No description available.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka hur elever i år 5 förhåller sig till utomhusdidaktik. Vidare var ambitionen att bidra till en ökad förståelse och betydelse av undervisning utomhus. Eftersom tidigare forskning kring ämnet oftast visar pedagogernas syn har denna studie åskådliggjort elevperspektivet och därmed bidragit till ny forskning i utomhusdidaktik.   Litteraturgenomgången speglade genomgående en positiv bild av utomhusdidaktik. Att lära in ute och använda sinnena uppmärksammades redan för 2400 år sedan men är fortfarande en aktuell fråga i dagens skola. Inlärning och motorik stärks när elever får upptäcka och utforska på egen hand. Genom att använda sig av utomhusmiljön i lärandeprocessen får pedagogerna in sambandet mellan teori och praktik i närmiljön.   Metoden har bestått av en enkätundersökning till 59 elever i år 5 på tre kommunala grundskolor i Gävleborgslän. Enkäten var utformad med både strukturerade och öppna frågor. På detta sätt bygger undersökningen på dels mer strukturerade svar, dels elevernas egna tankar och erfarenheter.     Resultaten i undersökningen visar att majoriteten av eleverna var positiva till fler lektioner utomhus. Det visade även att eleverna kan uppfatta, när de är ute och har undervisning, att det är skola. Eleverna i undersökningen svarade att de mår bra, blir pigga och får mer energi under och efter lektioner utomhus. Samtliga elever har någon gång haft en lektion utomhus men med olika förkunskaper gällande utomhusdidaktik.   Slutsatsen i undersökningen är att undervisning utomhus behövs som ett komplement till den stillasittande klassrumsundervisningen. Samtliga sinnen tilltalas utomhus vilket leder till att utomhusdidaktik kan fånga fler elevers intresse i undervisningen

Syftet med arbetet var att ta reda på hur man kan arbeta med utomhuspedagogik i förskolan. Finns det någon skillnad hos pedagogerna om man arbetar med inriktningen I Ur och Skur eller inte. En enkätundersökning utfördes i ett begränsat område i Norra Svealand. Undersökningen visar att alla arbetar med utomhuspedagogik, men de med inriktningen I Ur och Skur gör det i större omfattning och oftare. Den visar även att de flesta anser att det är positivt för hälsan att vara ute och att det negativa i huvudsak är att alla barn inte har rätt kläder för utevistelsen. Som uppföljning på det här arbetet vore det intressant att ta reda på vad kommunerna tycker om utomhuspedagogik.

Det här examensarbetet handlar om I Ur och Skur- pedagogik för barn med koncentrationssvårigheter. Ambitionen var att ta reda på vad I Ur och Skur- pedagogiken innebär för barn med koncentrationssvårigheter. Studiens syfte var att undersöka utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvårigheter (barn utan diagnos).  Som avgränsning av syftet formulerades fyra frågeställningar: Vad utmärker barn med koncentrationssvårigheter, vad innebär I Ur och Skur- pedagogiken för barn med koncentrationssvårigheter, vilken uppfattning har pedagogerna kring utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvårigheter, vilket bemötande och förhållningssätt har pedagoger inom I Ur och Skurverksamheten för barn med koncentrationssvårigheter? Studien utfördes med hjälp av en ostrukturerad intervjuundersökning. Intervjuerna genomfördes med hjälp av ett antal öppna frågor som riktades till sex pedagoger som arbetar i en I Ur och Skur- förskola samt till deras rektor.   Studiens resultat visar att pedagogers förhållningssätt samt bemötande är av betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. För att uppnå framgång i arbetet med dessa barn är uppmuntran och berömmelse i form av positiv förstärkning ett betydelsefullt förhållningssätt. Genom resultatet framgår det att barn som har koncentrationssvårigheter behöver tydliga instruktioner och återkommande rutiner. Det är angeläget att inte stressa dessa barn.   Studiens resultat påvisar även att utemiljön har betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. I tidigare forskning framkommer det att koncentrationsförmågan är större hos barn som har tillgång till en omväxlande utomhusmiljö. Slutsatser som kan dras utifrån denna undersökning är att barn som har svårt att koncentrera sig mår bättre när de befinner sig i en miljö som är anpassad efter dem. I Ur och Skur främjar barn med koncentrationssvårigheter även fastän pedagogerna inte har någon utarbetad pedagogik för barn som har svårt att koncentrera sig. Informanterna agerar professionellt utifrån den forskning som finns om barn med koncentrationssvårigheter kopplat till utomhuspedagogik. Detta är informanterna inte fullt medvetna om då de uttrycker att de inte har någon speciell pedagogik utarbetad för barn med koncentrationssvårigheter inom I Ur och Skur.

I den här uppsatsen är syftet att ta reda på hur några lärare tänker om utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och/eller svårigheter de ser med utomhuspedagogik, samt om utomhuspedagogiken kan främja daglig fysisk aktivitet. Vi har i en kvalitativ studie utgått från intervjuer med fyra lärare på fyra olika skolor. Två av skolorna är belägna i Stockholms ytterstad och två är belägna i Stockholms innerstad. Urvalet har vi gjort med hjälp av den så kallade närhetsprincipen. Vi har haft som avsikt att få informanter från skolor med olika utomhusmiljö och därmed olika förutsättningar för att bedriva utomhuspedagogik i sin närmiljö. Vi vill påpeka att studien präglas av en positiv attityd till utomhuspedagogik och i och med detta kan resultaten ha vinklats till att omfatta de möjligheter som finns i större omfattning än svårigheterna. Vi kan med det begränsade urval vi har inte dra några generella slutsatser från resultaten. Vad vi sett utifrån de samtal vi haft att de här lärarna är positivt inställda till utomhuspedagogik och dess främjande för den fysiska aktiviteten. De anser också att i princip all undervisning går att ta ut. Bara intresset finns hos en själv. De svårigheter som kan uppstå är att barnen inte har kläder som är anpassade, att det är dåligt väder, att det är ont om personal eller att tiden inte räcker till.

I den här uppsatsen är syftet att ta reda på hur några lärare tänker om utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och/eller svårigheter de ser med utomhuspedagogik, samt om utomhuspedagogiken kan främja daglig fysisk aktivitet. Vi har i en kvalitativ studie utgått från intervjuer med fyra lärare på fyra olika skolor. Två av skolorna är belägna i Stockholms ytterstad och två är belägna i Stockholms innerstad. Urvalet har vi gjort med hjälp av den så kallade närhetsprincipen. Vi har haft som avsikt att få informanter från skolor med olika utomhusmiljö och därmed olika förutsättningar för att bedriva utomhuspedagogik i sin närmiljö. Vi vill påpeka att studien präglas av en positiv attityd till utomhuspedagogik och i och med detta kan resultaten ha vinklats till att omfatta de möjligheter som finns i större omfattning är svårigheterna. Vi kan med det begränsade urval vi har inte dra några generella slutsatser från resultatet. Vad vi sett utifrån de samtal vi haft att de här lärarna är positivt inställda till utomhuspedagogik och dess främjande för den fysiska aktiviteten. De anser också att i princip all går att ta ut. Bara intresset finns hos en själv. De svårigheter som kan uppstå är att barnen inte har kläder som är anpassade, att det är dåligt väder, att det är ont om personal eller att tiden inte räcker till.

Background Children spend much of their time outdoor at preschool. Preschool's mission is to provide children with a rich environment that is enjoyable, and that arouses their interest to learn new skills. Since motor skills and health are positively affected by the outdoor environment should kids get a good turnout at their preschool playgrounds as possible. Theoretical perspectives My study is based on theories from a socio-cultural perspective. The socio-cultural context is part of the outdoor environment because we experience and perceive nature depends on the society we live in and how we interact together Purpose I want to see what kind of vision teachers and parents have on the outdoor environment when it comes to children's learning and development. I also want to find out how the teachers are using the outdoors environment and find out the parents' reason, when it comes to choice of preschool. Methodology The work is based on qualitative interviews with two teachers and two parents from each preschool. I also conducted observations to my work. To my study, have i chosen to see the importance of the outdoor environment on one preschool run by the community board and one “all weather” (Friluftsfrämjandet) preschool Conclusion My conclusion is that all the teachers think that outdoor education is important. The language is something they try to think of when they are outdoors with the kids. It also turns out that the parents from the preschool runt by the community board was dissatisfied with pedagogy and design while the parents of the “all weather” preschool had a more positive view of their. Majority of parents chose their children's preschool because of the geographical and depending how their lifestyle and background looks like.

I detta examensarbete granskas den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vad lärare vid traditionella förskolor respektive I Ur och Skur-förskolor uppfattar karakteriserar deras pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Metoden som valts är samtalsintervjuer som genomförts med sju lärare, tre traditionella och fyra I Ur och Skur. Resultatet visar att lärarna benämner sin utomhusverksamhet på olika vis, men att det finns en medvetenhet bland alla om vad begreppet utomhuspedagogik innebär. Den stora skillnaden är att lärarna vid de traditionella förskolorna inte anser att de arbetar med utomhuspedagogik medan lärarna på I Ur och Skur-förskolorna anser att de gör det. Studiens resultat visar också på att alla lärarnas utomhusverksamhet kan likställas med NCU:s definition av begreppet utomhuspedagogik. Slutsatsen i detta examensarbete är att i de intervjuade förskolorna arbetar alla lärare med utomhuspedagogik medvetet eller omedvetet.

Detta är en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man använder sig av skogen i inlärningen av naturkunskap men också i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna såg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika årstiderna ser ut. Men de såg även hinder, som t.ex. pedagogers brist på intresse och okunskap för naturkunskap och skogen. Dels var det att vissa förskolor har hög invandringsprocent på barn från krigshärjade länder vilket försvårade arbetet med skogen som pedagogisk resurs. Detta för att barnen och deras familjer fann skogen som en otrygg och farlig miljö. / This is an interview study with eleven preschool teachers. The purpose with this study has been to find out teachers view on the forest as an educational resource. The result shows that the interviewed consider the forest as an educational resource. With educational resource means that the pedagogs saw the forest as an access in children’s learning process. They use the forest in the learning of science, but also, for example, Swedish and mathematics. Some difficulties were encountered during the interviews; one was the lack of interest and knowledge of science and the forest. The other thing was that many of the children come from war- torn countries which made it difficult to work with the forest as an educational resource. Because these children and their families found the forest as an insecure and dangerous environment.

No description available.