I Sverige finns det många utländska akademiker som varken jobbar inom det dom är utbildade till i sitt hemland eller arbetade med i sitt hemland. Anledningen till att de utländska akademikerna inte jobbar inom sitt yrke beror på att de upplever olika hinder i samhället, från myndigheter men också från sina nätverk och kontakter när de ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Denna studie har som syfte att undersöka vilka dessa hinder är och redogöras utifrån fem olika analysenheter; utbildning och kompetens, svenska språket, arbete och praktik, relationen till och med myndigheter och slutligen nätverk och kontakter. Denna studie kommer också att redogöra för hur akademikerna gått förbi dessa hinder för att etablera sig snabbare på den svenska arbetsmarknaden. Analysenheterna kommer att analyseras utifrån analysverktygen implementering, styrning (governance) och ansvarsutkrävande.   Några slutsatser är bland annat att de utländska akademikerna inte får sina utbildningar från hemlandet fullt godkända så de tvingas antingen läsa om utbildningen eller delar av den, det svenska språket är mycket central del vid jobbsökning där studierna visar att de som bryter på svenska har det svårare att etableras på den svenska arbetsmarknaden. Relationen med och till myndigheter är positiv och negativ beroende på vem man frågar; de som fått bra stöd från Arbetsförmedlingen är positiva medan de som inte fått bra stöd från Arbetsförmedlingen är negativa. Slutligen ses även nätverk och kontakter som mycket viktiga eftersom för de utländska akademikerna handlar det främst om vilka nätverk de ingår och vilka kontakter man har; för mycket kontakt och hjälp från sina landsmän leder till lägre kvalificerat arbete med lägre lön, medan svenska kontakter är svårare att skapa och behålla.

Denna studie har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med syftet att utföra en diskursanalys på hur deltagare och anställda talar om projektet Korta vägen i Uppsala. Korta vägen är ett arbetsmarknadspolitiskt projekt som syftar till att få ut utländska akademiker i arbetslivet.Våra informanter bestod av anställda inom projektet samt deltagare som nyligen fullgjort sin utbildning i Korta vägen. Frågeställningarna har varit hur deltagare och anställda talar om projektet och vilka diskurser som används och reproduceras via talet. I vårt resultat redogör vi för åtta olika diskurser som vi har kunnat urskilja utifrån vårt empiriska material. Diskurserna berör kultur, språk, nätverk, pedagogik, samhällsekonomi, praktik samt terapeutiska relationer. Resultatet visar även hur majoriteten av diskurserna går att koppla till svenskhet samt vilken betydelse svenskhet har för människors möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. Slutligen problematiserar vi hur en exkludering på den svenska arbetsmarknaden finns inbäddad i vår samhällsstruktur, och hur vi omedvetet upprätthåller och reproducerar denna. Problematiseringen har gjorts med diskursanalytiska teorier av Foucault, Derrida och Berger och Luckmann. / This study was conducted using qualitative interviews and had the aim to conduct a discourse analysis of how students and employees talk about the project Korta vägen (the short path) in Uppsala. Korta vägen is a labor market project that aims to get foreign graduates into the labor market. Our interview subjects were employees working with the project and participants who had recently completed their training in Korta vägen. The questions have been how particapants and employees talk about the project and how discourses through speech can be distinguished. In our result we present eight different discourses that we have been able to extract from our empirical material. The discourses deals with the subjects culture, language, networking, pedagogy, socioeconomics, practice and therapeutical relations. The results also show how the majority of the discourses have been able to be connected to swedishness and also what significance swedishness has on people's opportunities on the swedish labor market. Finally we problematized how exclusion in the Swedish labor market is embedded in our social structure and how we unawarely sustain and reproduce this exclusion. This has been done with the help of discourse analysis-theories by Foucault, Derrida, Berger and Luckmann.

Research shows that non-european academics are discriminated in the labor market. The purpose of this study is to examine non- European academics narratives about their Job search process. By applying an intersectional approach, this study aims to demonstrate how the interplay of different aspects such as gender, class and etnicity shape the interviewees experience in swedish labour market. A postcolonial perspective is applied in order to contribute to deeper understanding of the discriminating structures that the interviewees deal with.The analysis shows that colonial conceptions are embedded in the validation system and institutions such as employment service. This mechanism affects the interviewees negatively in their Job search process. The result shows that they had their degrees degraded and advisers and employers had doubted their competence. This has placed the interviewees in a working-class experience with strenuous jobs resulting in poor health. The informants use strategies to challenge power but feel that they who are in power positions do not listen to them.

Utländska vuxna akademiker råkar ofta ut för stora utmaningar med att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka utländska vuxna akademikers upplevelser och erfarenheter av den svenska arbetsmarknaden. Dessutom vill vi visa vilka svårigheter och utmaningar som bidrar till att utländska vuxna akademiker inte arbetar inom de yrkesområden som de är utbildade till. Undersökningen utgick utifrån en kvalitativ studie och data samlades in via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fem invandrare, där merparten var flyktinginvandrare från länder utanför Europa. Studien kunde utkristallisera två huvudteman. Det första temat: hinder för att komma in på arbetsmarknaden med underrubrikerna validering och komplettering av utländsk utbildning, kompetens- och arbetslivserfarenhet, språkkunskaper, sociala nätverk och det andra tema: upplevelser av diskriminering på grund av arbetsgivarens fördomar. I resultatet presenterades olika faktorer som våra informanter upplever bidra till svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. De huvudsakliga hinder intervjupersoner identifierade var att få utländska utbildningen verifierad av svenska myndigheter, arbetslivserfarenhet samt upplevelser av diskriminering på grund av arbetsgivarens fördomar. Informanterna uttryckte bland annat att socialt nätverk är viktiga förutsättningar för att få tag ett arbete. Resultaten från den aktuella studien jämfördes med tidigare studier och teorier.

Studiens syfte var att undersöka utländska akademikers upplevelser av mötet med, och inträdet på, den svenska arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar: Vilka hinder kan försvåra etableringen på arbetsmarknaden för utländska akademiker? Vilka faktorer kan främja etableringen på arbetsmarknaden för utländska akademiker? Den teoretiska utgångspunkten för studien är hämtad utifrån socialkonstruktivism samt begreppet etnicitet som social konstruktion. Studien är genomförd med kvalitativ forskningsmetod, vilken utfördes med hjälp av semistrukturerade livsvärldsintervjuer. Analysmetoden för studien var IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), där gemensamma teman lyftes fram och diskuterades utifrån de teoretiska utgångspunkterna. I resultatavsnittet har studiens frågeställningar besvarats enligt följande: Hinder som kan försvåra etableringen av utländska akademiker på arbetsmarknaden är samhällets föreställningar, sociala kategoriseringar, etnisk diskriminering, strukturella förändringar på arbetsmarknaden samt arbetsgivarnas inflytande. Sammanfattningsvis skildrade studiens resultat hur viktigt det är att belysa att de föreställningar som finns i samhället gällande personer med utländsk bakgrund påverkar synen på individen. Dessa faktorer var de mest centrala elementen och kärnan i det empiriska materialet kopplat till denna frågeställning. De främjande faktorerna till etableringen av utländska akademiker enligt studiens resultat är: Delaktighet, personligt ansvarstagande och betydelsen av utbildning. I enhet med respondenternas upplevelser framgår vikten av att samma anställningskriterier ska gälla för alla oberoende av ens bakgrund eller tillhörighet. Även personligt ansvarstagande visade sig vara betydelsefullt, exempelvis individens egen motivation, styrka och inre resurser. Vidare betonas att det finns tendenser till att samhällets syn på utländska personers resurser är i förändring. Detta på grund av det växande behovet av mångkulturell arbetskraft med flerspråkighet, kulturell kompetens samt akademisk utbildning, med anledning av den stora flyktinginvandring som pågår just nu. Studiens resultat har både gått i linje med tidigare forskning samt gått emot eller visat nya infallsvinklar på tidigare forskningsresultat. / The purpose of this study was to investigate foreign academics' experiences of meeting with, and entry to the Swedish labor market. Study questions: What obstacles could hamper the establishment of the labour market for foreign graduates? What factors can promote the formation of the labour market for foreign graduates? The theoretical starting point for the study is taken on the basis of social constructivism and the concept of race as a social construction. The study was conducted with qualitative research, which was conducted using semi-structured interviews, life-world. The analytical method for the study was the IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), where common themes were highlighted and discussed from the theoretical points. In the results section, the study questions were answered as follows: Obstacles that can hinder the establishment of foreign graduates in the labour market is society's beliefs, social categorizations, ethnic discrimination, structural changes in the labour market and employers' influence. In summary, the study's results depicted how important it is to highlight that the perceptions that exist in society concerning people with foreign backgrounds affect the perception of the individual. These factors were the key elements and the core of the empirical material related to this issue. The promotion factors to the establishment of foreign graduates according to the study's results are: Involvement, personal responsibility and the importance of education. The unit with the respondents' experience illustrates the importance of the recruitment criteria should apply to all, regardless of one's background or affiliation. Although personal responsibility proved to be important, such as the individual's own motivation, strength and inner resources. They also stress that there are tendencies that society's view of foreigner's resources is changing. This is because of the growing need for multicultural workforce with multilingualism, cultural competence and academic training, due to the large influx of refugees that is going on right now. The study results have both been in line with previous research, and gone against or demonstrated new angles on previous research.

The aim of this study is to gain an understanding for the factors behind the successful establishment in the Swedish labor market for foreign-born women who have a college or university degree from their home countries. This has been achieved by applying a qualitative method, whereas semi-structured interviews with five foreign-born women have been conducted. The theory used in the analysis are the theories of "social and cultural capital" and "empowerment". The findings of the study show that level of education, work experience, language skills affect foreign-born opportunities to enter the labor market. Moreover, the findings show that the interviewees perceived several obstructions to their inclusion in the Swedish labour market. These include language barriers and lack of social networks. The interviews also show that people who have an academic education from their home countries need to adapt their education to the Swedish labor market to find a qualified job. The results of the study also show that new arrivals need to apply for income support during the first period in Sweden, due to the fact that they lack their own income and assets.