Studiens syfte är att undersöka tio fritidslärares uppfattningar om vad utomhuspedagogiken innebär i verksamheten. Den teoretiska utgångspunkt som studien grundar sig i är kombinationen av teori och praktik, utifrån John Deweys (2004) lärandeteori; ‘learning by doing’. Följande frågeställningar har undersökts genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med tio verksamma fritidslärare/fritidspedagoger; Vilken innebörd har utomhuspedagogiken enligt fritidslärarna samt vilka fördelar respektive nackdelar upplever fritidslärarna i arbetet med utomhuspedagogik? Insamlat datamaterial har bearbetats genom en tematisk analys för att identifiera mönster och teman. Studiens resultat visar att fritidslärarna ser fördelar med att använda utomhuspedagogik som ett komplement till skolans undervisning, men att utomhusundervisning inte genomförs i den utsträckning som deltagarna önskar. Våra slutsatser är att det krävs mer forskning kring utomhuspedagogiken utifrån fritidslärares perspektiv, samt att utomhuspedagogik kan bidra till ett fördjupat såväl som långsiktigt lärande för eleverna. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka vilka möjligheter och hinder lärare ser med utomhusundervisning och vilka aktiviteter de gör. Vi har inriktat oss på lärare i årkurs 1-3, eftersom att vi har den inriktningen på vår utbildning. Dessutom är det relevant eftersom vi har upptäckt att det finns en lucka i den forskning, som vi har tagit del av, då dessa årskurser endast finns representerade i ett fåtal studier. I tidigare forskning har vi kunnat utläsa att det finns både möjligheter och hinder för utomhuspedagogik. Det framkom bland annat att det kan leda till en ökad förmåga att tänka kreativt och kritiskt hos eleverna men även att lärare är rädda för att förlora kontrollen då de ska undervisa utomhus. I denna studie valde vi att intervjua fyra lärare om deras syn på och användande av utomhusundervisning. I intervjuerna var samtliga lärare positiva till utomhusundervisning, men trots detta använde de sig inte av det i den utsträckning som de egentligen önskade. En slutsats av detta indikerar att även om lärarna kan se möjligheter med utomhusundervisning, så är det i själva verket praktiska skäl som hindrar dem från att gå ut.

SammanfattningMitt syfte var att undersöka elever och lärares inställning och uppfattning om utomhuspedagogik i en mångkulturell skola. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och satt mig in i forskning om utomhuspedagogik och intervjuat elever och en lärare som arbetat med utomhuspedagogik under några år om deras tankar om att lära utomhus. Både lärare och elever var väldigt positiva till utomhuspedagogik och uppfattade det som lättare att koncentrera sig och fokusera på lärandet när de var utomhus och hade lektioner. Läraren jag intervjuade betonade att det var viktigt att det fanns en röd tråd genom all undervisning och att de arbetade språkutvecklande när de var utomhus eftersom eleverna i klassen var ganska språksvaga. Eleverna önskade mer utomhuspedagogik och läraren ville ha mer stöd av kollegor i sitt arbete för en optimal utveckling av utomhuspedagogik i en mångkulturell skola.

Johansson, Nina & Mårtensson, Anna (2009) Utomhuspedagogikens betydelse för barns språkutveckling Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Vårt syfte är att undersöka hur tre utomhusförskolor tar tillvara på situationer som utvecklar barns språk. Vi har utgått från tre frågeställningar som innefattar vilken syn pedagoger har och vilket arbetssätt de använder som redskap för barns språkutveckling. Barns användning av språket vid oplanerade situationer i utemiljön undersöktes också. Vi kontaktade olika utomhusförskolor i Skåne där tre stycken visade intresse av att delta. För insamling av empiriskt material genomfördes totalt fem intervjuer med förskollärare och på en av förskolorna gjordes tre observationer av barn. Den tidigare forskning vi använt för att analysera vårt material är kort historik om utomhuspedagogik samt hur den används, språkutvecklingens olika steg och faktorer som påverkar barns språkutveckling. Vygotskijs teori om språket har även varit till hjälp i analysen. Vår slutsats är att språkutveckling stimuleras oavsett om barn lär in ute eller inne och det är en process som sker genom hela livet i samspel med andra individer. Utomhusförskolor behöver inte skilja sig från traditionella förskolor vad det gäller arbete med barns språkutveckling. Utemiljön förändas ständigt vilket leder till att barn och pedagoger alltid har något nytt att samtala om. Vi har kommit fram till att det vardagliga samtalet är viktigt för att barn ska utveckla sitt språk.

Syftet med vår studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön används på förskola och skola i ett lärandesyfte och för att se om det finns någon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men även att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön påverkar barns lärande. Vi har använt oss av åtta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför centrum. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av intervjuer. Resultatet av vår undersökning blev att utomhusmiljön används både på förskola och på skola i ett lärandesyfte och där var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola. Resultatet av vår undersökning blev också att samtliga pedagoger tror att utomhusmiljön påverkar barnens lärande enbart positivt. Tidigare forskningsresultat som finns att studera i bla Szczepanski, (2007), Björklid, (2005) och Dahlgren, (2007) visar på samma slutsatser som vi dragit i denna undersökning.

Vi anser att barns utelek är ett intressant ämne och vi upplever efter vår praktiktid och med erfarenhet av egna barn att leken är mer variationsrik, mer fantasifull och mer könsneutral då barnen leker i skogen. Dessa tankar har funnits med oss genom hela utbildningen och syftet med denna undersökning har varit att dels få svar på de frågeställningar vi har samt att få kunskaper och idéer till att främja leken oavsett i vilken utemiljö barnen befinner sig i. Med hjälp av observationer av barnen och intervjuer med pedagoger har vi kommit fram till i vår mer begränsade undersökning att det finns skillnader i barns utelek och att förskolans utemiljö därför har betydelse för hur barnens lek ser ut. / Vi har i detta arbete genomfört en undersökning som fokuserar på förskolebarns utelek. Det vi har gjort är en jämförelse mellan en traditionell förskola och en uteförskola i Skåne för att se på eventuella likheter och skillnader i barnens utelekar. De frågeställningar vi valt att utgå ifrån är vilka lekar barnen leker, vilket material de använder i sina lekar samt hur dessa frågor ser ut ur ett genusperspektiv.

Syftet med vår studie är att utröna vilka vinster det finns med utomhuspedagogik och även arbetssättets eventuella brister. Genom vår studie vill vi få reda på vad pedagogerna på sammanlagt fyra utomhusavdelningar anser om utomhuspedagogik. Vi vill även få syn på hur de medverkande barnen upplever att vistas på utomhusförskola. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka vinster och brister i det utomhuspedagogiska arbetssättet kan vi genom vår studie urskilja? Hur påverkar utomhuspedagogik barnets hälsa? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets kunskapsutveckling? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets sociala utveckling? Kan utomhuspedagogik tillgodose alla barn, vad visar vår studie? Hur kan utomhuspedagogik vara ett steg på vägen mot hållbar utveckling? Hur upplever de medverkande barnen att vistas på utomhusförskola? I vår undersökning har vi valt att använda oss av kvalitativa metoder. Vi har intervjuat sammanlagt åtta pedagoger och samtalat med tio barn. Vi har dessutom genomfört en mailintervju med Anders Szczepanski, verksam vid Centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik, Linköpings Universitet. Vårt resultat visar att profileringen utomhusförskola inte automatiskt innebär utomhuspedagogik. Vår studie visar på både vinster och brister med utomhusförskoleverksamhet och vi har dragit slutsatsen att det finns många vinster med utomhuspedagogik och att ett inomhus- och utomhusperspektiv ständigt bör stå i samverkan.

Fransson, Pernilla & Fäldt, Charlotta (2011) Pedagogers tankar om utomhuspedagogik Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Huvudsyftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur och om utomhuspedagogiken används ur ett pedagogiskt syfte, i förskolan. Vi vill bidra med ökade kunskaper om utomhuspedagogiken och ge en bild av hur den används i daglig verksamhet. Detta har vi tagit reda på genom intervjuer med förskollärare. Vårt arbete har utgått från följande frågeställningar Hur utnyttjar pedagogerna på förskolan utemiljön, för barns lärande? Hur arbetar pedagogerna på förskolan med utomhuspedagogik för barns sociala utveckling? Hur tar pedagogerna tillvara på barnens nyfikenhet i utemiljön? Studiens centrala begrepp är: kunskap, sociala sammanhang, samspel, kommunikation, motorik, rörelse, fysisk aktivitet, miljö, utomhuspedagogik och lärande. I litteraturgenomgången belyser vi filosoferna Lev Semjonovitj Vygotskij och Jean Piaget eftersom de menar att barn lär sig genom handlingar och då främst i interaktion med sin omgivning. För att besvara undersökningens problemställning och syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och sammanlagt har åtta pedagoger deltagit från fyra avdelningar. Pedagogerna arbetar på samma förskola i en mindre ort i Skåne. Studiens viktigaste resultat är att utemiljön utnyttjas och ses som en hälsofrämjande plats för barns lärande och sociala samspel. Vår slutsats blev att oavsett vilken åldersinriktning avdelningarna hade, som pedagogerna arbetar på, så ses utemiljön som en värdefull plats för det pedagogiska arbetet.

Arbetets art: 10 poäng Bakgrund: Vi är två lärarstuderande från Malmö högskola som har examensprofil förskollärare och får även behörighet som fritidspedagog och grundskolans tidigare år. I vår utbildning har vi valt sidoämneskurser såsom Utebildning och No för tidigare skolåren vilket har inspirerat oss till just detta ämne. Syfte: Vårt syfte med denna c-uppsats är att vi vill öka förståelsen för hur viktigt det är för barnen att få tillgång till en stimulerande och trygghetsgivande utomhusmiljö även på skolan. Vårt problem som vi vill undersöka är samverkan med vuxna och barn på skolan, om vad de tycker om skolans utomhusmiljö. Metod: Vi har använt oss av enkäter, intervjuer och observationer. Resultat: I vår undersökning har vi fått fram att majoriteten av pedagogerna på de undersökta skolorna inte använder skolgården som komplement till klassrummet. I resultatet framgår det även att eleverna saknar olika redskap på sin skolgård och att en del vill vara ute mer på lektionerna.

Syftet med studien är att undersöka hur och varför sex lärare i förskoleklass och i grundskolans tidigare år förlägger sin matematikundervisning utomhus i skolans närmiljö. Då styrdokumenten är vägledande i undervisningen undersöks även hur lärare förverkligar dessa dokument när de förlägger sin matematikundervisning utomhus i skolans närmiljö. Denna undersökning har en deskriptiv ansats, då den beskriver sexlärares tankar kring matematikundervisning utomhus. Vi har genomfört kvalitativaintervjuer för att bestyrka eller visa motsättningar på de teorier som utforskas. Resultatet visar att när utomhusmiljön nyttjas som ett läromedel i matematikundervisningen ärsyftet att eleverna ska lära sig begrepp och metoder för att hantera och bruka bl.a. olikastorheter och de geometriska formerna i sin vardag. Eleverna ges möjlighet att kopplasina upptäckter, utifrån såväl undervisnings- som rastaktiviteter, till verkligheten. Syftet med detta är att eleverna på så sätt kan utveckla en medvetenhet om matematiken som en naturlig del i deras vardag. Anledningarna till att lärarna använder sig av skolans närmiljö i undervisningen är att eleverna ska känna lust att lära, upptäckarglädje samt att de får arbeta med konkret material i reella situationer. Resultatet visar även att lärarna utgår från styrdokumenten i skiftande utsträckning, när de förlägger undervisningen utomhus i skolans närmiljö.