Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka positiva effekter som forskning visat att skolträdgårdsarbete har för elever i grundskolan. Vidare hade vi för avsikt att göra en kartläggning av skillnader och likheter mellan de vetenskapliga texterna, vilka resultatet är grundat på. När över- siktsläsningen av litteratur hade gjorts delades de positiva effekterna in i tre huvudområden: skolre- sultat, hälsa och social utveckling. Sedan gjordes en sökning efter relevanta studier, vilka kategorise- rades i de olika områdena. Resultatet grundades på 12 olika vetenskapliga texter bestående av en doktorsavhandling, en licentiatavhandling och flertalet vetenskapliga tidskriftsartiklar. Positiva re- sultat som beskrivits av forskningen är beträffande skolresultat bland annat: förbättrade testresultat i de naturorienterande ämnena, förbättrad förmåga att dra slutsatser och att utvärdera, ökad moti- vation i skolarbetet och förbättrad koncentrationsförmåga. De positiva hälsorelaterade effekter som beskrivits är: ökad fysisk aktivitet och mer positiva attityder till att äta grönsaker. Positiva effekter på social utveckling är: etablerandet av nya roller, ökad självkänsla samt minskad etnocentrism. Kartläggningen visade att den vanligast förekommande datainsamlingsmetoden var genom intervju och enkät.

Syftet med denna studie att ge en bild av hur pedagoger på två I Ur och Skur förskolor ser på samt uppmärksammar olika språk- och samtalssituationer på förskolan utomhus och inomhus. Frågeställningarna innefattar pedagogernas syn på förutsättningar för språk och samtal utomhus och inomhus på förskolan samt vilka faktorer som påverkar användandet av inne- och utemiljön. Fem intervjuer på två I Ur och Skur förskolor har genomförts. Vidare genomfördes en observation i skogen av olika samtal, mellan barnen och mellan pedagogerna och barnen på en I Ur och Skur förskola. I analysen har Vygotskijs teori om det sociala lärandets betydelse för språket samt Deweys teori om erfarenhetens betydelse använts. I studien framkommer att pedagogerna är medvetna om rummets betydelse och att de använder sig av denna vetskap i arbetet med barnen. De utnyttjar det som rummet  erbjuder för att stimulera barnens språk, oavsett om det är avskildhet för att få barnen koncentrerade, eller stimulans för att få barnen delaktiga och aktiva. Pedagogerna betonar även vikten av att skapa förutsättningar för goda samtal i mindre grupper både utomhus eller inomhus. Utifrån intervjumaterialet kan man se att pedagogerna menar att ute- och innemiljön kan komplettera varandra, i arbetet med att stimulera språk och samtal på förskolan. I analysen av observationen av lek och samtal i skogen framkommer att barnen och pedagogerna samtalar med hjälp av de tecken som miljön erbjuder samt att barnens intresse för det som finns i skogen är utgångspunkter för samtal. Om olika miljöer utnyttjas i arbetet med barnens språk så erbjuds barnet fler upplevelser och därigenom också fler möjligheter att utveckla ett rikt och varierat språk.

Jag har i detta examensarbete fördjupat mig i hur slöjdundervisning kan ske utomhus. Vilka fördelar och nackdelar som finns med att bedriva undervisningen utomhus och i vilka former det kan ske. Jag har själv ett stort intresse av att vistas utomhus i naturen och att använda mig av naturens former i mitt slöjdande. Detta intresse har gjort att jag velat undersöka huruvida det är möjligt att utveckla skolslöjden genom att förlägga delar av undervisningen utomhus. För att ta reda på detta har jag genomfört fyra lektioner utomhus på den skola där jag arbetar som slöjdlärare. Mina erfarenheter från dessa lektioner tillsammans med litteraturstudier inom ämnet ligger som bakgrund till undersökningen. De resultat jag kommit fram till är att det är absolut möjligt att bedriva slöjdundervisning utomhus och att det dessutom kan vara positivt för elevernas lärande. Som lärare upplever jag att det är positivt att vistas ute med mina elever när vädret är bra och det ger variation till min vardag. Det ger mig också möjligheter att se mina elever i en annan miljö och en annan kontext. Eleverna beskriver att ”ha slöjd ute” på ett liknande sätt och menar att det är positivt att ibland göra något annat. Lektionerna har också inneburit samarbetsövningar och att eleverna kunnat se ett större sammanhang från idé till färdig produkt. De negativa sidorna med att undervisa utomhus är att det finns fler störningsmoment eftersom yttre begränsningar inte existerar på samma sätt som i klassrummet. Det blir svårare att samla och se alla individer i gruppen, vilket även gör att bedömning av deras insats försvåras. Att genomföra lektioner utomhus kräver i alla fall i ett inledande skede mer förberedelser av mig som lärare. Sker detta kontinuerligt är det möjligt att både elever och lärare utvecklar en slags rutin på att lära sig ute. Att vistas utomhus i naturen är stimulerande och roligt, med de rätta formerna och kunskaper om att lära ute finns det dessutom flera fördelar för elevernas lärande.

Litteraturstudien tar sin utgångspunkt i användandet av lärandemiljöer utanför klassrummet. Två begrepp bearbetas: ´outdoor education´ och ´out-of-school learning´. Denna litteraturstudie avser att jämföra fyra centrala studier inom de båda ovan nämnda begreppen för att sammanställa och analysera vad de behandlar. Likheter och skillnader i användningen av de båda begreppen lyfts fram. Förutom detta komparativa syfte är syftet också att redogöra för huruvida skolor kan använda dessa båda perspektiv i den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolans senare årskurser.   I den första delen av analysen som behandlar studiens komparativa syfte framgår att det främst är likheter mellan de båda begreppen som återfinns, som exempelvis att de berör både de kognitiva och affektiva dimensionerna samt vikten av att ta tillvara på elevers erfarenheter. De båda begreppens innebörder är breda och innefattas bland annat av att förlägga undervisning utanför klassrummet men också att ta in omgivningen i klassrummet. I den andra delen av analysen som behandlar tillämpningar av de båda perspektiven framkommer att ´outdoor education´ och ´out-of-school learning´ med fördel kan användas i grundskolans senare årskurser då användandet bland annat visat sig ge positiva effekter på elevers motivation och intresse samt att naturvetenskapen blir mer autentisk för eleverna.  Flera av studierna använder sig av ´outdoor education´ och ´out-of-school learning´ för att belysa miljö- och hållbarhetsfrågor.   Fem kategorier som berörs av ´outdoor education´ och ´out-of-school learning´ urskiljs i denna uppsats: elevers lärande, hälsoaspekter, arbetssätt, elevers roller och elevers erfarenheter.

Syftet med denna studie är att belysa verksamma lärares syn på användandet av utomhuspedagogik inom ämnet ekologi. Studiens syfte besvaras genom frågeställningarna " Vad anser lärare om platsens betydelse för inlärning av ekologi i årskurserna 1-3?", "Hur anser lärare att elevers lärande inom ekologi kan påverkas av utomhuspedagogik i årskurserna 1-3?" samt "Hur anser lärare att planeringen och arbetet bör anpassas till elevernas ålder, när det gäller utomhuspedagogik och lärande i ekologi?". Metoden i studien är kvalitativa intervjuer med tillägg av en enkät. Resultatet av lärarintervjuerna visar att lärarens attityd spelar en stor roll vid lärandet av ekologi utomhus. Läraren bestämmer platsen för lärandet med ledning av innehållet som ska bearbetas. Själva utomhuspedagogiken påverkar användandet av sinnena, ökar intresset hos eleverna och skapar en helhetsbild och konkretisering. Skillnaderna i planeringen beroende på åldern av eleverna återkopplas till vilka vanor och rutiner eleverna har i att vara ute och arbeta. Lärarna ser både positiva och negativa sidor med utomhuspedagogik vid lärande av ekologi, dock är de positiva övervägande. Åldern har ingen större betydelse för planering av utomhuspedagogiska aktiviterer och studien visar även på att utomhuspedagogiken tar överhand över själva ämnet, i detta fall ekologi, när lärarna intervjuas. / <p>Inriktning NO</p>

Syftet med denna studie var att undersöka vilken inställning pedagoger som undervisar i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 4-6 på svenska skolor har till att använda autentiska lärsituationer i undervisningen. Inom ramen för detta syfte undersöktes dels om för studien aktuella pedagoger använder sig av autentiska lärsituationer, dels vilka anledningar de uppger till att arbeta med alternativt inte arbeta med denna arbetsform samt om de likställer autentiska lärsituationer med utomhuspedagogik. Studien har en kvantitativ ansats med enkät som metod. Resultatet visar att deltagande pedagoger arbetar med autentiska lärsituationer för att (1) det ger en positiv effekt på elevernas motivation att lära, (2) eleverna får en ökad förståelse för ett vetenskapligt arbetssätt, (3) det ger eleverna kunskaper med relevans för dem i deras vardag samt (4) att det är bra för vissa elever som har svårt för den klassiska undervisningen. Studien visar även att de orsaker som flest svenska pedagoger uppger till att de inte arbetar oftare med autentiska lärsituationer är att (1) det inte finns tillgängliga resurser och verktyg, (2) svårigheter med att välja lämpliga situationer och att (3) det orsakar en ökad arbetsbörda för elever och lärare. Studien tyder på att svenska pedagoger inte likställer utomhuspedagogik med autentiska lärsituationer.

Syftet med detta examensarbete var att försöka bidra till ökad förståelse för utomhuspedagogiken och dess fantastiska möjligheter! Detta genom att synliggöra pedagogers röster om hur de uppfattar utomhuspedagogikens möjligheter och hinder samt hur de använder undervisningssättet i sin undervisning. För att finna detta belystes även begreppet utomhuspedagogik och dess betydelse i studien. Många av de studier som tidigare gjorts kring utomhuspedagogik har behandlat barn i lägre åldrar, mest förekommande är barn i förskolans verksamhet. Under denna studie har det därför undersökts hur pedagoger arbetar med utomhuspedagogik i årskurserna 4-6. Metoden som har använts är en kvalitativ intervjustudie. I studien har sju stycken legitimerade lärare deltagit och samtliga arbetar i årskurs 4–6 och undervisar i de naturorienterande ämnena.  Slutsatsen är att samtliga pedagoger anser att utomhuspedagogik är ett viktigt inslag i undervisningen, trots detta används det inte så frekvent i undervisningen som pedagogerna önskar.

Studiens syfte är att öka kunskapen om det utomhuspedagogiska arbetssättet i förskolan. För att uppnå syftet används frågeställningar som berör utomhuspedagogikens inverkan på barnen samt betydelsefulla faktorer som påverkar utomhuspedagogiken. Intervjuer har genomförts med sex förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna beskriver att utomhuspedagogiken har en viktig roll för barns lärande och utveckling. Majoriteten av förskollärarna i studien berättar dessutom att inomhus- och utomhuspedagogiken bör gå hand i hand, vilket även framkommer i tidigare forskning. Det framgår även att det formella lärandet inte har en lika framträdande roll utomhus som inomhus. Resultatet i denna studie synliggör också att utomhuspedagogiken anses ha stor potential, men att den påverkas mycket av förskollärarnas inställning och kompetens.

This study investigates how schools use green areas and what obstacles the schools meet in using green areas. In two different schools in the suburbs of Stockholm students from year 9, teachers and the school management have been interviewed. With the key concepts ofenvironmental justice, sense of place and outdoor education this study has been trying to get a deeper understanding of the schools use of green areas. According to the regulatory document LGR 11 schools must strive to make students aware of the environment close to them, something outside education have been shown to achieve. Teachers did not agree in what obstacles there was for having outdoor education in green areas and far from all the students were interested of being educated in green areas. The two schools had different approaches to outdoor education and usage of green areas. Why that is can is hard to answer but accordingto the school management from one of the schools it could have to do with lack of school traditions regarding outdoor education.

No description available.