Specialpedagogen antar en professionell roll i den svenska skolan. Rollen är teoretiskt betingad av omgivande medarbetare och bestäms av pedagogiska aktiviteter som specialundervisande-, handledande-, dokumenterande-, skolutvecklande- och hälsofrämjande aktiviteter. Rollteori och empirisk forskning visar att roller påverkar prestationer. I skolan är elevprestationer och pedagogiska prestationer centrala för att förstå den miljö som specialpedagoger verkar i. Den här uppsatsen har utifrån tidigare studier skapat en unik konceptualisering med flervariabelsmått som mäter roller definierade efter specialpedagogiska aktiviteter och även flervariabelsmått på prestationer. För att följa upp konceptualiseringen gjordes en pilotstudie och enkäten reviderades. Enkätens giltighet testades sedan på 132 pedagoger i en medelstor kommun där samtliga yrkesgrupper som omger en specialpedagog ingick. Resultaten visar att specialpedagogens roll är unik och uppfyller olika syften beroende på vilken prestation rollen riktas emot. Vi ser till exempel att specialpedagogiska aktiviteter som specialundervisning, handledning och skolutveckling är viktiga för elevens prestation. Vi ser att dokumentation, skolutveckling och elevhälsofrämjande aktiviteter har en statistiskt signifikant påverkan på den pedagogiska prestationen. Eftersom konceptualiseringen är en första mätning som visar hur konkreta praktiska specialpedagogiska professionella aktiviteter påverkar prestation tror vi att studien inte bara kan inspirera fortsatt forskning inom området utan även kunna användas för skolutveckling som stöder arbetsbeskrivningar och organisation av det pedagogiska arbetet. / Special educators needs coordinator enter a professional role in Swedish schools, which is theoretically conditioned by other colleagues and which is determined by educational activities such as teaching, supervision, documentation, school development and health promoting activities. Role theory and empirical research show that roles affect performance in various ways. At school, student performance and pedagogical performance are key performance measures to understand the environment in which special educators operate. Based on previous studies, this thesis proposes a unique conceptualization with multivariate measures that target roles defined by pedagogical activities and multivariate measures of performance. To follow up the conceptualization, a pilot study was conducted, and the questionnaire was revised. The applicability of the questionnaire was finally tested on 132 educators in a medium-sized municipality where all occupational groups surrounding a special educator were included. The results show that the role of the special educator is unique and fulfills different purposes depending on what performance the role is directed at. For example, we see that special educational roles such as teaching, supervision and school development are important for the student's performance. Furthermore, we see that documentation, school development and student health promotion activities have a statistically significant impact on the pedagogical performance. Since this is a first attempt to uniquely conceptualize how concrete practical pedagogical professional activities affect performance, we believe that the study can not only inspire continued research in the field, but also supports job descriptions and organization of the pedagogical work pursued by leaders of a school.

Syftet med den här studien är att bidra till kunskapsutvecklingen rörande undervisningens pedagogiska förutsättningar vad gäller nyanlända elever i grundsärskolan.   De senaste åren har ett flertal nyanlända elever mottagits i den svenska grundsärskolan. Undervisning av tvåspråkiga elever med utvecklingsstörning ställer höga krav på lärarna då inte bara funktionsvariationerna kräver specialpedagogisk kompetens utan även språkförbistringar ska överbryggas. För att undersöka hur grundsärskolelärare som undervisar nyanlända elever beskriver detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med fem lärare. Deras svar har sedan analyserats med hjälp av Bronfenbrenners (1979) ekologiska systemteori.   Studien innehåller även en forskningsöversikt med både nationell och internationell forskning och då framförallt forskningsresultat utifrån tvåspråkiga elever i behov av särskilt stöd. Forskningen visar att tillgång till modersmålsundervisning är en viktig del i tvåspråkiga elevers språkutveckling, både vad gäller modersmålsutvecklingen och andraspråksutvecklingen. Forskningen påvisar även vikten av att frekvent utsättas för båda språken och då helst med tillgång till språkstöd på både modersmålet och andraspråket för att i undervisningen få till en så optimal kunskapsutveckling som möjligt hos eleverna.   Studiens resultat visar att de intervjuade grundsärskolelärarna beskriver en fungerande kommunikation som den viktigaste ingrediensen i arbetet med nyanlända elever. För att lyckas med detta så använder sig lärarna ofta av olika tekniska och icke-tekniska kommunikationshjälpmedel. Vidare beskriver de en näst intill total brist på alla former av språkstöd för sina nyanlända elever. Modersmålsundervisning ges bara några elever tillgång till och då endast korta stunder. Studiehandledning saknades för alla elever och ingen av de intervjuade lärarna ansåg att de hade tillgång till språkstödjare i klassrummet.

Bakgrund: De senaste två åren har nya beslut tagits på nationell nivå som syftar till att ytterligare digitalisera svensk skola. Det innebär nya krav och förväntningar på såväl ledning som den enskilde läraren. För de naturorienterande ämnena innebär revideringen av läroplanen 2018 en ökad användning av digitala verktyg. Samtidigt som lärare förväntas utveckla elevernas digitala kompetens behöver undervisningen balanseras med verkliga upplevelser och praktiskt undersökande arbete. Hur det ska gå till och hur lärarna resonerar kring de digitala verktygens roll inom NO-undervisningen behöver studeras djupare. Forskning kring digitala verktyg i den svenska skolans naturorienterande ämnen för årskurs 4–6 är fortfarande begränsad. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur rektorer och NO-lärare resonerar kring att använda digitala verktyg i undervisningen för årskurs 4–6, samt vilka de största utmaningarnaär för att en lärare ska använda sig av digitala verktyg. Metod: Via telefon utfördes semistrukturerade intervjuer med elva NO-lärare och fem rektorer för att kunna identifiera såväl framgångsfaktorer som hinder. I intervjuerna fick respondenterna presentera sina tankar, erfarenheter, resonemang och upplevelser kring såväl digitaliseringen som den enskilda NO-undervisningen. Intervjuerna bearbetades via kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien identifierade sex dominerande uppfattningar vilka får konsekvenser för utvecklingen av en digitaliserad NO-undervisning. Uppfattningarna gäller vad digitalaverktyg kan och inte kan erbjuda, elevernas användning av digitala verktyg, organisatoriska aspekter samt att naturorienterande ämnen karakteriseras av praktiskt arbete. Uppfattningarna visar att det pågår förhandlingar kring synen på digitalisering, lärande och ansvarsfördelning.

Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida lärare upplevde att elevers koncentrationsförmåga förbättrades vid teoretiska genomgångar om de samtidigt fick ägna sig åt en enkel aktivitet i form av handarbete. Först genomfördes en mindre intervju med respondenterna, två lärare, kring nuläget vid teoretiska genomgångar. Deras elever erbjöds därefter möjligheten till nåltovning under alla teoretiska genomgångar under en fyraveckorsperiod. Respondenterna observerade och förde anteckningar över antal deltagare samt hur deras koncentrationsnivå påverkades under genomgångarna. Observationerna följdes upp med ytterligare en intervju med respondenterna. Fokus för denna var deras upplevelser och reflektioner kring hantverk som fokuserande sysselsättning vid teoretiska genomgångar. Resultatet visade att nåltovning kan fungera som hjälp med koncentrationen för vissa elever, de kunde återkoppla utan problem. Studien visar även på att man inte bör begränsa sig till endas en slags sysselsättning för händerna. Alla elever var inte intresserade av nåltovning, någon annan form av fingerarbete hade eventuellt kunnat tilltala dem mer.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vilka frågor som ställs i undervisningen i några klassrum i gymnasiesärskolan. Målsättningen var att se närmare på interaktionsprocesser mellan lärare och elever i några klassrum i gymnasiesärskolan. Vi fokuserade på vilka frågetyper som ställs i särskolans klassrum. I denna studie använde vi oss av två kvalitativa metoder, sex strukturerade observationer av första ordningen och sex semistrukturerade intervjuer. Studien genomfördes i två kommuner i mellersta Sverige. Teorier om interaktion och förutsättningar för goda samtal tas upp i studiens bakgrund. I studien var vi intresserade av det relationella perspektivet. Resultatet visade att de klart dominerande frågorna var de så kallade slutna frågeställningarna, 67% av de 479 frågor som ställdes av lärare och elever var av den karaktären det vill säga 321 frågor. Data samlades in under observation av sex lektioner. Ur analysen framkom att generellt låg frågorna och kommunikationsmönstret på en grundläggande nivå under lektionerna, det vill säga resonemanget i samtalen fördes inte vidare mellan lärare och elever. Under intervjuerna med lärarna påpekade de vikten av en strukturerad lektions planering och även att skapa goda relationer med eleverna för att nå framgång. Genom det relationella synsättet kunde man fånga upp elevernas intressen och därigenom använda dessa för att utveckla elevernas kunskaper och förmågor. När det gäller lärarnas medvetenhet om att ställa frågor uttryckte de att de anpassade frågorna efter vilken elev som fick frågan. De använde också frågor för att upprätthålla kommunikationen i klassrummet och att kontrollera elevernas kunskaper.

Idag ser lektionerna i matematikundervisningen liknande ut i många klassrum runt om i Sverige. Det har visat sig att eleverna under lektionerna ofta får arbeta enskilt i sin lärobok i matematik. Granskning av matematikundervisningen uppvisar att matematikläroboken dominerar undervisningen, vilket riskerar att eleverna till stor del får räkna rutinuppgifter. Vidare säger forskningen att problemlösning är något som gynnar eleverna lika mycket i matematikämnet som i vardagen. I detta arbete är syftet att ta reda på vad forskning säger om problemlösning inom matematiken. Frågeställningen lyder: Hur framställs undervisning i problemlösning i matematik för årskurs 1-3? För att kunna besvara frågeställningen genomfördes systematiska databassökningar och manuella sökningar. Källmaterialet analyserades sedan utifrån en kodningsprocess. Resultatet av forskningssammanställningen visar att med rätt verktyg och engagemang hos både lärare och elever kan eleverna utveckla sina kunskaper inom matematik. Problemlösning kan också ge eleverna möjlighet att samarbeta och dela med sig av sin kunskap både genom diskussion och praktiska övningar. En slutsats utifrån resultatet är genom att arbeta med problemlösning ges goda kunskaper i matematik. Flera faktorer framställs som viktiga i undervisningen. Vidare forskning skulle kunna innebära att undersöka hur läraren kan arbeta med problemlösning tillsammans med elever i svårigheter i matematiken.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur och varför sex verksamma lärare i årskurs 2 tillämpar högläsning i undervisningen. Studien utgörs av en kvalitativ ansats och tolkas ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på vikten av att arbeta med högläsning i undervisningen då det gynnar språkutvecklingen. Resultatet visar även att högläsning tillämpas i undervisningen för att eleverna ska ges möjlighet till avkoppling. Hur de tillfrågade lärarna väljer att arbeta med en färdigläst bok varierar men det vanligaste förekommande är att eleverna får i uppgift att sammanfatta boken i form av samtal eller en skrivuppgift. Det framkommer dock att efterarbete med en färdigläst bok inte alltid sker, främst på grund av tidsbrist. Slutsatsen är att de tillfrågade lärarna är medvetna om högläsningens positiva påverkan för elevernas kunskapsutveckling. Trots detta upplevs högläsning inte tillämpas i tillräcklig omfattning. Vi kan vidare genom denna studie konstatera att följden av att högläsning vanligen inte är schemalagt är att det ofta bortprioriteras i undervisningen.

Syftet med denna studie är att synliggöra på vilka sätt förskollärare arbetar med musik mot yngre barn i åldrarna 1–3 år samt hur förskollärarna ser på musikalitet i arbetet med barnen. De frågeställningarna som vi har besvarat för att uppnå syftet är: På vilka sätt arbetar förskollärarna mot de yngre åldrarna (1–3 år) med musik? Och hur beskriver förskollärarna betydelsen av att vara musikalisk i användandet av musik? Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer. Förskollärarna valdes ur ett bekvämlighetsurval där någon av oss haft kontakt med deltagaren tidigare. Datainsamlingen är analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på redskap och den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att förskollärarna använder musiken på många sätt i utbildningen, de använder den bland annat spontant men även i planerade situationer i undervisningen. I det sociokulturella perspektivet talas det om redskap, förskollärarna använder sig av instrument, sång och rörelse och de förklarar att dessa kan vara redskap för bland annat språkutveckling och utvecklingen av barnens motorik. Förskollärarnas syn på musikalitet i arbetet med barnen är att man inte behöver vara musikalisk, så länge glädje visas inför att utöva musik tillsammans med barnen.

Eleverna i grundsärskolan bedöms efter kunskapskraven i Lgr 11 och i de fall elev eller vårdnadshavare begär det ska betyg sättas. Lärarna ska på ett likvärdigt sätt bedöma elevens kunskaper och förmågor oavsett var i landet eleven bor. Kunskapskraven innehåller några nyckelbegrepp som tydliggör vad som skiljer kunskapskraven från varandra på de olika betygsstegen. Skolverket menar att en samsyn kring förståelsen av nyckelbegreppen måste framarbetas på respektive skola.   Den här fenomenografiskt inspirerade studien belyser variationer kring hur några lärare uppfattar nyckelbegreppen och hur lärarna kopplar ihop begreppen med den enskilde eleven. Nyckelbegreppen som behandlas i detta arbete är medverka, delvis fungerande och välfungerande. Studien visar också på hur lärarna känner sig i tolkningen av begreppen och resonemang förs kring bedömningars reliabilitet ur ett likvärdighetsperspektiv. Studien bygger på intervjuer av sju lärare som arbetar inom grundsärskolan.   Forskning visar på att bedömningars kvalitet ur ett likvärdighetsperspektiv minskar om tolkningar av läroplan och just kunskapskraven skiljer sig från varandra. Inom bedömningsarbetet finns idag ett visst stöd för lärarna i grundskolan i form av bedömningsanvisningar, bedömningsstöd och nationella prov. Det finns ett fortsatt behov av stödmaterial ute på skolorna.   Studiens resultat visar på att lärarna uppfattar begreppen med variation utifrån lärarnas krav på kunskap och elevernas behov av stöd. Några av lärarna tar hänsyn till elevernas individuella förutsättningar i bedömningen av elevens kunskaper och förmågor samtidigt som andra inte gör det. Största delen av lärarna känner sig osäkra i förståelsen av begreppen och uttrycker ett behov av att få kännedom kring hur lärare på andra skolor tänker. Ur ett likvärdighetsperspektiv blir reliabiliteten i bedömningar låg som en följd av varierade uppfattningar av begreppen.

This essay studies if democratic values are mediated as prescribed by the curriculum for upper secondary schools. The objects of analysis are the sections dealing with democracy in textbooks for social science. The purpose of this essay is to see if textbooks mediate democratic values ​​as prescribed by the curriculum. This is of interest because there is no consensus on the concept of democracy. The reason why precisely social science textbooks have been analyzed is because social science includes education about democracy. Therefore, should democracy and democratic values have a given space. The general research question is: Is there a discrepancy between what the curriculum for upper secondary school prescribes democratic values and what democratic values are presented or articulated in textbooks for social science, and how and why is there a discrepancy if such is the case? The study has been done by analyzing three textbooks to get good validity. To get answers on whether democratic values, prescribed by the curriculum, ​​are mediated in the textbooks, an understanding of how democratic values can be defined. This by coding the curriculum. The coding is based on discourse theory and the thesis that there is discrepancy between the textbooks and the curriculum regarding democratic values. The textbooks have been analyzed by using qualitative content analysis where the manifest and latent contents have been analyzed. The result was that the examined sections of the textbooks are not completely met by democratic values. This is due to the fact democratic values ​​have a small space in relation to the scope of the sections. None of the textbooks convey all democratic values ​​according to this study's coding results. The reason is that democratic values ​​are presented abstractly in the curriculum. The second reason is that the discourse on the concept of democracy does not have a consensus. / Denna studie undersöker om demokratiska värden förmedlas i läroböcker för samhällskunskap som läroplanen för gymnasiet förskriver. Det är de avsnitt som behandlar demokrati i läroböckerna som analyseras. Syftet med studien är att se om läroböcker förmedlar demokratiska värden så som läroplanen för gymnasiet föreskriver. Detta är intressant för att det inte råder konsensus om demokratibegreppet. Anledningen till att det är just läroböcker för samhällskunskap som analyseras är för att lärande om demokrati ingår i samhällskunskap, därför borde demokrati och demokratiska värden ha en given plats. Den övergripande forskningsfrågan är: Föreligger det en diskrepans mellan vad läroplanen för gymnasiet föreskriver demokratiska värden och vilka demokrativärden som framställs eller artikuleras i läroböcker för samhällskunskap, samt hur och varför föreligger det en diskrepans om sådan är fallet? Studien har baserats på att analysera tre läroböcker för att nå god validitet. För att få svar på om demokratiska värden, föreskrivna av läroplanen, förmedlas i läroböckerna så måste demokratiska värden definieras. Detta har gjorts genom kodning av läroplanen. Kodningen är baserad på diskursteori och tesen är att det kan finnas en diskrepans mellan läroböckerna och läroplanen gällande demokratiska värden. Läroböckerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys där det manifesta och latenta innehållet har studerats. Slutsatserna blev att de undersökta läroböckerna inte genomsyras av demokratiska värden. Detta för att demokratiska värden får lite utrymme i relation till avsnittens omfång. Två av de tre undersökta läroböckerna förmedlar demokratiska värden i större utsträckning. Ingen av läroböckerna förmedlar samtliga demokratiska värden efter studiens kodningsresultat. Anledningen till detta kan vara att demokratiska värden förmedlas abstrakt i läroplanen och att det inte råder konsensus om demokratibegreppet.     Nyckelord: demokrati, värderingar