Sammanfattning Inledning: I rådande pandemi på grund av covid-19 har många förskolor fått omstrukturera sina verksamheter och bedriva mer undervisning utomhus. Utomhusvistelsen har ökat och det ställer därmed ännu högre krav på pedagogerna kring deras kunskaper om utomhuspedagogik. Vår ambition är därför att förskollärare kan dra nytta av denna studie genom att få fler perspektiv kring hur de kan undervisa i förskolans utomhusmiljöer.  Syfte: Syftet med studien är att utifrån en fenomenografisk metodansats skapa ytterligare kunskaper om utomhuspedagogik i förskolan. Vi vill undersöka förskollärares resonemang om utomhuspedagogik som begrepp, som verktyg samt som arbetssätt och förhållningssätt i undervisningen.  Metod: Studien är fenomenografisk och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts. I studien medverkade åtta verksamma förskollärare från fyra olika förskolor. I studien har vi tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska kraven, samt analyserat intervjumaterialet med en fenomenografisk analysmodell.  Resultat: Resultatet i studien visar på uppfattningar kring utomhuspedagogik som ett upplevelsebaserat lärande, hur gården kan användas som bas och hur utomhuspedagogik går att använda i andra utomhusmiljöer än förskolegården. Resultatet visar även på uppfattningar kring hur personligt intresse, inställning och kunskaper påverkar förskollärares arbetssätt och förhållningssätt. Avslutningsvis visar resultatet på uppfattningar kring att använda gården och skogen som pedagogiskt verktyg.

Abstract I denna kvalitativa studie som baseras på intervjuer, ligger fokus på att dels ta reda på vilken syn verksamma förskollärare har på utomhuspedagogik, dels vilka erfarenheter de har av ämnet, men även undersöka hur de arbetar för att bidra till barns utveckling och lärande i utemiljön. Tidigare forskning visar på många fördelar med utomhuspedagogik, som autentiska miljöer som skapar en växelverkan mellan den bokliga bildningen och sinnliga upplevelser i barnens inlärning. Dock visar även forskningen att utemiljön kan skapa osäkerhet kopplat till barns självtillit och svårigheter att fokusera på aktiviteter då störande moment är betydligt fler än inomhus. Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse när det kommer till yrkesverksamma förskollärares syn på och erfarenheter av utomhuspedagogik, samt hur de arbetar för att bidra till barns utvevkling och lärande. Med stöd i det pragmatiska perspektivet och det sociokulturella perspektivet, har vi analyserat det empiriska materialet. Vi har använt oss av intervjuer och skickade intervjufrågor till verksamma förskollärare inom förskolan för att samla in empirin. Resultatet visar att förskollärare har en viss kunskap kring ämnet utomhuspedagogik som kan kopplas till de didaktiska frågorna som riktar sig på varför, hur och när, som ligger inom ramen för det pragmatiska perspektivet, men att det inte genomsyrar verksamheterna på det sätt som förskolans läroplan lyfter. Utomhuspedagogiken ses som ett komplement till inomhusundervisningen istället för att ses som likvärdig, på grund av att medvetenheten kring undervisning ute inte är lika naturligt förekommande som inne. Utemiljön beskrivs som en avlastningsplats, där barn får gå ut och leka fritt och pedagoger och barn kan komma ifrån höga ljudnivåer och stress som uppstår inne på grund av stora barngrupper.

Detta självständiga arbete i fördjupningsämnet är skrivet inom ramen för utomhuspedagogik. I arbetet betonas värdet av att arbeta med grundskoleelever i en utomhusmiljö. Arbetet är grundat på systematiska undersökningar i olika databaser och urvalet är gjort efter avgränsningar och intresse. Hur ska man som lärare egentligen förhålla sig till utomhusvistelse? Utomhuspedagogik är något som antingen förtjusar eller avskräcker, men det viktigaste är att vi som pedagoger, blivande lärare eller lärare kan hjälpas åt att dela med oss av våra erfarenheter och upplevelser och vågar vidga våravyer för alla elevers lärande och vinning. Resultatet visar att utomhuspedagogik har en positiv koppling på elevers lärande och kunskapsutveckling. Att eleverna får vara ute i naturen, undersöka och arbeta tillsammans visar sig vara en otroligt viktig del i barns utveckling och inlärning. Det har visat sig att det finns mycket forskning kring positiva effekter av utomhuspedagogik dock upptäckte jag att det finns brister i forskningen när det gällde svårigheter/negativa effekter med utomhuspedagogik. Det som framkomunder läsningen var att bristande utomhuspedagogiska aktiviteter antingen berodde på tidsbrist från pedagogens sida eller på dåligt väder.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa utomhuspedagogikens positiva och negativa faktorer, samt dess påverkan på elevers inlärningsförmåga. Litteraturstudien är genomförd genom en kvalitativ metod, där både svensk och internationell forskning har granskats, för att få ett bredare perspektiv på ämnet. Studien fokuserar på NO-ämnena, främst biologi, i 4–6. Flertalet studier visar att utomhuspedagogiken har en positiv inverkan på elevers inlärning, välmående samt samarbete. Dock har det visat att det krävs en växelverkan mellan olika lärmiljöer, både inomhus och utomhus, för att uppnå ett maximalt lärande. Trots denna bakgrund bedrivs det, enligt forskarna, inte tillräckligt mycket undervisning utomhus i dagens grundskola. Forskningen lyfter upp flertalet hinder med att bedriva undervisningen utomhus där lärarens osäkerhet är en av dem. Andra hinder som framkommer är tidsbristen, elevernas ovana att vistas i naturen, rädslor i samband med detta samt att eleverna inte ser utomhusundervisningen som ett lärtillfälle. Forskningen är entydig med de positiva aspekter som finns med utomhuspedagogiken. Utomhuspedagogiken ökar elevernas intresse och inlärning för biologiämnet, dessutom har begreppsförmågan och beteendet visat på positiva påföljder genom naturmöten. Sammantaget motiverar detta till varför utomhuspedagogiken behöver ta en större plats i dagens skola. Däremot, för att få en mer rättvis överblick över de möjligheter och hinder som finns behövs det mer longitudinell forskning inom utomhuspedagogiken. Lärare och skolledningar behöver uppmärksamma de positiva aspekterna av utomhuspedagogiken istället för att låta de påstådda hindren stå i vägen för elevernas kunskapsutveckling.

Kunskapsöversikten undersöker olika aspekter av utomhuspedagogik. Frågeställningen utgår från ett lärarperspektiv och hur man kan arbeta med utomhuspedagogik för att öka elevers intresse och motivation i ämnet bbiologi. Vi ville ta reda på vad utomhuspedagogik kan innebära för inlärning och bibehållandet av kunskap. För att besvara de frågor har vi samlat forskningsartiklar från databaserna LibSearch, Lubsearch och ERIC. sökord som är kopplade till frågorna om utomhuspedagogik och dess effekter och mökligheter används för att hitta relevanta artiklar. Sammanlagt valdes 11 källor som underlag. De källor sammanställer vad forskning säger om strukturer och arbetssätt kring utomhuspedagogik samt om hur elevers motivation, intresse, inlärning och minne påverkas av undervisning utomhus.  Resultatet visar att lärare använder sig av mycket lek i naturen och att det är viktigt med struktur och tydliga lärandemål för att inte leken ska ta över från inlärningen. Positiva upplevelser av att vara i naturen bidrar till att elevers intresse för biologiämnet ökar oh motivationen att vilja klara uppgifter. Flera av studierna visade att utomhuspedagogik, om det lades upp på rätt sätt, ökade elevers förmåga att komma ihåg både hela upplevelsen och kunskapen som hörde där till.

Syftet med detta examensarbete grundar sig i att vi som studenter upplevt en avsaknad till ett pedagogiskt synsätt när det kommer till utevistelse och utomhusmiljön under våra verksamhetsförlagda utbildningar. Dessa situationer är ofta något som blir bortglömda och upp till eleverna att själva sysselsätta sig med. Detta har resulterat i att vi velat ta reda på om skolor med närhet till grönområden använder dessa i större bredd.Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för arbetet kopplas till ett utomhus- och fritidspedagogiskt perspektiv där begrepp som formellt, informellt och kontextuellt lärande samt autentiska miljöer blir centrala. Fallstudier är det metodval vi har använt för att ta oss an detta arbete. Intervjuer med verksamma pedagoger har genomförts på två skolor i samma stad.Resultatet i detta arbete visar att användandet av och uppfattningen om utomhusmiljön skiljer sig mellan skolorna. Dock visar det empiriska materialet att det inte är läget som påverkar undervisningen utan snarare vilken erfarenhet de verksamma pedagogerna har samt vilket intresse som finns för själva ämnet.

Det finns en generell uppfattning av att barn mår bra av att vara utomhus, främst av fysiska, psykiska och sociala aspekter. Genom att undersöka hur lärandet i naturorientering påverkas av undervisning på skolgården eller i skolans närmiljö lyfts för- och eventuella nackdelar vilka kan ge en insikt om didaktiken och dess utfall.Arbetets syfte är att ge en sammanfattande bild av hur utomhuspedagogik i naturorientering med hjälp av skolgården eller skolans närmiljö påverkar elevers lärande. Nödvändigt för genomförandet var att ta reda på hur didaktiken beskrivs i litteraturen, samt vilka möjligheter lärare har för att erbjuda den till eleverna. Metoden för arbetet är sammanställning av tidigare forskning vilken utgörs av en kunskapsöversikt baserad på 17 vetenskapliga källor. Resultatet visar att utomhuspedagogik i naturorientering, med hjälp av skolgården eller skolans närmiljö, kan vara gynnsamt för elevers lärande när det utformas och genomförs på ett välplanerat och genomtänkt sätt. Utomhuspedagogiken bör dock ses som ett komplement till klassrumsundervisning för bäst effekt. Möjliga hinder för att genomföra utomhuspedagogik ur ett lärarperspektiv tas upp och tillför en mer nyanserad diskussion.

Studiens syfte är att undersöka hur fritidslärarna beskriver att de förhåller sig till utomhuspedagogik i olika storstadsmiljöer samt vilka hinder eller möjligheter de ser med utomhuspedagogik. För att besvara studiens frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer med elva informanter i olika storstadsskolor. För att kunna göra en jämförelse av olika storstadsmiljöer har vi genomfört fem intervjuer i innerstaden och sex i närförorter. Den insamlade empirin har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska perspektiv, ramfaktorteorin. Teorin valdes för att se vilka faktorer som ramar in hur fritidslärarna bedriver utomhuspedagogik. Studiens resultat visar att fritidslärarna är positivt inställda till utomhuspedagogik trots de hinder som angavs. Faktorer som fritidslärarna lyfte som hinder var bland annat barngruppens storlek, personal, tid, störningsmoment och väder. Innerstadsskolor ser skogen som en viktig plats för utomhuspedagogik jämfört med skolor i närförorter som använder skolgården och fotbollsplan för att bedriva utomhuspedagogik. Skogen är en möjlighet eller ett hinder beroende på skolans placering.

Syftet med det här arbetet är att få ökad kunskap om lärares pedagogiska arbete med utomhusmatematik med fokus på grundskolans tidigare år. Studien utgår från begreppsramverket Pedagogical Content Knowledge där lärares kunskaper i förhållande till ämnesinnehållet och eleverna, undervisningen samt styrdokumenten framhålls. Genom en kvantitativ studie utifrån en enkätundersökning har 114 respondenter bidragit till ökad förståelse om varför lärare använder sig av utomhusmatematik samt inom vilka matematiska områden som praktiseras utomhus. Resultatet visar att lärare praktiserar matematik utomhus främst för att flera sinnen aktiveras samt att arbetssättet bidrar till bättre hälsa och lärande genom rörelse. De fördelar som resultatet visar med utomhusmatematik är att det skapar variation i undervisningen samt är motivationshöjande för eleverna. Resultatet visar även att de matematiska områden som främst tillämpas utomhus är taluppfattning och tals användning samt geometri. Arbetets slutsats framhäver att utomhusmatematik medför att lärare behöver besitta kunskaper för ämnesinnehållet, eleverna och undervisningen för att arbetssättet ska vara gynnsamt. Studien bidrar med ökade kunskaper om utomhusmatematik och kan ligga till grund för vidare forskning inom ämnet men även till verksamma lärare som vill inspireras av utomhusmatematik.

I dagens städer saknar många barn möjlighet att vara utomhus i en miljö som inte är designad endast för människor. Ju mer barn identifierar sig med staden, desto mindre är de benägna att arbeta för naturen och skydda den i framtiden. I dag breder en ekologisk analfelbetism ut sig, kunskaper om arter och ekologiska samspel är alarmerande lågt hos allmänheten, inte minst hos elever i skolålder. I denna studie undersöks hur lärare i stadsskolor använder närnaturen i sin undervisning, vilka önskemål lärare har kring den fysiska stadsplaneringen samt hur skolornas behov av en varierad närnatur kan tillgodoses. Studien var en fallstudie av Lunds stad och lärare i no-ämnen, åk 4-6. Resultatet bekräftar tidigare forskning att det för att etablera ekologisk läskunnighet krävs närhet till en varierad och rik närnatur i kombination med ett medvetet utomhuspedagogiskt arbete. Resultatet visar dessutom att lärarens tillgång till olika resurser, hens egna motivation och ansvarskänsla är avgörande samt att brukarperspektivet saknas i den undersökta kommunens policys kring närnatur som undervisningsmiljö. Kommunens beskrivning av hur närnaturen används som pedagogisk miljö skiljer sig åt från lärarnas beskrivningar. För att skapa förändring krävs att hänsyn tas till politiska, pedagogiska och kunskapsförutsättningar. / In present cities, many children lack the opportunity to spent time outdoors in an environment that is not designed solely for people. The more children identify themselves with the city, the less likely they are to appreciate and protect the nature in the future. Today, there is an increasing ecological illiteracy, knowledge ​​about species and ecological interactions are alarmingly low among the public, not least among young students. This study examines how teachers in urban schools use the local city nature in their teaching, what desires the teachers have regarding the physical urban planning and how the needs for a varied local city nature near schools can be met. The study is a case study of Lund city and natural science teachers, Swedish upper elementary school. The result confirms previous research that in order to establish ecological literacy, a varied and rich city nature is required in combination with active outdoor teaching. The result also shows that the teacher's access to various resources, its own motivation and sense of responsibility is crucial and that the user perspective is lacking in the investigated municipality's policy on local city nature as a teaching environment. The municipality's statements regarding the use of local city nature as a teaching environment differ significantly from the teachers' experiences. In order to make a difference, political, pedagogical, and knowledge prerequisites are to be taken into consideration.