Syftet med vårt arbete är att utveckla en metod där barnen ges möjlighet att lära sig grundläggande matematiska begrepp på ett lustfyllt sätt i utemiljö. Fokus läggs på begreppen storlek och antal. Vi har genomfört detta arbete på våra respektive arbetsplatser med våra barngrupper på en förskola och en särskola i nordvästra Skåne. Vårt arbete är ett försök att utveckla en lustfylld arbetsmetod för matematikinlärning utomhus. Vi har använt oss av olika övningar och lekar för att träna matematiska begrepp tillsammans med våra respektive barngrupper i utemiljö. Vi tror att vår metod kan vara ett lustfyllt och stimulerande komplement till den övriga matematikundervisningen som bedrivs i förskolan och i skolan. Genom dokumentation av det vi sett under övningarna, enkäter och intervjuer har vi utvärderat arbetssättet och undersökt barnens upplevelser av utematte. Gemensamt för båda grupperna var glädjen och det lustfyllda i aktiviteterna. Övningarna och lekarna utomhus skapar många roliga inlärningstillfällen.

Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur förskolelärare på förskolor utan utomhusprofil resonerar kring användandet av utomhusmiljön. Vi har också haft som avsikt att ta reda på vilket huvudsakligt perspektiv samt vilket huvudsakligt argument utifrån plats-, miljö-, kropps-, motorik/hälso- och lekperspektiv förskolelärarna har på lärande genom utomhusvistelsen. Vårt val av undersökning grundar sig i vårt gemensamma intresse för utomhuspedagogik som vi skaffat oss genom utbildning på Malmö högskola. För att få svar på hur förskolelärare resonerar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där 11 förskolelärare från sex olika förskolor i samma stadsdel medverkat. I vår litteraturgenomgång har vi valt att utgå ifrån delar av Deweys och Vygotskijs teorier. Vi utgår även från utomhuspedagogik som begrepp, Szczepanskis tre perspektiv (plats, miljö och kropp) på lärande vid utomhusvistelse samt ett lekperspektiv och ett motorik-/hälsoperspektiv. Resultatet i vår undersökning visar att förskolelärarna för ett resonemang innehållande kriterier utifrån de olika perspektiven, men platsens betydelse för lärande är det mest framträdande perspektivet. Slutsatsen i vår undersökning är att utifrån de fem olika perspektiven och de olika huvudargumenten i perspektiven tycker vi oss kunna se att det som förskolelärarna ofta nämner i sina resonemang om användandet av utomhusmiljön är att det skapar möjligheter för ett autentiskt lärande i verkliga situationer.

SyfteAvsikten med följande uppsats är undersöka utomhuspedagogiken, med syfte att ta reda på utomhuspedagogikens för- och nackdelar samt få en bild av hur pedagogerna ser på lärandet genom pedagogiken och hur den kan vara ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen.MetodMed hjälp av den kvalitativa undersökningsmetoden har vi genomfört strukturerade intervjuer med sju pedagoger som under flera år har arbetat aktivt med utomhuspedagogik. Genom intervjuerna ville vi få fram pedagogernas syn på de aspekter av utomhuspedagogiken som finns i våra frågeställningar. ResultatSammanfattningsvis åskådliggör resultaten på en övervägande positiv syn på pedagogiken med många fördelar och där integration av traditionell klassrumsundervisning och utomhusundervisning skapar dynamik, helhet, sammanhang, konkretisering i lärandet för eleverna. Nackdelarna visar på svårigheter med omfattande förberedelsetid, schema, ekonomi, kläder och problem vid dålig väderlek. Dessutom upptäckte vi att det fanns en betydande social dimension som har en inverkan på elevernas lärande.

Syftet med denna undersökning är att studera, utifrån lärarnas utsagor, hur undervisningsmiljö väljs vid undervisning i matematik och problematisera hur undervisningen i elevgruppen bedrivs. Vi vill ta reda på vad det är som gör att lärare väljer att undervisa i utomhuspedagogik respektive klassrumsundervisning. Vi vill ta reda på vad som händer med elevgruppen när undervisningen sker i andra undervisningsmiljöer. Vi utgår från en sociokulturell teori, vilket innebär att inlärning är något som sker i sociala samanhang där man lär av varandra. Undersökningen grundar sig på en lektionsobservation och intervjuer med lärare som har erfarenhet av att jobba med utomhuspedagogik i matematik. Resultaten visar att lärarna i vår studie har en positiv inställning till utomhuspedagogik, vilket bekräftas av tidigare forskning. Det är ofta de yttre faktorerna så som väder, bekvämlighet och resurser som påverkar lärarna till att stanna inne i klassrummet.

AbstractTitel: Utomhuspedagogik - varför då? En studie av hur pedagoger tänker om undervisning utomhus.Författarna till denna fallstudie är Nina Nevhage och Anna-Carin Persson. Vi har utbildat oss till lärare i grundskolans tidigare år (GT).Syftet med vår studie var att ta reda på pedagogernas inställning till utomhuspedagogik och få ökad inblick i hur de använder utomhuspedagogiken. Vi ville undersöka vad som motiverar respektive hindrar pedagogerna att bedriva undervisningen på annan plats än i klassrummet. I problemformuleringen fokuserar vi kring hur pedagogerna anser att de använder och förhåller sig till utemiljön. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och är baserad på personliga intervjuer och observationer. Vi intervjuade åtta grundskolelärare som arbetar inom skolår 1-3, och observerade dem under tio dagar. Resultatet vi fick genom våra intervjuer visar att alla pedagogerna var positiva till utomhuspedagogik. Pedagogerna hade många idéer och visioner om hur det skulle utföras. De ansåg att utelektioner främjar inlärningen och ger mindre konflikter hos eleverna. Vi fick då reda på att det bland annat var brist på resurser och utformningen av närmiljön som gjorde det svårt för dem att genomföra sina idéer.Under våra observationer kunde vi lägga märke till att en del av pedagogerna använde sig av utomhuspedagogik i mindre utsträckningen än vad de egentligen önskade. Nyckelord: Utomhuspedagogik, sinnen, pedagoger, utelektioner, skolår 1-3

Titel: Utomhuspedagogik i förskolan – möjligheter och hinderFörfattare: Annika Ivarsson och Ida HolmbroSyftet med detta arbete var att se hur pedagogerna förhåller sig till utomhuspedagogik. Vad har de för uppfattning om utomhuspedagogik? Vad ser de för möjligheter och hinder med att bedriva utomhuspedagogik? Vi ville även få en bild av hur de upplevde sin miljö på gården och utemiljön i närområdet. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 98 reviderad 2010) kan vi läsa att barnen bör ha möjlighet till att leka både inomhus och utomhus. De ska även ha möjlighet att ha aktiviteter i naturmiljö och planerad utemiljö. För att få svar på våra frågor gjorde vi kvalitativa intervjuer på två förskolor, med tre pedagoger på varje förskola. Resultatet visade att alla intervjupersoner var positiva till att bedriva utomhuspedagogik, men de såg även att det fanns en del hinder med att bedriva verksamhet ute med barnen. Det största problemet för pedagogerna var att barnen inte hade rätt ytterkläder och skor för att vistas utomhus och även att barngrupperna var för stora och pedagogerna för få. Möjligheterna var fler och pedagogerna såg många positiva effekter med att gå ut. De menade bland annat att antalet konflikter minskar, hälsan stärks och den sociala utvecklingen främjas.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare använder närmiljön i sin matematikundervisning. Vi undersökte även i vilken utsträckning de använde närmiljön samt vilka för- och nackdelar det finns med att använda närmiljön i matematikundervisningen. I denna studie användes ostrukturerad observation som metod. Dessutom användes kvalitativa intervjuer för att få svar på frågeställningarna. Resultatet visade att lärare använder närmiljön både när de undervisar inomhus och utomhus. Vidare visade resultatet att lärare fann många fördelar men få nackdelar med att undervisa i närmiljön. Några generella slutsatser gick inte att dra angående hur lärare använder närmiljön i matematikundervisningen, eftersom undersökningen inte var tillräckligt omfattande.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien är att undersöka grundskoleelevers attityder till NO med ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Studien ämnar även undersöka hur eleverna ser på sitt eget lärande i det utvidgade klassrummet. Det är en kvalitativ studie och för att besvara våra frågeställningar har empirin samlats in med semistrukturerade intervjuer och observationer. Frågeställningarna som ställs är: Vilka attityder har elever till NO i det utvidgade klassrummet? Hur upplever eleverna sitt eget lärande utomhus? Empirin har vidare analyserats genom en tematisering. I resultatet framkommer det att eleverna som medverkat i studien har positiva attityder gentemot NO som sker utomhus. Samtidigt visar eleverna på vissa svårigheter kring att definiera- och förklara vad NO är, samt att kunna särskilja det från övriga ämnen så som svenska och matematik. Elevernas belyser vidare att de visuella, ett undersökande arbetssätt samt att arbeta med andra som bidragande faktorer till hur de lär sig i de utvidgade klassrummet.

Studiens syfte var att undersöka attityder till och intresse för utomhuspedagogik hos lärare som undervisar i NO-ämnena i grundskolans tidigare år och se i vilken utsträckning de använder sig av utemiljön i NO-undervisningen. Syftet var också att undersöka på vilket sätt utomhusundervisningen bedrivs och om lärarna anser att undervisning utomhus kan bidra till att eleverna får större förståelse av NO-ämnena. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kartläggande kvantitativ enkätundersökning i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar att i stort sett alla lärarna har positiva tankar om utomhuspedagogik, men att det endast är ett fåtal lärare som regelbundet bedriver utomhusundervisning. Lärarna i undersökningen menar att utomhusundervisning främjar elevers förståelse för NO-ämnena och resultatet visar att skolgårdens miljö spelar roll för om lärarna bedriver NO-undervisning utomhus.

SammanfattningSyftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt man använder i naturvetenskaplig verksamhet i några uteförskolor, samt vilket innehåll man tar upp. Vi har också undersökt vilket intresse de pedagoger som arbetar på förskolorna har för naturvetenskap samt vilken utbildning de har. Bakgrunden till vår undersökning ligger i att vi ser potentialen att arbeta med naturvetenskap i uteverksamhet men inte har sett mycket av detta i praktiken. Vi gjorde en intervjustudie som kompletterades med observationer och enkäter. Totalt besökte vi 6 förskolor och delade ut 26 enkäter. Resultatet visade på ett brett spektrum av arbetssätt, allt från att planera verksamheten in i minsta detalj till att helt och hållet utgå från barnens intresse här och nu. Vad gäller ämnesinnehållet är biologi det klart vanligaste, även om vi såg en hel del fysik och kemi också. Det allmänna intrycket är dock att det förekommer betydligt mer naturvetenskap än pedagogerna egentligen är medvetna om. Pedagogernas intresse för naturvetenskap är skiftande, men många av dem som har ett litet intresse anser ändå att naturvetenskap är viktigt för barn i förskolan.