Uppsatsen tar sin utgångspunkt i sex lärares uppfattningar om utedagar vid två olika naturskolor. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare beskriver elevernas lärande och sin egen roll under utedagen på naturskolan. Syftet är också att se vilka kopplingar som finns mellan utedagen och skolans ordinarie verksamhet och dess styrdokument. Ett bisyfte är att beskriva vilka förutsättningar som lärarna ser till utomhuspedagogik runt den egna skolan, då i form av hinder och möjligheter. Metoden är etnografisk och bygger på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt en observation. Resultatet visar att lärarna i studien ser naturskoledagen som en dag för lärande som är utforskande, upplevelsebaserat, praktiskt och bygger på samarbete och delaktighet. Lärarna ser en variation gällande utevana och mognad för utomhuspedagogik hos eleverna. Lärare integrerar utedagen i sin ordinarie undervisning eller låter den vara mer fristående. Resultatet visar att lärare förbereder dagen på naturskolan på olika sätt och i olika grad och hur kontakten med naturskolan sker inför utedagen varierar. Lärarna kan inta olika roller under utedagen, rollen som till exempel ordningsman, medforskare, iakttagare eller hjälpare. Lärarna i studien gör kopplingar till skolans styrdokument, beskriver hur ämnen och begrepp berörs under utedagen och påtalar det ämnesövergripande arbetssättet. Resultatet visar att närnaturen och närsamhället utgör tillgångar vad gäller utomhuspedagogik runt den egna skolan. Hinder för utomhuspedagogik är till exempel brist på kompetens, okunskap om området, tid och att det kräver mycket förberedelse.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver att de använder utomhusmiljön som lärandemiljö. Vår studie utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att pedagogerna använder utomhusmiljön för att stimulera och utmana barns lärande till exempel ett konkret och upplevelsebaserat lärande om matematik, naturvetenskap, ett praktiskt lärande om odling, bygg och konstruktion men också för att barn ska få språklig stimulans och utvecklas motoriskt. Pedagogerna ser utomhusmiljön som en möjlighet att erbjuda barn variation i sitt lärande men också som ett sätt att organisera verksamheten. Pedagogerna agerar förebilder, ledare, medupptäckare eller observatörer beroende på situation och sammanhang.

Syftet med vår studie var att undersöka om det fanns några skillnader i pedagogers beskrivning av sitt förhållningssätt till och arbetssätt med utomhuspedagogik inom förskola och skola. Vi har gjort en intervjustudie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer på fem förskolor och fyra skolor, varav en förskola och en skola var Ur och Skur-verksamhet för att på så sätt få ett vidare perspektiv kring utomhuspedagogik. Vi använde oss av de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Resultatet från våra studier visade att pedagogerna hade ett positivt förhållningssätt till utomhuspedagogik och upplevde sig själva som medupptäckare då de vägledde barnen till att utforska sin närmiljö. Det skiljde sig dock i vilken utsträckning som förskola och skola använde sig av utomhuspedagogik, men samtliga pedagoger nämnde närmiljön och gården som en plats där utomhuspedagogik främst sker. Våra slutsatser av studien är att pedagogens förhållningssätt, kunskaper och personliga intresse för natur påverkade i vilken grad och plats som pedagogen bedrev utomhuspedagogik. Vår tolkning av detta är att utomhuspedagogik kan tillämpas som ett redskap i verksamheten och som ett komplement till inomhuspedagogik

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om elever agerande skiljer sig beroende på vilken miljö de befinner sig i. Åtta elever videoobserverades i två olika miljöer, inne i klassrummet och ute på skolgården, vid totalt två lektionstillfällen. De redskap som användes i analysen var Michel Focaults tankar kring subjektspositioner och makt. Vi kunde i analysen se att skolans makt genom miljön hade stor inverkan på elevernas sociala samspel. Det framkom även att subjektspositionen pojke och flicka spelade en stor betydelse. Pojkarna agerade olika beroende på miljön, flickorna däremot intog samma position, både inomhus och utomhus.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod. Det jag söker svar på i studien är i vilken omfattning bild- och formskapande förekommer utomhus i förskolan, samt i vilka sammanhang utomhusmiljön används till bild- och formskapande. Målet var även att undersöka vilken betydelse pedagoger anser att utomhusmiljön har i barns lärande. I resultatet framkommer skillnader mellan de olika förskolorna angående bild- och formskapande i utomhusmiljö. Synsättet i de tre förskolorna var väldigt lika, men i sättet att realisera sitt synsätt på förskolan var skillnaderna betydligt klarare. Slutsatserna i studien är att förskollärare ofta har en tydlig syn på hur de vill arbeta i sin verksamhet, där utomhusmiljön ingår som en naturlig del inom alla ämnen, även de estetiska. När det kommer till realiserandet av den synen nämns hinder som bristande tid eller att barngrupperna är för stora och personalstyrkan för liten för sådana projekt, även om viljan är stor. Bristande kunskap nämns också som en betydande faktor.

Abstract   This research is about outdoor education as a pedagogical method, and its purpose is to find out six teachers thoughts about outdoor learning, and their experiences about this method. Many philosophers and advocates for the outdoor education claims that learning is best acquired when children uses all their senses and that school subjects that are thought in the classrooms also can be thought outdoors.  Studies have shown that children´s health and learning ability increase when they are thought outdoors. Interviews and observations have been done. My questions are: How do the teachers practice outdoor education in their classes and what is the result? Which subjects do they use in outdoor education? Do the teachers see any obstacles using the outdoor method and why do the not use it to a greater extent?   Keywords: Outdoor education, outdoor mathematics, learning and effects, children, thoughts and expiriences.

Utomhuspedagogik är en pedagogisk inriktning där lärandet bygger på sinnliga och autentiska upplevelser som varvas med reflektion. Lärandets var, dvs. samhällsliv, natur- och kulturlandskap, har en central roll. Syftet med denna uppsats är att studera hur några gymnasieelever reflekterar kring sina upplevelser av utomhuspedagogik och undervisning utomhus, samt att studera några tänkbara långsiktiga konsekvenser av utomhuspedagogiken. Studien är baserad på intervjuer med fem gymnasieelever som under sina första skolår gått på en I Ur och Skurskola. Eleverna beskriver många olika aktiviteter kopplade till uterummet. I deras beskrivning av arbetssättet lyfts det särskilt fram att de ofta arbetade utomhus. Ämnesintegrering, upplevelser och dramatiseringar samt olika estetiska inslag nämns också. Eleverna beskriver ofta utomhuspedagogiken som lustfylld och att det rådde en god stämning på skolan. Eleverna nämner att de upplevde sig ha goda kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena samt att de var duktiga på att orientera. Eleverna säger sig ha fått en vana av att vistas utomhus och några menar på att de lärt sig uppskatta naturen och blivit mer miljömedvetna. Resultaten tyder på att Utomhuspedagogiken kan vara en viktig faktor för att skapa en naturkänsla och en miljömedvetenhet hos elever, även om man i denna studie inte kan dra slutsatsen att så alltid sker.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra och analysera en del av den mångfald som finns bland några lärares utomhuspedagogik. Samtidigt vill jag försöka att bidra till en större kunskap om hur lärare kan övervinna de praktiska svårigheter som de möter i sin utomhuspedagogik. Jag har använt observation och semistrukturerade kvalitativa intervjuer i min undersökning. Resultatet visar att lärarnas lektioner bestod av lärarstyrda aktiviteter och fri lek i olika kombinationer. Aktiviteterna kunde kopplas till flera skolämnen; idrott, matematik, biologi, svenska och musik. Många av aktiviteterna övade sociala kunskaper. Lärarna hade lättare att se möjligheter än hitta hinder i sin utomhuspedagogik. Majoriteten av möjligheterna var didaktiska till sin natur, som att eleverna utomhus kunde använda alla sina sinnen och att lärandet skedde genom lek och upplevelse. Lärarna kompenserade bristen på utomhusmaterial genom att hitta på kreativa lösningar; de tillverkade eget material, lånade utifrån eller bjöd in naturskolan som hade material med sig.

Syftet med min studie är att se hur en förskoleklasslärare och två naturskolelärare ser på utomhusmatematik. Syftet är även att undersöka hur de beskriver sitt användande av utomhusmatematik och om de anser att utomhusmatematik är något vanligt förekommande i skolan. I studien har kvalitativ metod använts i form av intervjuer. Enligt vad som framkom i intervjuerna använder både naturskolelärarna och förskoleklass-läraren sig av utomhusmatematik i sin undervisning. De anser dock att allt för få använder sig av utomhusmatematik men de vill gärna att fler lärare ska använda sig av utomhusmatematik, då de ser naturen som en stor resurs. Studiens resultat är att utomhusmatematik, enligt naturskolelärarna och förskoleklassläraren, inte är något som vanligen används i skolan.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka om lärare i grundskolans tidigare år arbetar med utomhusmatematik som en undervisningsform i matematikundervisningen. Utomhusmatematik är ett begrepp som syftar på den matematikundervisning som bedrivs utanför skolans lokaler, där kroppen och föremålen i miljön blir läromedel. Undersökningen genomfördes på fyra skolor med hjälp av enkäter till 20 lärare i grundskolans tidigare år, årskurs 1-3, i Kalmar och Nybro i Sverige. Resultatet visar att flertalet [75 %] av de tillfrågade lärarna bedriver undervisning i utomhusmatematik och att de dessutom deltagit i någon form av utbildning i utomhusmatematik. De tillfrågade lärarna ser fler möjligheter än begränsningar med denna undervisningsform. Den största positiva faktorn som anges är att utomhusmatematiken bidrar till att eleverna får möjlighet att lära på många olika sätt, till exempel genom rörelse. Ytterligare möjligheter som konkretisering av matematik, praktisk användning för den teoretiska matematiken och tillgången till en stimulerande undervisningsmiljö med oändligt mycket material framkom i resultatet. De begränsningar som förs fram med denna undervisningsform är vädrets inverkan och elevernas svårighet att bibehålla koncentrationen utomhus. / The main purpose of this degree project has been to examine if compulsory schoolteachers work with outdoor mathematics as a form of teaching in mathematics education. Outdoor mathematics is a concept of mathematic education that is pursued outside the school, where the human body and the objects in the environment become teaching aids. The survey has been carried out by using questionnaires to 20 compulsory schoolteachers for forms 1-3 at four schools in Kalmar and Nybro, Sweden   The result of the study shows that a majority [75 %] of the participating schoolteachers work with outdoor mathematics and that they have participated in some kind of outdoor mathematics education. The participating schoolteachers see more possibilities than limitations with this form of teaching. The greatest factor is that outdoor mathematics contributes to the possibility for students to learn in many different ways for example through body movement. Additional possibilities, such as making mathematics more concrete, practical use for mathematical theory and accessibility to a stimulating teaching environment with endless material, are shown in the result. The result also shows limitations with this form of teaching, such as the influence of weather and the difficulty for pupils to maintain concentration outdoors.