Syftet med detta arbete är att skapa kunskap om grundskollärares ställningstagande och deras arbetssätt till utomhuspedagogik i naturvetenskap angående elevernas motivation. Detta genom att besvara frågorna om elevers intresse, motivation och även lärarens roll i undervisningen. Jag har samlat tidigare forskning kring ämnet, som sedan sammanställts och diskuterats kopplat till mina frågeställningar. Resultatet visar att ett lärande utomhus kan öka elevers motivation och intresse till att vilja lära. Dock kan man inte utesluta den undervisningen som sker inomhus utan lärarna menar att utomhuspedagogiken och undervisningen som sker i klassrummet kompletterar varandra. En duktig pedagog behövs för att bedriva utomhuspedagogik som är flexibel när vädret kan påverka lektionen och som dessutom är positivt inställt till undervisningsformen. Det innebär också att läraren är väl medveten om att arbetssättet kräver planeringstid.

I denna studie har förskollärares föreställningar om utomhusmiljön varit i fokus. Syftet har varit att undersöka hur förskollärare beskriver utomhusmiljön betydelse för barns lek och lärande. Vi har valt att fokusera på följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare barns lek och lärande i utomhusmiljön? Vilket material erbjuder förskollärare för att stimulera barns lek och lärande i utomhusmiljön? Hur ser förskollärare på sin roll i utomhusmiljön? De analysbegrepp som använts i studien har varit medierande redskap och appropriering. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer som metod med sex förskollärare på sex olika förskolor. Av resultatet framgår tre teman: Förskollärarnas beskrivningar om barns lek och lärande i utomhusmiljön, material som stimulerar barns lek och lärande i utomhusmiljön samt förskollärarens roll i utomhusmiljön. Ur resultatet hävdar förskollärarna att lek och lärande inte går att särskilja på grund av att barn lär sig samtidigt som de leker sina lekar. Förskollärarna anger att de vill erbjuda natur-rikt material som är ofärdigt som de menar ska ge barn möjligheter till att fantisera kring. De vill även erbjuda liknande material ute som inne då det bidrar till ytterligare dimensioner.  Det framgår även att förskollärarna anser att deras roll är tudelad, dels att ge barn en fri zon där de kan leka fritt eller ibland anordna mer planerade aktiviteter.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några pedagoger arbetar utomhus och hur de självauppfattar utomhusvistelsen på förskolan. Studien bygger på en kvalitativ undersökning medobservationer och intervjuer som metod för att samla in det empiriska materialet. Observationer ochintervjuer skedde på fyra förskolor med fem verksamma pedagoger.Resultatet i studien visade att pedagogerna såg positivt på utomhusvistelse och att den prioriterades iverksamheten. Syftet med utomhusvistelsen var bland annat att få frisk luft, träna motorik och attleka. Det framkom även att pedagogerna till viss del använder sig av planerade pedagogiskaaktiviteter utomhus och att de menade att det går att ta ut aktiviteter utomhus. Det framkom också attpedagogerna tog olika roller under utomhusvistelsen och dessa beskrivs som medupptäckare, vägledareoch övervakare. Kläder och väder kunde till viss del vara ett hinder för utomhusvistelse. / <p>Godkännande datum: 2018-01-05</p>

AbstraktWhy outdoor preschool?A study of the guardians´ reasons for choosing outdoor preschool for their children.Syftet med arbetet är att, utifrån en studie om vad som ligger till grund för vårdnadshavarens val av I Ur och Skur-förskola, bidra med kunskaper som kan leda till förbättrat samarbete mellan förskolan och vårdnadshavarna, och i allmänhet leda till förbättringar inom verksamheten. För att få svar på detta gjordes en enkätundersökning på två I Ur och Skur förskolor. Vårdnadshavarna svarade på tio frågor, sex slutna och fyra öppna. Resultatet av studien visar att det finns ett mönster i deras val av förskola. Det kom fram både positiva och negativa kommentarer om utomhusförskolor som kan leda till att förbättra förskolornas verksamhet. Vårdnadshavarna anser att det är viktigt med utomhuspedagogik, genusaspekter, barnens hälsa och kunskaper om naturen och att vara rädd om den. Det kom fram att det är önskvärt att barnen får mer tid inomhus för att träna mer finmotorik. Vissa dagar anser de att det är för kallt att vistas ute och att det borde vara mer lärarledda aktiviteter istället för fri lek. Undersökningen ger en djupare förståelse för hur vårdnadshavarna uppfattar utomhusverksamheten och vilka möjligheter de ser med utomhuspedagogiken. Litteratur och forskning som studien utgår ifrån lyfter fram viktiga aspekter inom I Ur och Skurs verksamhet och vårdnadshavarnas val av förskola. Studiens teoretiska utgångspunkt är Bronfenbrenners utvecklingsekologi. Denna teoretiska modell hjälper oss att förstå sammanhang i individens utveckling.

Syfte med studien är att beskriva förskollärares tal om den pedagogiska betydelsen av förskolans utomhusmiljö. Metoden metaanalys används för att sammanställa tidigare genomförda studentuppsatsers resultat för att identifiera likheter och skillnader. Sökningarna har gjorts i uppsök.se, en nationell databas som omfattar samtliga svenska universitet. I urvalet ingår tio uppsatser, i vilka vi utgått från sådana genomförda de senaste tre åren, som innehöll två eller flera av våra sökord samt där metoden var kvalitativ med intervju som verktyg och med urvalet utbildade förskollärare som respondenter. Studiens frågeställningar behandlar förskolans utemiljö med ambition att undersöka tal om vilket lärande som sker, hur barn erbjuds delaktighet och inflytande samt hur förskolläraren ser på sin pedagogiska roll. De utvalda uppsatserna har kritiskt granskats och deras resultat har analyserats, sammanställts och diskuterats, med barnsperspektiv och barnperspektiv som teoretisk utgångspunkt. Resultatet i studien visar att förskollärare som helhet visar positiv inställning till vilket lärande som sker i förskolans utomhusmiljö och de beskriver flera aspekter av lärande. Resultatet visar fler likheter än skillnader gällande vilken delaktighet och inflytande barn ges i utemiljön. Flest likheter visar resultatet gällande förskollärarens pedagogiska roll i utemiljön och majoriteten av respondenterna redogör för begrepp som närvarande, medhjälpare och inspiratör. Skillnader i resultatet visar sig i de diskussioner som behandlar delaktighet och inflytande i utomhusmiljön och endast ett fåtal av de granskade uppsatserna talar om begreppen i framåtsträvande och verksamhetsutvecklande syfte

Inledning: Utomhuspedagogik i naturorienterande ämnen kan med sina praktiska, taktila och visuella inslag underlätta elevernas inlärning. Undervisning utomhus kan även utgöra ett komplement till den teoretiska undervisningen i klassrummet. Syfte: Studiens syfte är att undersöka elevers attityder till och erfarenheter av utomhusundervisningen i naturorienterande ämnen i förskoleklass och årskurs 1. Vi undersöker även lärares attityder till utomhusundervisning och hur de väljer att utforma den. Metod: Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt 17 elever och tre lärare från två skolor. Resultat: Majoriteten av de deltagande eleverna föredrar att befinna sig i utomhusmiljö vid undervisningen i naturorienterande ämnen. Majoriteten av eleverna återgav exempel på lektionsmoment som de har genomfört och vad de har lärt sig i utomhusundervisningen. Även de tre deltagande lärarna är positiva till utomhuspedagogik och menar att det kan bidra till elevernas lärande när de får arbeta praktiskt och med flera sinnen. Lärarna pekar även på faktorer som kan hindra utomhusundervisningen men de gav också förslag på lösningar till dessa problem.

Vi har genomfört en intervjustudie där elever från årskurs 2 och 3 intervjuats om deras upplevelse av utomhusundervisning i biologi. Syftet med studien är att utifrån en intervjustudie genomförd i två klasser studera och analysera elevers inställning till utomhuspedagogik som en undervisningsmetod för lärande. Den forskningsfråga som studien ställer sig är: Hur upplever elever i årskurs F-3 undervisning utomhus i biologi? Intervjuerna är semistrukturerade och genomförs i par på två olika skolor i Sverige. För att få fram ett resultat är empirin analyserad med en induktiv analysmetod. Resultatet visar att eleverna upplever att undervisning utomhus i biologi är bra och roligt. De vill gärna lära sig om djur och växter i bland annat skog eller på en bondgård. När de har biologiundervisning utomhus vill de gärna arbeta tillsammans med andra klasskompisar. Slutsatsen som vi drar genom att ha genomfört studien är att eleverna upplever utomhuspedagogik som en rolig arbetsmetod, men gärna kopplar det till lek istället för undervisning. Det synliggörs även att elever föredrar att ha biologiundervisning inomhus om det regnar och vill vara utomhus vid solsken och värme.

Inledning I förskolan anses utevistelsen vara betydelsefull och viktig för barns hälsa och välbefinnande och en självklar del av verksamheten. En stor del av verksamhetens tid spenderas ute på förskolans gård.  Vi har arbetat många år i förskolan och har upplevelsen att utevistelsen på gården ofta handlar om att barnen ska få komma ut i friska luften och få göra av med energi. Under vår studietid har vi fått ett större intresse om utevistelsen på förskolans gård, på vilket sätt den används och planeras samt hur miljön på gården formas. Syfte Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap om utomhuspedagogik i förskolan. Vi villundersöka hur barn och förskollärare på förskolan resonerar kring utomhuspedagogik och barnens olika möjligheter till utveckling och lärande i förskolans utemiljö. Metod Till studien har vi valt att använda en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Detta för att vi ville undersöka hur förskollärare resonerar kring barns möjligheter till lärande och utveckling på förskolans gård. Vi har även genomfört gruppsamtal med fem barn på två olika förskolor för att ta del av barnens tankar och funderingar kring sin utevistelse. För att specifikt kunna undersöka barnens aktiviteter så genomförde vi även två icke-deltagande observationer av barn och förskollärare under utevistelse. Resultat Studien visar att förskollärare tycker att det viktigt med utevistelse för barnen. De anser inte att är så stor skillnad på ute- och inomhuspedagogik men studien visar att det blir skillnader i vardagen. Samtliga förskollärare anser att det pedagogiska arbetet man gör med barnen inomhus kan man även göra utomhus. Förskollärarna tycker att utevistelsen bidrar till att barnen får möjlighet till rörelse och att leka lekar som miljön inne ofta sätter stopp för. På gården leker barnen i andra sociala konstellationer än inne, de lär sig samspela, öva samarbetsförmågan och konflikthantering säger förskollärarna. Barnen tycker att de lär sig att samarbeta. Det framgår också i resultatet att barnen får ta del av mycket matematik, matematiska begrepp, fysik och naturkunskap under utevistelsen.

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som bland annat innebär att platsens betydelse för lärandet lyfts fram. Denna undersökning syftar till att ta reda på om det är någon skillnad i elevers lärande i de naturorienterande ämnena beroende på om de blir undervisade inne i klassrummet eller utomhus. Mycket av den tidigare forskningen kring utomhuspedagogik och lärande är kvalitativ och utgår från lärares perspektiv. Denna undersökning är kvantitativ, utgår från elevernas perspektiv och består av två delar. Dels en enkät som syftar till att ta reda på hur eleverna själva upplever sitt lärande när det gäller utomhuspedagogik, och dels en lektion som utvärderas via ett kunskapstest, för att ta reda på om elevernas lärande blir annorlunda med hjälp av utomhuspedagogik. Resultatet av undersökningen visar att elevers lärande blir bättre med hjälp av utomhuspedagogik. / Outdoor  education  means,  inter  alia,  that  the  importance  of  the  place  for  learning  is highlighted. This survey aims to find out if there is any difference in pupils' learning in the nature-orientated subjects depending on whether they are taught in the classroom or outdoors. Much of the previous research on outdoor education and learning is qualitative and based on teachers' perspectives. This survey is quantitative. And based on the pupils' perspective it consists  of  two  different  parts:  a  questionnaire  aimed  at  finding  out  how  the  pupils themselves experience their learning in outdoor education, and a lesson that is evaluated through a knowledge test, to find out if the pupils' learning is different with the aid of outdoor education.  The  results  of  the  survey  show  that  learning  is  improved  through  outdoor education.