SyfteAvsikten med följande uppsats är undersöka utomhuspedagogiken, med syfte att ta reda på utomhuspedagogikens för- och nackdelar samt få en bild av hur pedagogerna ser på lärandet genom pedagogiken och hur den kan vara ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen.MetodMed hjälp av den kvalitativa undersökningsmetoden har vi genomfört strukturerade intervjuer med sju pedagoger som under flera år har arbetat aktivt med utomhuspedagogik. Genom intervjuerna ville vi få fram pedagogernas syn på de aspekter av utomhuspedagogiken som finns i våra frågeställningar. ResultatSammanfattningsvis åskådliggör resultaten på en övervägande positiv syn på pedagogiken med många fördelar och där integration av traditionell klassrumsundervisning och utomhusundervisning skapar dynamik, helhet, sammanhang, konkretisering i lärandet för eleverna. Nackdelarna visar på svårigheter med omfattande förberedelsetid, schema, ekonomi, kläder och problem vid dålig väderlek. Dessutom upptäckte vi att det fanns en betydande social dimension som har en inverkan på elevernas lärande.

Utgångspunkten för studien är att elever inte får fullständiga betyg i skolämnena. Det är en svårighet för många att uppnå kunskapskraven och därmed skapas en problematik för hur pedagogerna ska undervisa för att eleverna ska uppnå dessa mål. Den metod som används inom utomhuspedagogiken kan möjligen vara en lösning på detta. Syftet med studien är att presentera några pedagogers synsätt på och upplevelser av arbetet med utomhuspedagogik. Dessa synsätt belyser vad som motiverar och hindrar pedagogerna för att arbeta med utomhuspedagogik. Det undersöks även vilken betydelse skolgårdens utformning har för utomhuspedagogiskt arbete. Metoden för inhämtningen av empirin har varit kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på två olika skolor. Dessa skolor är belägna i två olika geografiska områden i Sverige. John Dewey, Gunilla Ericsson och Anders Szczepanskis är några av de teoretiker som jag använder som utgångspunkt i den här studien. Sammanfattningsvis belyser resultatet att de pedagogerna som jag intervjuat upplever utomhuspedagogik som ett förhållningssätt som gör abstrakta ämnen till konkreta. De intervjuade pedagogerna blir motiverade av att arbeta med utomhuspedagogik när de kan synliggöra positiva effekter på elevgruppens lärande. Det främsta hindret är pedagogernas osäkerhet och okunnighet i förhållningssättet. Slutligen visar resultatet att pedagogerna upplever att en varierad skolgård ger en varierad undervisning, men utformningen är inget som hindrar i vilken mängd pedagogerna använder sig av den.

Syftet med studien är att undersöka lärares syn på platsens betydelse för elevers lärande i NO-ämnena. Detta har gjorts genom att tidigare forskning sammanställts och sedan har sex kvalitativa intervjuer genomförts för att få reda på lärares syn om platsens betydelse för lärande i NO-ämnena. Frågeställningarna som besvarats är: Hur ser lärare på NO-undervisning utanför klassrummet i relation till elevers lärande? Vilka platser utanför klassrummet använder sig lärare av i NO-undervisningen och vad styr valen? Hur organiserar lärare undervisning utanför klassrummet och vilka eventuella hinder ser de? Den insamlade empirin har analyserats och kategoriserats utifrån de teoretiska förhållningssätten som presenterats. Undersökningen visade att lärare har liknande syn på elevers lärande vid undervisning utanför klassrummet, där begrepp som verklighetsbaserat lärande och praktiskt lärande stod i fokus. Alla de intervjuade lärarna bedriver undervisning utanför klassrummet i NO-undervisningen i viss mån. I vilken utsträckning och vilka platser skiljer dock lärarna åt. Det framkom även att alla lärarna ser någon form av hinder eller svårigheter i att bedriva undervisning utanför klassrummet.

Examensarbetet handlar om barns lek och är inriktad på två olika I Ur och Skurförskolor, där har vi undersökt hur utomhuspedagogiken och pedagogerna påverkar barnens lek. Frågeställningar som vi har utgått ifrån är: Hur upplever pedagogerna leken i inomhusmiljön i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad gör pedagogerna för att stimulera barnen i deras lekar? Vilken är pedagogernas roll i barnens lekar i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö? Vad är pedagogernas resonemang kring den fria leken? Vår tidigare forskning har innefattat utomhuspedagogik, leken och pedagogernas roll i den. Vi har utgått ifrån teoretikerna Jean Piaget och Lev Vygotskijs tankar om barns lek.De metoder som har använts för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med två pedagoger på olika förskolor och naturalistiska observationer av barn och pedagoger när de interagerade med varandra. Vi har observerat skillnad i barnens lek i inomhusmiljö i jämförelse med i utomhusmiljö, och även pedagogernas delaktighet i den. Barnens lek i utomhusmiljön är mer självständig och pedagogerna tar aktivare del i leken i inomhusmiljö.

SammanfattningVårt syfte är att ta reda på för- och nackdelar med ett utomhuspedagogiskt arbetssätt utifrån yrkeserfarna pedagogers uppfattningar. Frågeställningarna vi har utgått från är:Vilka olika aspekter anser pedagogerna påverkar utomhuspedagogik? Hur kan olika gruppkonstellationer enligt pedagogerna påverkas vid utomhuspedagogisk verksamhet? Vad blir utomhuspedagogikens roll i växelverkan mellan teori och praktik?Vår utgångspunkt är två skolor, en kommunal och en privat skola. Insamlandet av empiri gjordes med hjälp av kvalitativa enkäter och intervjuer. I vår studie har vi bland annat tagit del av Anders Szczepanski, Patrik Grahn och Lars Owe Dahlgrens teorier om utomhuspedagogik där de till exempel tar upp vikten av sinnesstimulans i undervisningen och hur utemiljön kan bidra till detta. Resultatet av vår studie visar att rätt utrustning så som kläder är en viktig faktor för att kunna bedriva utomhuspedagogik på ett fullgott sätt. Det framgick även att elevgrupper upplevs som mindre och delaktigheten och arbetsron kan öka utomhus. Arbetet med att variera teoretisk och praktisk undervisning beskrivs underlättas när utomhuspedagogik blir ett komplement till lärandet i klassrummet. De slutsatser vi kan dra utifrån studiens resultat är att utomhuspedagogik framställs som ett mer genomgående positivt arbetssätt än vad det i själva verket är. Utomhuspedagogik bör kombineras med traditionell klassrumsundervisning och att pedagoger då utnyttjar utomhuspedagogik när det är mest gynnsamt för lärandet. Genom att variera lärmiljöer och situationer blir det lättare att synliggöra elevers styrkor.

I denna kvalitativa undersökning är syftet att undersöka om och hur ett museibesök kan utgöra en lärandemiljö inom naturvetenskap i grundskolans F-3 samt hur elever upplever denna lärandemiljö, där intervju och observation har använts som metod. Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där lärandet sker i autentiska situationer där stor vikt läggs vid sinnliga upplevelser. Då vi upplever att många studier kring utomhuspedagogik utgår från ett lärarperspektiv, har vi i denna studie valt att i huvudsak utgå från ett elevperspektiv. Undersökningen tar sin teoretiska ansats i teoretikerna John Dewey och Lev Vygotskij. I resultatet framgår det att eleverna tycker att de fick röra sig mer fritt på muséet samtidigt som några tycker att besöket blev rörigt. Många elever tycker att de stora uppstoppade djuren gjorde störst intryck på dem. Vi ser flera didaktiska fördelar med muséet där sinnena, platsen och verklighetsanknytning har betydelse för elevernas upplevelse.

I detta arbete har jag studerat vad en grupp elever i klass 3 har för uppfattningar om att få undervisning ute i ämnena NO och teknik. Mitt intresse är att se hur utomhuspedagogik uppfattas av eleverna själva. Utomhuspedagogik definieras som ett lärande i natur- och kulturlandskap och ute i samhället. Det som eftersträvas är sinnliga upplevelser och konkreta erfarenheter. Värde sätts på ett växelspel mellan ute och inne.Tidigare studier har främst varit inriktade på lärares uppfattningar av utomhuspedagogik. I några studier har högstadieelevers åsikter undersökts, och det framkommer att lektioner utomhus uppskattas till exempel för frisk luft, att slippa sitta still och för den sociala interaktionen. Negativa synpunkter rör till exempel dåligt väder och svårigheter att höra läraren.Min studie bestod i att observera tre lektioner i NO/teknik ute. Därefter gjorde jag 14 intervjuer med flickor och pojkar i klassen. Jag undrade såväl vad de tycker om ämnena NO och teknik, som vad de tycker om att ha lektioner i ämnena utomhus. Eftersom jag antagit en fenomenografisk ansats har jag kategoriserat elevernas utsagor i skilda beskrivningskategorier. Jag har presenterat dem utan inbördes rangordning.Resultaten visar att eleverna återger en mängd olika uppfattningar om NO- och teknikundervisning, och vad de anser om att ha lektionerna ute respektive inomhus. En majoritet av eleverna uppskattar ämnena, till exempel för att de innebär aktivitet och ett spännande innehåll. Att ha undervisning ute uppfattar de har fördelar då olika förlopp ska konkretiseras, eller för att man ska förstå naturen, djur och insekter. Eleverna uppfattar att experiment ska göras inomhus där alla ingredienser finns; så som de är vana vid. Allt utomhus är inte lika positivt: kallt och regnigt väder nämner flera elever, liksom att det är svårt att skriva ute. Enstaka elever ogillar att bli smutsiga eller råka på spindlar, men flera uppger att en fördel med lektionerna ute är att man hittar smådjur.Dessa elever i årskurs 3 kan se att utomhuspedagogik erbjuder möjligheter som kompletterar undervisning inne, framför allt konkretisering, äkthet, och att man får röra på sig. En del av det eleverna ser som hinder kan de själva hitta lösningar på, som att komma ihåg sina varma kläder eller ha ett bord som de kan anteckna vid.

Syftet med denna studie är att kunna bidra med nya kunskaper om varför utomhusförskolor behövs i dagens samhälle. Detta ses utifrån verksamma pedagoger och föräldrar på en Ur och Skur förskola. Detta undersöks med bakgrunden att barn blir mer inaktiva i dagens samhälle (Karsten, 2005), vilket leder till att studien ska belysa förskollärares och föräldrars tankar kring varför de har valt utomhusförskola och att detta kan bidra till andra som inte uppmärksammat utomhusförskolors effekter. Studien har genomförts på en förskola i södra Sverige och har genomförts utifrån en kvalitativ metod, med intervjuer och enkätfrågor. Transkribering av intervjuer och enkäter har sedan kategoriserats och utifrån det har vi sett vad det är som förskollärare och föräldrar på just denna förskola tar upp som relevant. Studien utgår från fenomenografin och framförallt det andra perspektivet inom grenen, för att få in och bearbeta vårt material. Sedan används det första perspektivet när vi tolkar utsagorna. Resultatet av studien är att vi har sett att föräldrarna och förskollärarna lägger vikten på ungefär samma saker när det gäller utomhuspedagogiken på denna utomhusförskola, trots att de utgår från två olika perspektiv, en föräldrasyn respektive en förskollärarsyn. Detta har lett till följande slutsats, att informanterna uppfattar utomhusförskolan som gynnsam för barnens hälsa, lärande och vikten av att de får en närhet till naturen.

Vårt arbete utgår från en kvalitativ studie om förskollärares upplevelser och erfarenheter i arbetet med matematik i utomhusmiljön. Eftersom vi valde att skriva en studie om förskollärares upplevelser och erfarenheter valde vi att utgå från fenomenologi som vetenskapsteori och forskningsansats. Metoden som användes för att besvara forskningsfrågorna var semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare på två olika förskolor som är belägna inom samma kommun. Det empiriska materialet bearbetades genom Giorgis analysmetod som består av sex steg. I resultatet kom vi fram till sex teman och dessa sex teman är en sammanfattning av deras upplevelser och erfarenheter i arbetet med matematik i utomhusmiljön. I resultatet visade det sig att förskollärares upplevelser och erfarenheter har betydelse och påverkan för i vilken omfattning de väljer att arbeta och implementera matematik i utomhusmiljön. Utifrån deras tidigare upplevelser och erfarenheter visade det sig att de arbetar med matematik i de vardagliga situationerna och tar tillvara på matematiken i barnens lek. Förskollärarna lyfte dessutom materialets betydelse och hur de kan ta vara på det material och verktyg som utomhusmiljön och det naturen har att erbjuda. Det visade sig även att förskollärares kunskaper har en avgörande betydelse ochpåverkan för i vilken omfattning de väljer att arbeta med matematik i utomhusmiljön. Dock framgår det att deras kunskaper inte påverkar deras inställning till ämnet matematik. Det framkommer i resultatet att förskollärarna upplever att de behöver utveckla sina kunskaper och kompetenser inom ämnet matematik genom kompetensutbildning för att kunna få nya tips och metoder på hur de kan arbeta ännu mer med matematik i utomhusmiljön.

Syftet med studien är att undersöka verksamma lågstadielärares upplevelser och erfarenheter av utomhuspedagogik i naturvetenskap och dess betydelse för elevers lärande i årskurs 1-3. Studien syftar även till att undersöka vilka strategier som används av verksamma lågstadielärare vid användning av utomhuspedagogik i naturvetenskap för årskurs 1-3. Studien utgår därmed från följande frågeställningar: I vilken kontext använder lågstadielärare utomhuspedagogik i naturvetenskap?; Hur beskrivs syftet med att genomföra utomhuspedagogik i naturvetenskap av lågstadielärare?; Vilka möjligheter och hinder upplever lågstadielärare med användningen av utomhuspedagogik i naturvetenskap för elevers lärande?; Vilka strategier används av lågstadielärare vid utomhuspedagogik i naturvetenskap? Studien utgår från en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. Studiens teoretiska utgångspunkt är pragmatismen. Insamling av empiri har skett genom semistrukturerade intervjuer där sju verksamma lågstadielärare som arbetar på olika skolor i mellanstor stad i södra Sverige har intervjuats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och vidaregenomfördes en tematisk innehållsanalys utifrån lärarnas utsagor. Vid kodning identifierades framträdande teman i lärarnas beskrivningar som vidare presenteras i studiens resultat. Studiens resultat visar på både likheter och skillnader i lärarnas uppfattningar och erfarenheter gällande utomhuspedagogik i naturvetenskap. Lärare upplever många möjligheter med arbetssättet och förklarar bland annat hur utomhusundervisning möjliggör konkreta upplevelser och att elever får lära genom flera sinnen. Även hinder för elevers lärande beskrivs av lärarna, dock betonar majoriteten av lärarna att de inte upplever några större hinder med utomhusundervisning i naturvetenskap. Slutligen ges flera beskrivningar av lärarna gällande betydande anpassningar som kan behöva tas i beaktning när utomhusundervisning ska genomföras. Dels beskrivs förberedelser, såsom att förbereda elevgruppen, som viktigt av flertalet lärare. Även att göra vissa praktiska anpassningar för att möta elevers behov förklaras som betydande.