and postgraduate level for both case studies. This thesis demonstrated through two case studies effectiveness of the proposed novel interactive simulation in university e-learning classroom environment.

Cette thèse a été initiée dans un contexte d’amélioration de l'expérience utilisateur (UX) pour l'analyse des données de Business Intelligence en raison de l'augmentation du volume de données liées à cette activité. D'une part, les besoins psychologiques des utilisateurs portent sur la simplification de l’utilisation des applications analytiques, ils font l’objet de plus en plus d’attention ; d'autre part, les tâches qu'ils sont prêts à mener deviennent de plus en plus complexes ce qui peut entraîner une surcharge de mémoire qui influe sur les performances dans leur réalisation. Pour garantir la prise en compte de ces deux aspects, les designers doivent concevoir des interfaces et fournir des informations appropriées qui répondent à la fois aux besoins des utilisateurs et aux nécessités de leur activité. Dans cette recherche, nous nous sommes intéressés à l'amélioration de la reprise de la tâche suite à une suspension ou à une interruption de celle-ci dans le cadre de l’analyse visuelle de données. La nature multitâche des actions des utilisateurs et les capacités limitées de stockage de la mémoire de travail humaine entraînent des difficultés à s’engager de nouveau dans une tâche qui a été interrompue ou suspendue. Il devient donc avantageux de disposer d'un outil de suppléance de la mémoire qui aide les utilisateurs à se remettre à leur tâche dans des conditions optimales.Une revue de la littérature nous a conduit tout d'abord au positionnement de notre recherche vis à vis de l'approche énactive et de la perception sensorimotrice qui considèrent l'outil comme un artefact configurant l'interaction entre l'utilisateur et la tâche, selon deux états, saisi ou déposé. De ce point de vue, nous avons constaté que le modèle de mémoire cognitiviste utilisé couramment ne considère pas le rôle de l’interaction avec le monde extérieur dans la construction de la mémoire, et par conséquent ignore la dimension saisie des supports et outils dans la construction d’une mémoire. Par conséquent, nous proposons de compléter ce modèle avec un modèle de mémoire incarnée, qui ouvre une nouvelle perspective permettant de concevoir un outil de suppléance mémorielle approprié. Enfin, les principes de conception d’IHM et d’UX nous aident à construire une proposition d’outil et à mener un plan d'expérience mettant en avant le lien entre les modifications des conditions de perception et les modifications de la dynamique d’interaction. En conclusion de cette partie, la problématique générale est introduite avec l’exploration, la mise en œuvre et l’évaluation de la proposition. La première expérience, le test pilote, analyse la perception que peuvent avoir des concepteurs naviguant sur des applications interactives. Cette étude nous a aidé à construire un vocabulaire d'évaluation en conception d’un support de suppléance de la mémoire et nous a guidé pour concevoir un processus expérimental en tenant compte de ces critères. Dans une seconde expérience, nous développons un outil basé sur une fonction que nous appelons le "history path". Cet outil permet d’afficher à l’utilisateur, dans une fenêtre spécifique de l’interface, certaines étapes de résolution d’une tâche antérieure effectuée par ce même utilisateur (ou pour simuler une interruption de tâche). Nous avons mis en place une expérience simple (minimaliste) simulant une résolution de problème qui a été enregistrée pour évaluer dans quelle mesure le history path peut aider l'utilisateur à récupérer efficacement une tâche interrompue. La première partie de cette expérience nous permet de confirmer l’utilité potentielle de cette fonction et nous aide à explorer l’espace de conception. Dans la deuxième partie, nous expérimentons deux outils différents basés sur deux représentations de l’history path, une représentation statique et l’autre dynamique. Les résultats de l'évaluation nous amènent à comprendre les conditions techniques d'une expérience positive pour laquelle la reprise de tâche est facilitée. / This thesis was initiated in the context of enhancing the user experience for analyzing data due to the increase of the volume of data related to this activity. On the one hand, users’ psychological needs for the simple use of analytic applications are paid more attention than before; on the other hand, the task they are willing to conduct is getting more and more complicated, which may cause memory overload that influences the task performance. To ensure that both aspects are taken into account, the designers should provide a proper information and design a proper interface that meets both users’ needs and the requirements of their activity. In this research, we are interested in improving the task recommitment following a task suspension or interruption in the context of a visual data analysis task. The multitasking nature of user actions and limited storage capacity of human working memory cause difficulties in re-engaging an interrupted or suspended task. Therefore, it is beneficial to have a memory supplementation tool that supports users to recommit their task in optimal conditions. A literature review first leads to the positioning of our research on the enactive approach and sensorimotor perception that consider the tool as an artifact configuring the interaction between the user and the task, in two modes the “put down” mode and the “in hand” mode. From this point of view, we have found that the commonly used cognitive memory model ignores the role of interaction with the external world in the formation of the memory, and consequently ignores the “in hand” dimension of the artifacts in one memory construction. Therefore, we complete this model with the embodied memory, which gives us a new perspective to design an appropriate memory tool that serves as a supplementation of our perceptual system. Finally, the design principles in human-computer interaction and UX helped us build a tool and conduct an experimental plan highlighting the link between changes in perception conditions and changes in the dynamics of interaction. As a conclusion, the research problem is introduced in terms of how we can provide users with a relevant context to recommit to resolving a task after interruption. The design proposal needs to be explored, designed and evaluated. The first experiment, the exploratory study, analyzes the perception of interactive applications by experienced designers. This study helped us construct a vocabulary of evaluation of the design for a memory supplementation support and guided us for the design considering these criteria. In the second experiment, we develop a tool based on a function that we call the “history path”, which permits to show, in a specific window of the user interface, some of the steps of a previous task resolution that a user has performed during previous experience (or to simulate a resolution task interruption). We set up a simple (minimalist) experiment simulating a problem-solving task, which was recorded to evaluate the extent to which a history path support can help the user for efficient recovering of an interrupted task. The first part of this experiment allows us to confirm the potential use of this function and helps us explore the design space. In the second part, we experiment two different tools, based on two history path representations, a static one and a dynamic one. The evaluation results allow us to understand the technical conditions of a positive experience for which task recovery is facilitated. In this second experiment, several means for recording the user experience were mobilized: the evaluation of the durations and gaze frequencies on area of interest in the interface window by eye tracking, the recording of the verbalizations during the RTA (Retrospective Think Aloud) session, and the semantic evaluation.

This study has investigated what affects players' experience of different methods of narrative delivery in computer games. Different methods for narrative delivery are discussed as well as findings on similarities between these methods. The players experience of methods for narrative delivery was studied, as well as research on affect and how affect impacts the experience of methods for narrative delivery in computer games. The analysis resulted in: sound, unexpected event, game character behavior, action and excitement, interaction, comedy, many events at once, backstory as well as visual elements, that are nine factors that affect a player's experience of different methods for narrative delivery in computer games. A model for sorting and structuring the factors was then discussed in the discussion chapter. The nine factors identified in the analysis have strong links to affect-inducing elements previously identified by De Byl (2015), Freeman (2004) and Hudlicka (2008). These elements are: Events in the game, Game interaction, Game sound, Game characters. Using these, game designers can utilize traditional narrative techniques, as well as game-specific techniques, to create stories that make players experience affect. A connection was also identified which shows that the number of factors that affect the affective experience varies depending on which narrative delivery method is used. / Denna uppsats har undersökt vad som påverkar spelares upplevelse av olika metoder för att förmedla narrativ i datorspel. Olika metoder för att förmedla narrativ tas upp och fynd kring likheter mellan olika metoder diskuteras. Upplevelsen av metoderna för att förmedla narrativ studerades samt forskning om affekt och vad affekt har för betydelse för upplevelsen av metoder för att förmedla narrativ i datorspel. Ur analysen framkom: ljud, oväntad händelse, spelkaraktärers beteende, action och spänning, interaktion, komedi, många händelser samtidigt, spelkaraktärers bakgrundsberättelse samt visuella element, som nio faktorer som påverkar en spelares upplevelse av olika metoder för att förmedla narrativ i datorspel. En modell för att sortera och strukturera faktorerna diskuterades sedan fram i diskussionskapitlet. De nio faktorer som identifierats i analysen har starka kopplingar till de affektskapande element som tidigare identifierats av De Byl (2015), Freeman (2004) och Hudlicka (2008). Det som överensstämmer med tidigare forskning är att genom: Händelser i spelet, Spelinteraktion, Spelets ljud, Spelets karaktärer, kan speldesigners med hjälp av traditionella berättartekniker, samt spelspecifika tekniker, skapa berättelser som får spelare att uppleva affekt. Ett samband identifierades också som visar att mängden faktorer som påverkar den affektiva upplevelsen varierar beroende på vilken narrativ förmedlingsmetod som används.

With the shift to learn and consume information through our mobile devices, most academic research is still only presented in long-form text. The Stanford Scholar Initiative has explored the segment of content creation and consumption of academic research through video. However, there has been another popular shift in presenting information from various social media platforms and media outlets in the past few years. Snapchat and Instagram have introduced the concept of tappable “Stories” that have gained popularity in the realm of content consumption. To accelerate the growth of the creation of these research talks, I propose an alternative to video: a tappable Snapchat-like interface. This style is achieved using AMP, Google’s open source project to optimize web experiences on mobile, and particularly the AMP Stories visual medium. My research seeks to explore how the process and quality of consuming the content of academic papers would change if instead of watching videos, users would consume content through Stories on mobile instead. Since this form of content consumption is still largely unresearched in the academic context, I approached this research with a human-centered design process, going through a few iterations to test various prototypes before formulating research questions and designing an experiment. I tested various formats of research consumption through Stories with pilot users, and learned many lessons to iterate from along the way. I created a way to consume research papers in a Stories format, and designed a comparative study to measure the effectiveness of consuming research papers through the Stories medium and the video medium. The results indicate that Stories are a quicker way to consume the same content, and improve the user’s pace of comprehension. Further, the Stories medium provides the user a self-paced method—both temporally and content-wise—to consume technical research topics, and is deemed as a less boring method to do so in comparison to video. While Stories gave the learner a chance to actively participate in consumption by tapping, the video experience is enjoyed because of its reduced effort and addition of an audio component. These findings suggest that the Stories medium may be a promising interface in educational contexts, for distributing scientific content and assisting with active learning.

Syftet med den här studien är att undersöka om det finns ett intresse för sociala interaktioner i video-slots och hur det i sådana fall kan utformas för att ge användarna en bra användarupplevelse. Onlinekasinon är den spelform som har ökat mest i popularitet i Sverige senaste åren och video-slots är den speltyp som växer mest. Tidigare studier visar på att det finns en drivkraft att göra saker tillsammans och som stärker och berikar upplevelser. Studier på sociala interaktioner i online-spel visar tydligt på att njutningen är ett viktigt element för att spela. Syftet är även att undersöka om sociala interaktioner i video-slots kan leda till en sundare spelstil för de med spelmissbruk. Video-slots är ett hedoniskt motivationssystem (HMS) och används för att ge användaren nöje och glädje i ett system. Teorin som studien baserats på är HMSAM, som är en HMS specifik modell som använts för att skapa en förståelse för uppfattad användarvänlighet, uppfattad användarnytta, glädje, kontroll och nyfikenhet, som kan påverka inre motivation. Inre motivation behövs för att användare ska kunna fördjupa sig och fortsätta vilja använda ett HMS-system.  Studien har en kvalitativ ansats och kvalitativa semi-strukturerade intervjuer har använts vid insamlandet av empiri. Fokus har legat på användarnas upplevelser, deras motivationer, drivkrafter, kontroll och önskemål kring sociala interaktioner vid spelande av video-slots. Intervjufrågorna grundas utifrån HMSAM men även utifrån spelifierings-ramverket Octalysis. Resultaten från datainsamlingen analyseras utifrån uppkomna kategorier och mönster. Analysen visade en stor motivation till att spela video-slots online tillsammans och att det skulle förhöja deras spelupplevelse. Även att det hade förenklat deras spelsessioner och skapat större gemenskap, då majoriteten av informanterna redan spelade video-slots tillsammans idag, med egna konstruerade metoder. Analysen visade också att informanterna spelar främst för nöjet och spänningens skull. Utifrån datan från intervjuerna togs designförslag fram, med stöd av spelifierings-ramverket. Designförslagen mynnade ut i sex grafiska gränssnittsskisser med funktioner som förhoppningsvis kan bidra till en förhöjd användarupplevelse. / The purpose of this study has been to investigate whether there is an interest in social interactions in video-slots and how that can be designed to give users a good user experience. Online casino is the form of gaming that has increased most in popularity in Sweden in recent years and the video-slots gametype are growing the most. Previous studies shows that there is a driving force to do things together and that strengthens and enriches experiences. Studies on social interactions in online games clearly shows that enjoyment is an important element for playing. The purpose is also to investigate if social interactions in video-slots can provide a healthier game for people who have gambling problems.  Video-slots is a hedonic motivation system (HMS) and is used to give the user pleasure and joy in a system. The theory on which the study is based on is HMSAM, which is an HMS specific model that has been used to create an understanding of perceived ease of use, perceived usefulness, joy, control and curiosity, which can affect internal motivation. Internal motivation is needed for users to be able to deepen and continue to use an HMS-system. The study has a qualitative approach and qualitative semi-structured interviews have been used in the collection of empirical data. The focus has been on the users' experiences, their motivations, driving forces, control and desires regarding social interactions in the playing of video-slots.The questions in the interviews are based on HMSAM, but also on the basis of the Octalysis gamification framework. The results from the data collection were analyzed on the basis of the categories and patterns that were created. The analysis showed a great motivation to play video-slots online together and that it would enhance their gaming experience. Even though it had simplified their gaming sessions and higher community when the majority of the informants already played video-slots today together, but with their own constructed methods. The analysis also showed that the informants play primarily for the pleasure and excitement. Based on the data from the interviews, design proposals were made, in support of the gamification framework. The design proposals resulted in six graphical interface sketches with functions that were considered to create a good user experience.

During an incident, which is critical in nature, sense-making by the individuals involved are essential in ensuring an optimal response to the incident. The incident management systems employed to manage the allocation of resources to an incident allow for the visualisation of the incident and its constituents, and this visualisation supports sense-making by improving knowledge transfer. Knowledge visualisation contains pitfalls that can be avoided by implementing knowledge visualisation criteria. The purpose of this study is to identify the knowledge visualisation criteria that optimise the knowledge transfer by visual artifacts in incident management systems like emergency medical or fire-response systems. This study used the design science research (DSR) methodology and was conducted in the context of critical incident response management. A review of the existing literature was done to identify an initial set of knowledge visualisation criteria. The initial set was evaluated by content experts (using questionnaire driven interviews) and usability experts (using questionnaire driven interviews, usability testing with eye tracking and a survey) in the context of an emergency incident management system. The main contribution of this study is a validated set of knowledge visualisation criteria to guide knowledge transfer in incident management systems. / School of Computing / M. Sc. Computing