För att få en bild av hur elever i årskurs 8 förstår ord som används i biologiundervisningen undersöks ordförståelse av tio ord, både ämnesord och vardagsord. Undersökningen görs skriftligt, dels genom en självskattning av om eleven förstår ordet, dels en förklaring och en mening med ordet som eleven själv formulerar. Orden i undersökningen är anpassning, art, förebygga, konkurrera, kretslopp, nedbrytare, organism, resurs, symbios och variation Bland ämnesorden var de svåraste orden symbios och organism medan flera förklarade orden nedbrytare och kretslopp. Bland vardagsorden gav eleverna den vardagliga betydelsen av till exempel ordet anpassning. Flera elever missuppfattade ordet förebygga och det visar att det kan vara svårt som lärare att förutse vilka ord som är svåra för eleverna, det är inte bara krångliga ämnesord utan även förståelsen för vardagsord kan se olika ut i olika grupper och förändras över tid.

Syfte Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med och bemöter elever som är i behov av särskilt stöd. Frågeställningar: Hur arbetar idrottslärare med elever behov av särskilt stöd i ämnet idrott och hälsa? Vilka dilemman kan uppstå vid undervisning av elever som är i behov av särskilt stöd? Metod Den metod som valts för att genomföra studien var att intervjua sex idrottslärare som jobbar på olika skolor. Intervjuerna genomfördes enskilt med varje lärare samt spelades in på telefon. Studiens frågeställningar är direkt kopplade till vad lärarna i idrott och hälsa anser och tänker kring de svårigheter som kan finnas i arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd. Resultat Resultaten visar att idrottslärarna inte har förutsättningar att kunna organisera den bästa undervisningsformen för sina elever. Idrottslärarna uttrycker önskan att kunna ha special undervisning för elever med behov av särskilt stöd. Lärarna är medvetna om att det finns elever som behöver extra stöd och de försöker anpassa undervisningen efter alla de omständigheter som kan förekomma under undervisningens gång och början. Elever som är i behov av särskilt stöd har inte den nödvändiga förmågan att koncentrera sig. Slutsats Resultaten visar att det finns hinder och ett svagt intresse för barn med behov av särskilt stöd i ämnet idrott och hälsa. Rektorerna har det yttersta ansvaret att organisera och skapa de bästa möjligheterna för lärare och elever som är i behov av särskilt stöd.  Skolorna ska se till att forma en likvärdig skolform för alla barn, inklusive barn i behov av särskilt stöd. / Purpose The purpose of the study is to examine how teachers of physical education and health work deal with pupils who are in need of special support. Issues: • How do the teachers work with regard to special needs in physical education in their school? • What dilemmas may arise during the teaching of students with special needs? Method The method selected for the study was to conduct interviews with six teachers in physical education who work at different schools. The interviews were conducted individually with each teacher and were recorded on the phone. The study's issues were directly related to what teachers think about the difficulties that may arise with regard to pupils with special needs in physical education. Results The results indicate that the teachers do not have the conditions to organize the best form of education for their students. The teachers wished that they could have access to specialized education for students with special needs. The Teachers are aware that there are students who are in need of extra support. In spite of lack in adequate organization they try to adapt their teaching to any event that may occur during the teaching time and start. Students who are in need of special support do not have the ability to concentrate and the teaching environment does not affect them in a positive sense. Conclusion The results indicate that there are obstacles and little interest for children in need of special support in physical education. Principals have the ultimate responsibility to organize and create the best opportunities for teachers and students who need special support. Schools should ensure to form a similar type of schooling for all children, including for children in need of special support. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2014</p>

Syftet med uppsatsen är att se hur huvudkaraktärernas genus framställs och därmed bidra till diskussionen om bilderböckernas reproduktion av genus i samhället. Vi har genomfört en historisk jämförelse för att se vilken förändring som har skett med tanke på införandet av genus som begrepp samt feminismens utveckling i Sverige. Vi har använt oss av kvalitativ textanalys som metod. Vi har kritiskt granskat utvalda bilderböcker ur ett genusperspektiv och gjort en historik jämförelse. Böckerna vi har analyserat består av tio frekvent utlånade böcker. Fem böcker utgivna före 1985 samt fem böcker utgivna 2010 eller senare. Till hjälp vid analyserna har vi använt en av oss utökad version av Nikolajevas abstrakta schema över manliga och kvinnliga egenskaper. Begreppen i utökningen har vi hämtat i annan litteratur. Resultatet är uppdelat i två tidperioder. Vi har först analyserat de tidigare utgivna böckerna. Resultatet av dessa analyser visar att böckerna främst är normbekräftande, med några normbrytande undantag. Resultatet av analyserna av de senare utgivna böckerna visar på liknande tendenser. Normerna bryts oftare gällande huvudkaraktärernas egenskaper än deras attribut i de båda tidsnedlagen. Detta innebär att vår undersökning inte visar någon större förändring över tid.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur en varierad svenskundervisningkan planeras och genomföras. Styrdokumenten betonar vikten av att eleverna får arbetavarierat, med syfte att öka lärandet och lärarens möjligheter att tillgodose elevernasolika behov. I studien har vi observerat fyra klasser för att undersöka variationen avarbetsmetoder och arbetssätt som eleverna får möta. Därefter har klasslärarna intervjuatsför att en djupare förståelse för hur de tänker kring sin undervisning. Resultatet visadeatt undervisningen kan vara varierad både vad gäller arbetssätt och arbetsmetoder. Bådadessa variationer krävs för att undervisningen ska vara dialogisk. Hur kan då en varieradundervisning organiseras? Studien visar att de klasser som har den mest varieradeundervisningen har arbetat med ett tema eller storyline. Dessa metoder har resulterat iett varierat arbete både utifrån arbetssätt och arbetsformer. Tema eller storyline bidrogtill att eleverna fick möta ett klassrumsklimat som var mer dialogiskt än monologiskt.

Syftet med denna studie är att analysera genusperspektivet i fem utvalda barnböcker om monster och spöken där skildringen av kön inte alltid är uppenbar. För att kunna besvara syftet har några frågeställningar formats: På vilket sätt uttrycks kön hos monster och spöken i de utvalda barnböckerna? Hur framställs bildernas färg och form ur ett genusperspektiv? Hur framställs texten ur ett genusperspektiv? Jag har använt mig av en kvalitativ bildanalys som metod och de teoretiska utgångspunkterna är genusperspektiv och sociokulturellt perspektiv. Litteraturen som har granskats är de fem barnböckerna Monsterbesök, Ingrid och Ivar letar spöken, Monster finns faktiskt! Eller?, Bravo bli modig och Lilla spöket Laban.Resultatet av studien visar att kön framgår i alla granskade barnböcker trots att skildringen av kön inte behöver vara uppenbar. Monstrens och spökenas utseenden och attribut är i de flesta böckerna könstypiska och i vissa fall förstärks detta med hjälp av uttryck som rörelser, miner och kroppsspråk. Den skrivna texten tar upp beskrivande pronomen och namn som även de är lätta att koppla till ett visst kön.

Problemlösningslektioner innehåller i regel en avslutande helklassdiskussion. Att leda en sådan diskussion ställer höga krav på läraren i att föra diskussionen framåt på ett sätt som gynnar elevernas lärande och inte underminerar deras tankegångar. Ett sätt att underlätta planeringen av lektionen och diskussionen kan vara lärarhandledningar för specifika problem. När lärarhandledningar utformas tar de oftast inte hänsyn till lärarens behov och används därför sällan fullt ut i praktiken. För att handledningen ska användas och fylla sitt syfte behöver lärares upplevelser tas med i beräkning när de utformas. Den här fallstudien syftar till att ta reda på fyra lärares upplevelser av att leda en matematisk helklassdiskussion med hjälp av en problemspecifik lärarhandledning. Data samlades in via intervjuer och observationer. Intervjuerna transkriberades och analyserades. Lärarna fann konkretiseringen av lärarhandledningen som stödjande. Det som de ville ha ytterligare stöd i var fler typer av frågor att ställa till eleverna under diskussionen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur fyra lärare i årskurs F – 3 använder högläsning i sin undervisning samt vilket syfte dessa lärare har med högläsning. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att lärarna i studien har flera syften med att använda högläsning i klassrummet. Resultatet visar även att aktiviteter kopplade till högläsning används på olika sätt. Slutsatsen vi kan dra är att syftet med högläsning varierar och att samtliga lärare som deltog i studien använder aktiviteter i samband med högläsning.

I dagens svenska skolor ökar andelen flerspråkiga elever. Det är därför betydelsefullt att lärare i grundskolan är medvetna om hur de på ett effektivt sätt kan arbeta för att främja språk- och kunskapsutvecklingen för de flerspråkiga eleverna. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur verksamma lärare kan arbeta i grundskolan för att främja språkutvecklingen för flerspråkiga elever i sin undervisning. Fyra klasslärare och två modersmålslärare har intervjuats och med hjälp av följande frågor har syftet besvarats: Hur anpassas eller utformas undervisningen för andraspråkselever av lärare i klassrummet? Vilka pedagogiska hänsyn tar klass- och modersmålslärare konsideration till i undervisningen för andraspråkselever?  Hur ser den praktiska samverkan mellan klass- och modersmålslärare ut för att främja andraspråkselevers språkutveckling? Resultaten visar att ett starkt modersmål är betydelsefullt vid inlärningen av ett andraspråk, samt att samverkan mellan klass- och modersmålslärare bör förbättras. Slutligen har både lärares och omgivningens förhållningssätt en avgörande faktor för flerspråkiga elevers inlärning. / The number of bilingual students is increasing in today’s Swedish schools. Therefore, it is of importance that elementary school teachers are aware of how they can support bilingual students learning in an effective way. The aim of this study is to increase awareness in how active teachers, in elementary schools could work to develop bilingual students’ linguistic skills. Four classroom teachers, and two language teachers were interviewed with the following questions in mind: In what way is education for bilingual students adjusted or designed by teachers in the classroom? What educational accounts do class teachers and language teachers consider when teaching bilingual students? How is the practical interaction between class teachers and language teachers to develop bilingual students’ language development? The results show that a well-developed first language is crucial when learning a second language. Further on, findings suggest that an increased interaction between class teachers and language teachers should exist. Additionally, both teachers and the environment’s approach to being bilingual are important factors for bilingual students’ language development.

En skolgång med bra kvalitet, oavsett om du har en diagnos som påverkar skolgången eller inte, är en viktig skyddsfaktor i livet. Elevernas olika förutsättningar påverkar arbetet i skolan och en diagnos från en medicinsk expert har ofta en större tyngd i samhället (och skolan) än en pedagogisk. Den här studien syftade till att undersöka vilka rekommendationer som gavs från medicinska experter till lärare, som arbetade i grundskolan, i samband med utredningar av elever, undersöka hur dessa formulerades i skrift samt hur rekommendationerna kan förstås i förhållande till skolans förutsättningar och författningar. Det var en kvalitativ studie, med tematisk analys, där rekommendationerna från medicinska experter samlades in från totalt 18 utredningar. Resultatet omfattade en stor mängd rekommendationer som tematiserades som individorienterade rekommendationer, skolans hela värld, miljö, språk, skolan och hemmet, åtgärder utanför skolan samt integrerade påståenden och/eller beskrivningar. Studien belyste de rekommendationer som eleverna fått, vilka formuleringar (val av uttryck) som fanns i dessa rekommendationer samt möjligheter och svårigheter som dessa rekommendationer kunde skapa i skolans verksamhet och i förhållande till de författningar som skolan måste rätta sig efter. De ordval och formuleringar som de medicinska experterna använde lämnade ett stort tolkningsutrymme. Rekommendationerna kunde vara komplicerade att tolka men kan samtidigt vara en tillgång för lärare att använda i sin undervisning. En implikation var att rekommendationerna tillsammans blir ett pedagogiskt upplägg till lärare, vilket kan skapa en situation där elever med diagnos tilldelas så mycket tid och uppmärksamhet från läraren att elever utan går miste om värdefull undervisningstid. Studien var viktig då den fokuserade på ett outforskat område och den kan vara av relevans för de professioner som berörs av dessa rekommendationer eller samarbetar omkring elever som diagnostiseras.

Syftet med vår studie var att få mer kunskap om hur lärarna arbetar med utformandet av de lokaler de har till sitt förfogande på fritidshemmet. Vi undersökte hur lärarna arbetade med att utforma den fysiska inomhusmiljön så den bidrar till elevernas lärande och relationsskapande. Våra frågeställningar var följande: Hur arbetar legitimerade lärare i fritidshem med den fysiska inomhusmiljön med utgångspunkt i didaktiken? Hur utformar lärarna i fritidshem den fysiska miljön så den bidrar till elevernas lärande och relationsskapande? Hur beskriver lärarna att miljön påverkar deras pedagogiska planering?  Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har gjort personliga intervjuer med fyra legitimerade lärare mot fritidshem. Efter intervjuerna har svaren transkriberats och kategoriserats. När kategoriseringen var klar kunde vi uppnå ett resultat. Empirin har visat att fritidshemmen delar lokal med skolans verksamhet, vilket gör det svårt att forma den fysiska inomhusmiljön så den bidrar till elevernas lärande och relationsskapande. Planeringstiden används i första hand till att planera verksamheten, men de didaktiska frågorna finns med i tankarna. Sammanfattningsvis menar lärarna att det är svårt att forma klassrumsmiljön efter fritidsverksamheten, då de måste plocka iordning efter sig till dagen efter.