Under tidigare arbete och VFU i förskola har vi uppmärksammat att pedagoger ofta inte engagerar sig i barns lek, speciellt utomhus. Facklitteratur beskriver hur det riskerar att hämma barns fysiska utveckling och förklarar att när barn och vuxna rör sig tillsammans förbättras barns förutsättningar för utveckling. Syftet med detta arbete är att skapa ett rörelsematerial som utmanar pedagoger att röra på sig och leka tillsammans med barn. Dilemmat är att det redan finns flera olika sorters rörelsematerial ute på marknaden. Frågan är då hur ett nytt rörelsematerial kan utformas så att det engagerar både barn och vuxna i rörelse och kompletterar sådant som redan finns. Metoden bestod av att först skapa ett rörelsematerial bestående av två lyckohjul med rörelser som inriktade sig på fin- och grovmotorik. Dessa lyckohjul mailades sedan till 34 pedagoger runtom i Sverige som fick prova på materialet och sedan utvärdera det i en enkät. Deltagarna söktes via sociala medier och pedagogerna som valdes ut var de som först visade intresse för materialet. Resultatet visar att både barn och pedagoger uppskattade rörelsematerialet men det var pedagogernas svar på enkäten som användes för att förbättra materialet. Bland annat lades bildstöd och en tydligare koppling till utomhusmiljön till i den uppdaterade versionen av materialet. Detta resulterade i att sex nya lyckohjul skapades, fortfarande inriktade mot fin- och grovmotoriska rörelser.

Denna studie är skriven med syftet att utöka kunskaper om hur miljön på en förskola som arbetar med utomhuspedagogik påverkar barn i åldrarna tre till fem års förutsättningar för vila och avslappning samt vad som kategoriserar dessa miljöer. Arbetet är skrivet med det posthumanistiska perspektivet som teoretisk utgångspunkt, då denna teori har miljöns påverkan på människan som centralt begrepp. Genom observationer på en förskola som arbetar med utomhuspedagogik kunde slutsatser dras om att främst trånga och mörka platser har störst avslappnande dragningskraft. Miljöns utformning, väderleksförhållanden samt stämning hade även de en inverkan på huruvida miljön bjöd in till vila och avslappning.

Studien utgår från hur förskollärare uppfattar och beskriver de lärtillfällen som utomhusmiljön kan bidra med. Detta är intressant att ta reda på eftersom olika uppfattningar finns om att utomhusundervisning inte sker i den utsträckning som inomhusundervisning gör. Vi vill ta reda på hur förskollärare uppfattar och beskriver de lärtillfällen som utomhusmiljön kan bidra med samt vilka svårigheter som kan finnas med utomhuspedagogik. Syftet med studien är att generera kunskap om hur förskollärare uppfattar att utomhusmiljön kan bidra till att skapa lärandemöjligheter. De forskningsfrågor som formulerats för att kunna besvara syftet är hur uppfattar förskollärare att lärtillfällen kan skapas i utomhusmiljön? Vilken kunskapsinhämtning kan utomhusmiljön bidra med enligt förskollärare? Vilka eventuella svårigheter uppfattar förskollärare med att bedriva utomhusundervisning? Teorin som används i studien är utvecklingspedagogiken. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med förskollärare och analysen genomfördes med inspiration av fenomenografin. Resultaten som framkommer i studien är att förskollärare uppfattar att utomhusmiljön kan bidra med motoriska färdigheter och upptäckter av fenomen inom naturkunskap. Förskollärarna uppfattar också olika lärandemöjligheter i utomhusmiljön där främst samlärande belystes som viktigt. De svårigheter som framkommer i resultatet är att förskollärare uppfattar att det saknas material som är anpassat för utomhusmiljön, för lite kunskap kring utomhuspedagogik samt personalbrist vid utomhusvistelse. Slutsatsen är att förskollärarna uppfattar att utomhusmiljön kan skapa lärandemöjligheter däremot beskriver förskollärarna att de svårigheter som finns kan hindra att undervisning i utomhusmiljön genomförs. De svårigheter som förskollärarna uppmärksammat kan ge svar på varför undervisning utomhus inte genomförs i den utsträckning som inomhusmiljön gör och därmed finna lösningar på svårigheterna i verksamheten. Detta för att barn ska få den variation av undervisning som utomhusmiljön kan bidra med.

Growing is a creative activity in lower school subject matter. It is an outdoor activity that creates movement. Gardening activities give favorable effects for the social teamwork in studentgroups and cultivation is a way to increase students' awareness of our food production. This argument exists in earlier studies that it is significant when school staff have motivated reasons to create school gardens. Of course, school gardens have always created problems. To get enough resources for management and lesson planning and to handle summer supervision presents in modern times as the largest obstacles for growing activities to work. Against this background, the purpose of this thesis is to find a way forward for gardening as a school activity that increases students' consciousness of sustainable food production.  Forest gardening is a cultivation model within the Agro Forestry movement. Using literature study as a methodology, it is found that forest gardening principles can be applied to school gardening to solve the identified isues with cultivation in primary schools.  Regarding forest gardening principles, one can create a cultivation that occupies a small  area and recieves the ideal microclimate with an array of plants with different hights. This cultivation model lowers the work time required and the need for summer supervision. In addition, this cultivation gives the ecosystem increased biodiversity and carbon storage. Another advantage with this cultivation model is that through plant selection, one can control harvest times to spring and autumn, when students are in school. However, it appears that this cultivation model is knowledge- intensive during the construction phase and that it is a good idea to get outside help from an expert, for example, a gardener with expertise in forest gardening. A design proposal for lower school grades is also included, with a plant list and design plan that can be adapted and suited to schools. / Odling är ett kreativt redskap i grundskolans ämnesundervisning. Det är en utomhusaktivitet som skapar rörelse. Trädgårdsaktiviteter ger gynnsamma effekter för det sociala samspelet i elevgruppen och odling är ett sätt att öka elevernas medvetenhet om vår matproduktion. Dessa argument framgår som betydelsefulla i tidigare studier där skolpersonal har motiverat sina skäl till att  driva skolträdgårdar. Skolträdgårdar har dock i alla tider brottats med problem. Att få resurser att räcka till för skötsel och lektionsplanering och att klara av sommartillsynen, framträder i modern tid som de största hindren för att få odlingarna att fungera. Mot den bakgrunden är syftet med denna uppsats att söka en väg frammåt för skolträdgården, som är hållbar i skolornas verksamhet och som ökar elevernas medvetenhet om en miljömässigt hållbar matproduktion.  Skogsträdgården är en odlingsmodell inom Agro Forestry rörelsen. Med litteraturstudie som metod undersöks här vilka av skogsträdgårdens principer som kan tillämpas i en skoltärdgård för att möta de identifierade problemen för odling inom grundskolan.  Det framgår att man med idéer från skogsträdgården kan skapa en odling som tar en liten yta i anspråk och får ett gynsammt microklimat tack vare växter i olika höjdskickt. Odlingsmodellen kräver en låg skötselinsats i förhållande till skörd tack vare ståndortsanpassning, marktäckning, själförsörjning av näring och perenna grödor som tillsammans minskar behovet av bevattning och skötsel. Resultatet påvisar att man med hjälp av flera av skogsträdgårdens odlingsprinciper kan minska behovet av arbetstid och sommarlovsskötsel. Dessutom ger odlingen ekosystemtjänster som ökad biologisk mångfald och kollagring. Ytterliggare en fördel är att man med hjälp av växtval kan styra skördetiden till vår och höst, då eleverna är på plats i skolan. Det framkommer dock att odlingsmetoden är kunskapskrävande under anläggningsfasen och att det är en god idé att vid etableringen ta hjälp utifrån av expertis som tillexempel en trädgårdsmästare med kompetens inom skogsträdgårdsodling.  Här presenteras också ett designförslag fö en grundskola, med växtlista och design som kan anpassas och modifieras till att passa på flera skolor.

Denna studie har genomförts med syftet att undersöka hur förskollärare planerar för och  använder utomhuspedagogiken, samt om den pågående coronapandemin har givit upphov till några förändringar vad gäller utomhuspedagogiken. Studien har genomförts genom att intervjua nio förskollärare som har fått beskriva sitt arbete med utomhuspedagogik, både hur de planerar för utomhuspedagogiken och om det är någon skillnad mellan den planerade undervisningen utomhus och inomhus, samt hur de använder utomhuspedagogiken för att gynna barns lärande och utveckling. Betydelsefulla begrepp från det sociokulturella perspektivet har använts i innehållsanalysen för att kunna belysa förskollärares arbetsmetoder inom utomhuspedagogiken och hur de planerar för undervisning som de vill ska gynna barns utveckling och lärande. Begreppen som använts i analysen är den närmaste utvecklingszonen, scaffolding, artefakt och mediering. Studiens resultat visar att förskollärare uppfattar utomhuspedagogiken som minst lika viktig som det lärandet som sker inomhus och att det inte ska göras skillnad på undervisning utomhus jämfört med inomhus. De arbetar med att ta med sig material från inne på förskolan till utomhusmiljöerna, både gården och närmiljön så att det ska finnas tillgängligt även ute. Resultaten belyser också att alla förskollärare som ingår i denna undersökning arbetar med projekt i sin verksamhet och dessa projekt får en stor del i utomhuspedagogiken som antas gynnar barns lärande. Vidare framkommer det även att förskollärares förhållningssätt gällande utomhuspedagogik är av stor vikt för hur väl den kommer fungera. Att vara en medupptäckare tillsammans med barn i förskolan beskrivs som oerhört viktigt av alla förskollärare som deltog i undersökningen, och att det är en viktig arbetsmetod som bidrar till barns utveckling och lärande i förskolan.

Aims: The topic of the knowledge review that has been carried out is outdoor learning. The purpose of this study is to examine what possibilities are created for students' learning and well-being by conducting teaching in the natural sciences and in outdoor environments.   Method: The study was limited to a consideration of research articles and literature. This meant that our search for literature was limited to peer-reviewed material, a term that refers to the fact that it has undergone scrutiny from fellow researchers and experts, resulting in a form of quality control before publication. We made use of different searches and key words in several databases, including Libsearch, Google Scholar, and Swepub, and also conducted some searches in the city library of Lund (Stadsbiblioteket). Using a total of 13 sources, we then compiled the information and selected the material that pertained to our area of interest, and that would help us answer our research question. In the search process we made use of Jarl Backman (2016), who gave us useful search methods and tips that helped us commence the process in a good way.    Results: One of the problems we faced was that there were many articles that had been published but the full text versions were missing, which made us unable to use them. This meant that the number of articles that we could include was limited. Through our search process, we noticed that there is a lack of Swedish research in the subject area of outdoor learning. Still, the results show that there is a focus on both students' health and learning within this area of research. Through our readings, we were able to conclude that outdoor learning has a number of positive effects on students' learning and general development in all subjects. However, the research also suggests that there is a general lack of outdoor learning, because of teachers' lack of knowledge in how to conduct it. Other reasons include lack of activities within the different subjects, which make them unsuitable to be conducted outside, or that the school does not have the environment required to make outdoor learning possible.   Discussion: Numerous different researchers within the sources we selected pointed to the importance of outdoor learning as a teaching method in school. However, to achieve the best results, there is a need to alternate between indoor and outdoor learning. Through alternating between the two, students are able to consolidate the knowledge that they had acquired in the classroom. Outdoor learning had a positive effect on the students' results. Additionally, it increases participation and interaction between the students. Because outdoor learning facilitates the students' use of their different senses, it results in better knowledge retention than teaching that is conducted indoors. This also has to do with the fact that students are more restricted in the classroom.   Conclusion: The conclusion we arrived at was that outdoor learning has positive effects on students' learning, performance, results, and health, but also participation. The results show that the teachers who have tried outdoor learning have gotten more positive effects from outdoor learning than from teaching indoors.   Due to the limited time of ten weeks, we chose not to focus on the potential effects that outdoor learning may have on students with neuropsychiatric disorders.

Detta arbete syftar till att samla forskningsresultat kring på vilket sätt utomhuspedagogik påverkar elevernas inlärning, hälsa och välmående. Arbetet undersöker vilka utmaningar som är kopplade till utomhuspedagogik ur lärares perspektiv. Grunden för arbetet utgörs av totalt 24 källor varav en kunskapsöversikt och en doktorsavhandling med inriktning på utomhuspedagogik, 8 böcker samt 14 vetenskapliga artiklar. De har samlats, noggrant undersökts och sammanställts genom systematisk och osystematisk sökning. Resultaten visar att utomhuspedagogik påverkar elevernas inlärning och hälsa mestadels positivt. Det kan dock diskuteras hur eleverna kan påverkas av utomhuspedagogikens intryck. Brist på forskningen i denna fråga har upptäckts. Flera negativa faktorer som påverkar lärarnas inställning och implementering av utomhuspedagogik i den vardagliga verksamheten har identifierats. Däribland brist på kunskaper, resurser, rädsla för faror och det oförutsedda samt avsaknaden av passande miljöer i närheten av skolor och inte minst lärares egna brister på koppling till naturen.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om pedagogers uppfattningar av att skapa ett växande intresse om hållbar utveckling hos barn samt hur de ser på att använda sig av utomhusmiljön som plats för lärande. Studien bygger på en kvalitativ ansats där sex verksamma pedagoger i förskolan har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna i studien är ett didaktiskt perspektiv samt en pragmatisk syn på lärande. Dessa perspektiv har använts i analysen av den insamlade empirin. För att analysera det insamlade materialet har en tematisk analys gjorts. Tidigare forskning visar på att det är den ekologiska dimensionen som framträder till att genomsyra verksamhetens undervisning om och för hållbar utveckling samt att utomhusmiljön ses som gynnsam att använda för att bedriva undervisning om och för hållbar utveckling. Genom att analysera empirin framgick det att pedagogerna anser att varför hållbar utvecklig bör fokuseras på som innehåll i undervisningen i förskolan var självklart då det är ett stort och viktigt område. Vad och hur pedagogerna bedriver undervisningen var enligt pedagogernas utsagor något svårt att svara på. Studiens slutsatser visar på hur det likt tidigare forskning är den ekologiska dimensionen som genomsyrar undervisningen i verksamheten samt så framkommer det i studiens slutsatser hur utomhusmiljön som plats för lärande om och för hållbar utveckling ses som gynnsamt ur många olika aspekter där att få uppleva lärandet konkret och att praktiskt få göra är en aspekt. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Syftet med studien var att analysera hur förskolepedagoger ser på begreppen utomhuspedagogik och utomhusvistelse men även om utomhuspedagogiken behövs i förskolan. Studien är genomförd med kvalitativ metod där vi intervjuat 5 förskolepedagoger, 2 som arbetar inom utomhuspedagogisk förskola och 3 som arbetar inom traditionell förskola. Den teoretiska utgångspunkt som använts i analysen av empirin är det pragmatiska perspektivet, med begrepp som learning by doing, inquiry, stå fast &amp; gap samt transaktion. De centrala begrepp som tillsammans med de teoretiska begreppen används för att analysera är utomhuspedagogik och utevistelse/outdoor/outsideplay. Studiens resultat visar att pedagogerna ser utomhusvistelsen som en central del av dagen med många fördelar, både för det individuella barnet och hela barngruppen. De lyfter även fram svårigheterna det kan innebära när kunskapen kring att bedriva undervisning utomhus fattas. Covid-19 pandemins förändrade arbetssätt där utevistelsen krävdes ha en större roll, har även inneburit att pedagogerna har fått ett synsätt där allt som kan göras inne kan göras ute.

Syftet med denna studie var att förstå hur barn på ett ur- och skur fritids förhåller sig till sin utemiljö. Mer specifikt ville vi ta reda på vilka platser som upplevdes roliga, tråkiga, lugna, vilda, vackra respektive fula. Samtalspromenader med fotografering användes för att utforska platser av särskild betydelse ur barnens perspektiv. Dessa metoder innebär en spännande möjlighet att närma sig barns livsvärldar på ett konkret vis. Empiriskt material av detta slag kan ha ett egenvärde, till exempel vid nybyggnad eller ombyggnad av den pedagogiska utemiljön. Samtidigt var ambitionen att identifiera hur platserna fylldes med specifika meningserbjudanden, vilket bara kan förstås inom den sociala kontexten. Vårt teoretiska ramverk affordance theory placerar upplevd funktionalitet hos platser och objekt i fokus. Eftersom pedagogiska miljöer designas och regleras med varierande grad av förutbestämda funktioner i åtanke kan teorin hjälpa oss förstå hur barn iscensätter eller omförhandlar dessa genom lekar och andra aktiviteter.  Det empiriska materialet tolkades med tematisk analys, genom vilken sex teman konstruerades. Bland slutsatserna kan nämnas att barn föredrar platser med ett stort urval av meningserbjudande. Dessa är dock både subjektiva och i ständig förändring. Vi visar hur barnens meningserbjudande påverkas av vuxnas normer och gränser men att dessa samtidigt kan värderas och överträdas medvetet. Våra resultat och slutsatser indikerar behov av fortsatt forskning. De tyder också på ett behov av och utökade förklaringsmodeller för att förstå barns tolkningar samt värderingar av sin utemiljö, även faktorerna som påverkar dessa.