<p>Syftet med uppsatsen är att studera hur barn i en naturförskola leker med naturmaterial. Vi frågar även vilka lekmöjligheter som naturen erbjuder och hur barnen använder naturens material. Dessa frågor studeras utifrån ett genusperspektiv. I studien tar vi även del av pedagogernas uppfattningar om barnens lek på naturförskolan med fokus på genusperspektivet. Den metod som ligger till grund för resultatet är observationer av hur barnen i en naturförskola leker med naturmaterial, samt intervjuer av de två pedagoger som har hand om uteverksamheten på naturförskolan. Studien visar att barnen använder naturens material i sin lek, med fantasin kan barnen förvandla naturmaterialet till bland annat korv, ved, hundben och kattmat. Studien visar även att det enda som kan stoppa barnen, är deras fantasi. Och att både flickor och pojkar leker tillsammans.</p>

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram några barns egna tankar om lek och vänskap och undersöka vad dessa värderingar och konkreta handlingar kan säga om a) skillnader och likheter över kulturgränser, b) hur barnen upplever och påverkar maktfördelningen genom leken och genom sina kamratrelationer samt c) vad gruppfördelning, rollfördelning och val av lekkamrater kan säga om tillhörighet och gruppens inneboende genusrelationer. Studien är komparativ och gäller barn i Sverige och Brasilien. Genom en kvalitativ processorienterad metod har observationer kompletterats av deltagande observation, gruppsamtal samt enskilda samtal. Det empiriska materialet utgörs av loggboksanteckningar och bandade samtal. Totalt tolv enskilda samtal har bandats, vilket omfattar tre pojkar och tre flickor från respektive land. Studien vilar på en kombination av teoretiska och begreppsmässiga influenser. Foucaults diskursteori samt barndomsdiskurser ramar in förståelsen av lek. För analysen av barnens grupplek har även genusteorier använts. Hermeneutiska teorier samt barnperspektiv är ytterligare teoretiska influenser i studien. Etiska frågor kring metod och samtal med barn har beaktats. Av analyserna framgår att regellekar dominerade barnens lekval i bägge kulturer. Det framgår att barn i Trancoso lekte i större och mer åldersintegrerade grupper till skillnad från Göteborgsbarnen som föredrog lek i parrelationer, vilket ofta medförde en relationsproblematik utan motsvarighet i Trancoso. Klassaspekten och materiella tillgångar spelade en viktig roll för de brasilianska barnen och kom att påverka upplevelsen av tillhörighet i förhållande till lek och vänskapsrelationer. Olika former av maktstrukturer påverkade och organiserade barnens lek. Dels bestod dessa maktstrukturer av omgivande vuxnas kommentarer kring leken, men även av förhandlingar, bestraffningar samt inkludering och exkludering av lekkamrater i givna lekgrupper. Även genusaspekten visade sig ha en organisatorisk funktion i barnens lek.

Syftet med uppsatsen är att studera hur barn i en naturförskola leker med naturmaterial. Vi frågar även vilka lekmöjligheter som naturen erbjuder och hur barnen använder naturens material. Dessa frågor studeras utifrån ett genusperspektiv. I studien tar vi även del av pedagogernas uppfattningar om barnens lek på naturförskolan med fokus på genusperspektivet. Den metod som ligger till grund för resultatet är observationer av hur barnen i en naturförskola leker med naturmaterial, samt intervjuer av de två pedagoger som har hand om uteverksamheten på naturförskolan. Studien visar att barnen använder naturens material i sin lek, med fantasin kan barnen förvandla naturmaterialet till bland annat korv, ved, hundben och kattmat. Studien visar även att det enda som kan stoppa barnen, är deras fantasi. Och att både flickor och pojkar leker tillsammans.

Rapporten redovisar en kvalitativ studie med intervju som metod. Studiens syfte var att fördjupa kunskapen om hur uteverksamheten bedrivs i den samtida förskolan. I studien har fem pedagoger besvarat frågor om hur de använder förskolegården, vilket lärande de uppfattar sker hos förskolebarnen utomhus och hur de uppfattar att utomhuspedagogik. Resultatet visar att förskolor vistas utomhus dagligen i varierade miljöer och att skogen framställs som en lärande miljö. Vidare framställs att grov- och finmotorik utmanas i utomhusmiljön samt barnens förmåga att socialisera med andra. Både de yngre och äldre barngruppernas utevistelse består av utelekar. Utöver detta lyfts att medforskande förhållning-sätt är viktigt gällande lärande utomhus som även en del av resultatet. Resultatet visar att pedagogerna säger att de använder utomhuspedagogik genom att plocka in material, använda skogen som lärande miljö och skapar utomhusteman. Utforskandet av närmiljön är ytterligare ett sätt de använder utomhuspedagogik på. Utomhuspedagogik praktiseras i samtiden, enligt de fem pedagogerna. Den kan ses som en del av förskolans utevistelse och barn lär av att vistas utomhus.

Titel: Ska vi leka Pokémon eller ska vi hoppa i lövhögar?Författare: Martina Blom och Martina OlssonStudien belyser problemen kring den fria uteleken på förskolan. Den fria utelekenssyfte och innehåll kan variera stort beroende på vilken förskola som betraktas.antagande som görs i denna studie är att personalen på förskolorna har olikautevistelsens betydelse och att gårdarnas miljö ser annorlunda ut.Syftet med studien var att ta reda på om det fanns några skillnader/likheterbarns fria utelek på en traditionell förskola och på en I Ur och Skur förskola.undersöktes vilka lekar barnen på de två förskolorna lekte och var inspirationenlekarna kom ifrån. Studien tar även upp huruvida barnens fria utelek skiljer sig beroendepå om barnen har tillgång till leksaker eller naturmaterial i sin lek, samt vilkaleksakerna/naturmaterialet fick. Vilka roller pojkar respektive flickor tog i den friaär något annat som studeras i undersökningen.De som deltagit i undersökningen var fyra förskollärare, två från respektivesamt sammanlagt 31 barn. Empirin till studien fick vi fram genom observationerbarnen samt genom intervjuer med de fyra förskollärarna.Resultatet i undersökningen blev att det inte skiljde sig så mycket i barnen friamellan de två förskolorna. Det som skiljde sig var att på den traditionella förskolanbarnen många lekar som var inspirerade av massmedia t.ex. Pokémon och Scooby-medan barnen på I Ur och Skur förskolan sällan lekte sådana lekar. Derasinspirerades främst av miljön runtomkring dem, t.ex. lekar med löv och lekar därklättrade i träd. På båda förskolorna förekom det att barnen omvandladeleksaker/naturmaterial så att de bättre skulle passa in i deras lekar. Det varleksaker som barnen på den traditionella förskolan omvandlade. Däremotnaturmaterial som barnen på I Ur och Skur förskolan oftast omvandlade.

Syftet med studien är att studera hur pedagoger tar vara på barns utelekar för att utveckla deras kunskaper och hur detta påverkar barnets lärande och utveckling. Tidigare forskning betonar vikten av vuxnas närvaro i barns lekar eftersom det har positiva konsekvenser för barns lärande och utveckling. Att ta barns lekar på allvar och med försiktighet är också en viktigt aspekt för barns lärande och utveckling. Den teori som använts i arbetet är Lev Vygotskijs sociokulturella teori samt begrepp: den närmaste utvecklingszonen och imitation. För att närmare förklara hur den närmaste utvecklingszonen fungerar i praktiken, används det också ett av Jerome Bruners begrepp: scaffolding (stöttning/stötta). Metoderna som använts i studien är passiva observationer med fältanteckningar vid två olika förskolor samt kvalitativa intervjuer med tre pedagoger. Resultaten visar att pedagogerna har olika syn på barns lekar, vilket påverkar deras förhållningssätt vid utomhusvistelser. Studien visar att barn leker mer varierande lekar och i större grupper med pedagogernas närvaro. Detta gynnar samspelet mellan barn - barn och barn - vuxen.

The aim of my study has been to investigate, based on the children’s perceptions, what obstacles and opportunities they encounter in the outdoor play at the leisure home, which affects their playing habits. I interviewed eighteen children during four interview sessions at a school in Stockholm, Sweden about their outdoor play habits at the leisure home. To investigate this, I have used affordance theory, which is linked to the physical environment and the social environment. Affordance is about what meaningful offers an individual perceives in an environment and its material. The results showed that the children seem to be in a dangerous world according to the staff who set restrictive rules to protect them. The schoolyard, which should be a safe place in the other hand can contain several dangers that I have identified. The danger here are about the various factors that affected the children’s opportunities for physical activity. Previous research shows this fear of exposing children to risks is common in today’s society, it also shows how children’s opportunities for physical activity are diminishing.