No description available.

I de skandinaviska länderna är det många lärare som använder närmiljön i undervisningen, men trots detta finns det lite forskningsbaserad kunskap om det praktiska genomförandet. Den forskning som finns är till största del inriktad på miljö, vetenskapliga och geografiska ämnen och få mot historieämnet. Malmö Stad har gjort en satsning att ta fram lektionsmaterial till skolorna där platsbaserat lärande är kopplat till historieundervisningen. Den här studien handlar om elever, som använt sig av lektionsmaterialet, uppfattar att platser som inkluderas i undervisningen påverkar deras lärande. Studiens frågeställningar: På viket sätt inkluderar eleverna ett historiskt perspektiv i sina berättelser om den valda platsen? På vilket sätt beskriver eleverna att platsmedveten undervisning påverkar deras lärande? I den här kvalitativa studien med abduktiv ansats undersöks om den enskilda eleven upplever att de fysiska platser i staden som inkluderas i historieundervisningen ses som en läranderesurs. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervju för att ge var och en av respondenterna möjlighet att utveckla sina svar till så stor del som möjligt, men även att kunna ge relevanta följdfrågor. Respondenternas berättelser har sedan analyserats utifrån analysmetoden tematisk analys. Tematisk analys är en metod för att identifiera, analysera och presentera mönster i förhållande till forskningsfrågorna och är inte knutet till ett specifikt teoretiskt ramverk. Forskaren utgår från tidigare forskning där resultaten har visat att platsbaserat lärande och utomhuspedagogik har positiva effekter på elevernas lärande. I studien ingår 16 elever, två från språkintroduktionen, nio från årskurs 5 och fem från årskurs 8. Utifrån elevernas berättelser dras slutsatsen att de positiva effekter som lärarna planerade för, att förstärka och fördjupa klassrumsundervisningen, aktivera olika sinnen, ökad autenticitet, erfarenheter, konkretisering av abstrakt innehåll och variation för att möta olika elevers behov, kunde utläsas i 14 av de 16 respondenternas svar. Eleverna inkluderade ett historiskt perspektiv i sina berättelser. Varje individ har sin uppfattning om lärande och när man lär. Med olika exempel beskrev 14 av de 16 respondenterna att platserna på något sätt ökat deras lärande, men att det är en pusselbit av flera.

Studien undersöker förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter kring utomhuspedagogik och undervisning av matematik utomhus i förskolan. Tidigare forskning och rapporter visar att det är otillräckligt att endast förlägga undervisning utomhus utan gedigen planering och systematiskt arbete. Forskningsöversikten visar även på brister i matematikundervisningen utomhus i förskolan. Datainsamling har skett genom kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare vid sex olika förskolor i Stockholm. Studien har haft den didaktiska triangeln, den didaktiska pyramiden och en didaktisk relief som teoretisk utgångspunkt. Utifrån resultatet är det tydligt att samtliga förskollärare som deltagit i studien har en positiv uppfattning kringhur matematikundervisningen utomhus påverkar barns hälsa, sinnesutveckling och motivation för lärande. Resultatet visar även på uppfattningen bland samtliga intervjupersoner att naturens resurser ger näst intill oändlig tillgång till material. Studien belyser även hur förskollärares didaktiska val i undervisningen sätter miljö och barnens relation till utomhusmiljön i förgrunden medan andra komponenter såsom förskollärarens relation till innehåll ofta hamnar i bakgrunden eller utesluts helt.

Utomhuspedagogiken gör att barnen får ett upplevelsebaserat lärande, de tillåts testa, känna och se och genom detta kombinera teori och praktik. Forskning visar att utomhusvistelse gynnar barnets fysiska, psykiska, kognitiva och sociala utveckling. Det finns även ett samband mellan barns vistelse i naturen med deras förmåga att värna om den, vilket är aktuellt ur hållbarhetssynpunkt. Trots detta visar även forskning att barn vistas mindre och mindre utomhus vilket anses bero på barns ökade intresse för skärmar. Syftet med detta arbete är att, utifrån förskolepersonals behov, skapa en applikation till lärplattor, med integrerat hållbarhetsperspektiv, som både barn och förskolepersonal kan använda enskilt eller tillsammans, som verktyg för att bedriva utomhuspedagogik och göra miljön utomhus till en mer attraktiv och positiv lärandemiljö. Detta undersöktes genom två frågeställningar: 1. Hur beskriver förskolepersonal att en applikation med fokus på utomhuspedagogik bör utformas för att göra utomhusmiljön till en mer attraktiv lärmiljö för barnen? 2. Hur kan ett hållbarhetsperspektiv integreras i applikationen? För att få idéer om vad förskolepersonal anser att en sådan applikation bör innehålla har en pilotstudie i form av en enkätundersökning skickats ut till 13 respondenter som arbetar på förskola i Sverige. Data analyserades tematiskt. Därefter skapades en prototyp av en applikation med ett sociokulturellt perspektiv som teoretiskt ramverk. Utifrån enkätens resultat skapades tre kategorier till innehållet i prototypen: rörelse, uppdrag och fakta, som innehåller aktiviteter som barnen kan göra utomhus, eller fakta om det som finns utomhus. Applikationen har även ett integrerat hållbarhetsperspektiv.

Syftet med vår studie var att synliggöra hur förskollärare hanterar matematik utomhus ur ett didaktiskt perspektiv, samt att ta reda på hur förskollärare beskriver arbetet med matematik som innehåll i barns utevistelse. Detta är en kvalitativ intervjustudie där vi tagit reda på fyra förskollärares perspektiv angående detta. Analysen av vårt material är gjort ur ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Vi har sökt efter relevant forskning och litteratur utifrån aspekterna matematik, utomhus och undervisning. Sammanfattningsvis visar resultaten från våra respondenter att förskollärarna i olika omfattning arbetar med matematik som innehåll i barnens utevistelse men att dessa sällan är planerade i förväg utan mer utifrån här- och nu- situationer där man följer det barnen själva visar intresse för och detta utgör grunden för undervisningen. Vidare konstaterar vi att de flesta av våra respondenter lägger störst vikt vid lägesord vad gäller matematiska begrepp som ingår i matematikundervisningen i ett utomhusperspektiv. Vi tolkar det som att det finns en osäkerhet kring vad matematik i förskolan innefattar och att detta kan bero på utbildning och pedagogens egna erfarenheter av matematik och ens ämneskunskap spelar stor roll.

Syftet med studien är att undersöka mellanstadieelevers uppfattningar om utomhuspedagogik inom matematik samt att jämföra pojkars respektive flickors uppfattningar. Förhoppningen är att bidra till mer användning av metoden utomhuspedagogik inom matematik av aktiva lärare. Studien bygger på 16 intervjuer med elever som går i årskurs 4. Intervjuerna genomfördes i samband med lektionstillfället då eleverna arbetade med matematiska uppgifter utomhus. Resultaten har presenterats i stapeldiagram samt i löpande brödtext. Resultatet tyder på att undervisa matematik utomhus har flera positiva aspekter. En av dem är att matematiken kan konkretiseras utomhus med hjälp av praktiska hjälpmedel. Enligt eleverna blir matematiken utomhus mer praktisk och varierande än inomhus. En negativ aspekt som framkommer med undervisning utomhus är vädrets påverkan

Den här kunskapsöversikten handlar om utomhuspedagogikens fördelar och hinder. Åtta forskningsartiklar har studerats för att söka svar på frågan; Vilka är fördelarna med utomhuspedagogik när det gäller elevers kunskapsutveckling? Syftet med kunskapsöversikten är att samla och analysera tidigare forskningsresultat rörande utomhuspedagogikens påverkan på elevers kunskapsutveckling, i de naturorienterande ämnena i Sverige, Storbritannien och USA. Vi söker vidare svar på frågan; Vad är det som gör att utomhuspedagogiken inte används i större utsträckning i undervisningen? Resultatet visar på flera fördelar med att bedriva utomhuspedagogik. Dessa inkluderar såväl ökad kommunikationsförmåga som miljömedvetenhet och välmående. Även ett antal hinder synliggörs. Det framgår dock att, med engagemang och god planering, är fördelarna övervägande

Denna kunskapsöversikt är skriven med syftet att få ett perspektiv på vad forskningen anser om utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena för lågstadieelever. Översikten utgår från frågeställningar som berör tre aspekter av utomhusundervisning. Dessa tre aspekter är rådande attityder och uppfattningar, elevernas kunskapsbildning, och elevernas välmående. Metoden består av systematiska sökningar i 4 olika databaser som sedan resulterade i elva kontemporära artiklar som analyserats noggrant. De forskningsartiklar som redovisas i resultatet är eniga om vilka attityder som råder bland såväl vuxna som barn, ett allmänt omhuldande av lektionerna utanför klassrummet beskrivs av de intervjuade. De kritiska uppfattningarna av utomhusundervisning kommer från det administrativa hållet i form av stor åtgång av pengar och tid. Vidare visar forskning att undervisning i utemiljö ger stora möjligheter att höja elevernas skolresultat och minnas redan inhämtade kunskaper och erfarenheter. Elevernas välmående beskrivs som ökat efter att de deltagit i utomhusundervisning. Flera potentiella orsaker beskriv som anledning till denna effekt. Inga negativa hälsokonsekvenser redovisas. Brist på pengar och tid ses som de största anledningarna till att utomhusundervisning inte implementeras.

Syftet med uppsatsen var att ge röst för hur lärare i geografi som implementerar utemiljön i sin undervisning använder den, samt fånga deras tankar och upplevelser kring undervisning i utemiljö. Studien utgår från en relativt stor mängd litteratur och artiklar av ett antal författare inom det valda ämnesområdet. Användandet av utemiljön i undervisning kan härledas tillbaka i tiden, till olika traditioner, filosofer och pedagoger. Forskning har visat att undervisning utomhus bland annat kan ge eleverna mångsidig sinnesstimulering, ökad koncentration samt förbättrat minne som tycks gynna lärandet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ämnar denna uppsats ge utsagor utifrån geografilärares upplevelser kring undervisning i utemiljö i specifikt geografiämnet. Resultatet visar en överlag positiv bild av undervisning i utemiljö i geografiämnet, många möjligheter och fördelar lyfts då flera av lärarna menar att utemiljön gör att ämnet blir mer verklighetsanknutet samt tycks kunna bidra till att förstärka ämnesinnehållet. Utöver det verkar utemiljön gynna det sociala samspelet samt ge vissa elever utrymme för att visa sina ämneskunskaper på ett annat sätt än vad den traditionella klassrumsundervisningen erbjuder. Lärarna framhåller att utomhusmiljön kräver att man är extra tydlig och välplanerad. Det nämns även att det finns vissa begränsningar och utmaningar som bör tas i beaktning, såsom ekonomiska resurser, tid för planering och säkerhetsaspekter.

Utomhuspedagogiska aktiviteter är något som kan komplettera elevers lärande, inte minst i biologiundervisning. I Sverige såväl som andra länder finns olika externa aktörer som i samverkan med skolor bedriver undervisning genom utomhuspedagogiska aktiviteter. Syftet med studien är därför att med utgångspunkt i befintlig forskning undersöka hur externa aktörer kan bidra till elevers lärande och kunskapsutveckling i grundskolans biologiämne genom utomhuspedagogiska aktiviteter i årskurs 4–6. Som grund för studien har åtta artiklar, en avhandling och en rapport valts ut, vilka har analyserats i detalj. I studierna framkommer att det finns många olika möjligheter för lärande och kunskapsutveckling genom samarbeten med externa aktörer. Aktörer som skolor samverkat med är forskare, botaniska trädgårdar samt olika organisationer. Genom samverkan med forskare har elever fått delta i biologisk forskning och därigenom utvecklat kunskaper om naturvetenskapliga arbetssätt samt färdigheter med koppling till naturvetenskapliga arbetssätt. Genom deltagande i biologisk forskning har eleverna också fått lära sig om olika ekologiska samband. I samverkan med botaniska trädgårdar och organisationer har elever utvecklat kunskaper om djur, växter och den icke-levande miljön samt hur dessa olika faktorer hänger ihop. De har också utvecklat kunskaper om människans påverkan på olika naturmiljöer. Ett tydligt hinder för lärande genom utomhuspedagogiska aktiviteter med externa aktörer som framkommer är otillräcklig koppling till den ordinarie undervisningen.